Hon blev fantastiskt populär i hela landet, hyllad av alla från studenter till lantarbetare. Hennes budskap var grundat i icke-våld och många såg likheterna med Gandhi.
Men en ny militärjunta tog makten, Aung San Suu Kyi dömdes till husarrest. Den nya militärjuntan lovade henne friheten – om hon lämnade Myanmar. Men Aung San Suu Kyi vägrade.
Gav intervjuer i smyg
Det var bara den första perioden av husarrest – av de kommande 21 åren tillbringade hon 15 inspärrad i sitt hem. Hennes popularitet var så stor att militären inte vågade sätta henne i ett vanligt fängelse eller avrätta henne – något som skedde med många andra regimkritiker.
Trots att hon hade besöksförbud i sitt hemmafängelse gav hon intervjuer i smyg till olika internationella medier. Allt fler länder krävde hennes frigivning.
I Burma, som militärjuntan 1989 döpte till Myanmar, blev Aung San Suu Kyi en nationell ikon. Hon avbildades, och avbildas fortfarande, fromt leende klädd i vitt med blommor i håret och bilderna fanns överallt – trots att de var förbjudna. Hon skrev utsmugglade skrifter med buddistisk grund och blev mer och mer älskad.
När sedan norska nobelkommittén utnämnde Aung San Suu Kyi till mottagare av Nobels fredspris exploderade hennes popularitet, även om militären i hennes hemland hindrade henne från att åka till Oslo och för att ta emot priset.
Under hela tiden uttryckte hon sina två framtidslöften för Burma:
”Alla politiska fångar ska friges och striderna mellan alla etniska minoriteter ska upphöra sedan landet blivit en demokrati”.
Internationellt blev hon megastjärna och jämfördes med Nelson Mandela som en historisk frihetskämpe som aldrig kompromissade med sin moral. Politiker från nästan alla världens länder gjorde allt för att synas tillsammans med henne.
Idag vill de flesta ha ett stort avstånd till henne.
NLD vann valet
Aung San Suu Kyi frigavs till slut 2010 och tilläts verka politiskt, även om konstitutionen förbjöd en stor del av all politisk aktivitet för alla medborgare. Två år senare ställde hon också upp i fyllnadsval och lyckades vinna en ledig plats i representanthuset. Samma år fick hon också tillstånd att åka till Oslo och hålla Nobel-tal, två decennier efter att hon tilldelats priset.
Nu var vägen fri för Aung San Suu Kyi och hennes parti att ställa upp i de allmänna valen 2015 och efter en total valseger var NLD överlägset störst. Men i den nyskrivna konstitutionen behöll ändå militären ett starkt grepp över makten genom att de garanterades så många platser i parlamentet att konstitutionen och grundlagarna inte kunde ändras.
Efter flera år vid makten började dock hennes stjärna att dala; de politiska fångarna fanns kvar, de nationella minoriteterna förtrycktes fortfarande – hon och hennes regering beslöt att inte ge medborgarskap till rohingyas. Dessutom har hennes regering bedrivit en strid mot media som försökt rapportera om militärens övergrepp vilket lett till att en rad internationella journalister fängslats.
”Ursäktar slakt på minoriteter”
Efter alla övergreppen och det av FN kallade folkmordet och den etniska fördrivningen av den muslimska folkgruppen rohingyas har Aung San Suu Kyi fått en massiv kritik. Själv har hon, fram till att hon förnekade övergreppen mot folkgruppen inför den Internationella domstolen i Haag, vägrat tala om rohingyas.
Detta har dock inte stoppat kritiken. Många av de utmärkelser och priser hon vunnit genom åren i sin kamp mot militärjuntan har dragits tillbaka och de som tidigare hyllat henne fördömer henne numera. Omdömena om henne är hårda: ”Hon har förvandlats till fångvaktare av kritiker och en som ursäktar slakt på minoriteter” skriver till exempel New York Times med stöd från en rad människorättsorganisationer.
Fortfarande populär
Men i Mynamar är hon fortfarande nästan en gud. Landets buddistiska majoritet har inte mycket till övers för de olika minoriteterna och längst ned på samhällsstegen står de muslimska rohingyas. Även politiskt progressiva är mycket fördomsfulla och jag märkte själv när jag var på reportageresa i landet att rohingyas sociala status är att jämföra med romers ställning i Tyskland på 1930-talet.
Detta har Aung San Suu Kyi valt att acceptera och hon kommer aldrig mer att bli en moralisk ledstjärna.
