Utrikes.

2018-12-01 09:00
  • Teknologi för identifiering av människor förevisas på mässan Security China 2018, där hundratals utställare från Kina och andra länder visar upp sina framsteg på övervaknings- och säkerhetsområdet. Bild: NG Han Guan/AP/TT
    Teknologi för identifiering av människor förevisas på mässan Security China 2018, där hundratals utställare från Kina och andra länder visar upp sina framsteg på övervaknings- och säkerhetsområdet.
  • Kinas president XI Jinping och hans ryske kollega Vladimir Putin är båda ledare för länder som satsar på nätcensur. Bild: Mikhail Metzer/AP/TT
    Kinas president XI Jinping och hans ryske kollega Vladimir Putin är båda ledare för länder som satsar på nätcensur.
  • Program kan analysera kroppsrörelser och identifiera specifika handlingar såsom stöld eller handgripligheter.  Bild: NG Han Guan/AP/TT
    Program kan analysera kroppsrörelser och identifiera specifika handlingar såsom stöld eller handgripligheter.
  • Intresserade mässbesökare tar del av den senaste teknologin för igenkänning av ansikten. Bild: NG Han Guan/AP/TT
    Intresserade mässbesökare tar del av den senaste teknologin för igenkänning av ansikten.
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Förtryck och nätcensur – den nya digitala exporten

Ryssland och Kina tävlar om att exportera sin respektive modell för nätcensur till auktoritära regimer. Därför kommer Kina att vinna racet.

De senaste åren har Kina och Ryssland i tysthet exporterat sina modeller för digital informationskontroll och verktyg för övervakning och censur, liksom träning i de senaste teknikerna på området. Men Peking och Moskva skiljer sig markant åt i hur de kontrollerar information online, och dessa skillnader kommer att avgöra vilken modell som blir mest populär i auktoritära regimer i det forna östblocket, Mellanöstern, Sydostasien och Afrika.

Despoter, diktatorer och autokrater kommer att välja modell utifrån två kriterier: ambitionsnivån på censuren, det vill säga hur mycket information ett system kan filtrera, samt vilken teknologi och vilken service som krävs för att upprätthålla systemet. Kinas modell slår Ryssland i båda kategorierna.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Censur eller hembesök

För det första, ambitionsnivån. Kinas modell är mer ambitiös på så sätt att den prioriterar censur i realtid, där arméer av censorer – både i regerings­anställda och hos kinesiska tech-företag – rensar stötande inlägg från nätdiskussioner. Peking har heller inga problem med att blockera hela plattformar och sajter – Facebook, Google och Twitter har varit otillgängliga från det kinesiska fastlandet i åratal. Ryssland däremot, tillåter dessa plattformar och förlitar sig i stället på avskräckande effekter, med målet att skapa en kultur av självcensur.

Exempelvis kan administratörer för populära anti-regeringsgrupper eller sidor på VK (tidigare Vkontakte, den ryska motsvarigheten till Facebook), få besök av den federala säkerhetstjänsten mitt i natten, eller mötas av fabricerade anklagelser för förskingring. Där avskräckande effekter går bet förlitar sig Moskva på att så desinformation. I Sankt Petersburg exempelvis finns hundratals heltidsanställda troll som bloggar professionellt och betalas omkring 800 dollar i månaden för att skriva regeringstrogna poster.

I korthet, Kina filtrerar informationen när den postas, medan Ryssland försöker avskräcka människor från att våga posta överhuvudtaget, samt översvämmar med information.

Kina i teknologins framkant

För det andra, teknologi och service. Om du är en despot som funderar över att importera informationskontroll, vill du gärna handla med ett land som har en utbyggd tech-sektor som kan leverera den hårdvara och de supporttjänster som krävs. Ryska företag, som Protei, Oniks-Line och Signatek, levererar informationskontrolltjänster till vissa före detta Sovjetstater, men bortom dessa verkar omvärlden obenägen att köpa den ryska utrustningen. Det kan bero på att de uppfattar det ryska kitet som mindre avancerat eller mer kostsamt.

Efterfrågan på kinesisk teknologi är desto större. Kinas approach till censur av sociala medier, och dess ”Great firewall”, som också är känt som the golden shield project, har spridits till Vietnam och Thailand. I Sri Lanka har kinesiska representanter bidragit med rådgivning och stöd till lokala myndigheter kring hur man censurerar internet. Kinesiska experter har, enligt rapporter, installerat övervaknings- och censurteknologi i Zambias nätverk. I Zimbabwe används kinesisk teknik för att blockera oberoende mediesändningar.

I Etiopien har ZTE och Huawei tecknat ett kontrakt på 1,6 miljarder dollar, för att utveckla landets telekommunikationssystem och båda företagen misstänks ha bidragit med teknisk assistans för att övervaka medborgarna. Huawei och ZTE har också hjälpt till att bygga Rysslands informationskontroller, då landet saknar delar av den teknik som krävs för att göra det på egen hand.

Hämmar inte ekonomisk tillväxt

För att summera: framtiden för ett allt mer splittrat och uppdelat internet, som kännetecknas av nationella brandväggar, censur och övervakning, kan komma att bli mer kinesisk än rysk. Den kinesiska modellen för informationskontroll kan framstå som mer attraktiv då den ekonomiska tillväxten, tvärtemot vad västerländska regeringar påstår, inte tycks bli lidande av den genomgripande informationskontrollen.

Peking verkar ha hittat receptet för en framgångsrik censurmodell baserad på teknologi som är lätt att implementera. Det utmanar inte bara den ryska modellen för informationskontroll, utan också det öppna och sammanlänkade internet i stort.

Med västvärldens brist på nya initiativ när det kommer till friheten på internet, och dess ovilja att stoppa västerländska företags samarbeten med auktoritära regimer när det kommer till informationskontroll, kommer informationsfriheten att fortsätta minska, IP-adress efter IP-adress , 32 bits i taget.

Artikeln har tidigare publicerats av Council on Foreign Relations.

Översättning och sammanställning av faktarutor: Annie Hellquist

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från nyhetsmagasinet ETC utan kostnad. Därefter är priset 63 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC till din mejl, fredag och söndag. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Kinas digitala censurexport

Kina har ambitionen att bli en ”cyberstormakt”. Enligt en artikel från Kinas Cyberadministration, som organisationen Freedom House sammanfattar, ingår även expansion bortom Kinas gränser i planerna. Målet är att göra modell för internet till ”internationellt konsensus”.

Kinas infrastrukturprojekt, Belt and road initiative, innehåller även en ”digital sidenväg”, där fiberkab­lar byggs ut genom bland annat Burma, Kirgizistan och Nepal, vilket har väckt farhågor för kinesisk övervakning även utanför landets gränser.

Ofta används förekomsten av ”fake news” som argument av auktoritära regimer för att närma sig den kinesiska modellen.

Företag säljer övervakningsteknologi till auktoritära regimer

Det brittiska vapenföretaget BAE avslöjades 2017 med att ha sålt teknologi som möjliggör massövervakning av all internetkommunikation till regimer såsom Saudi­arabien, Förenade Arabemiraten, Oman, med flera.

Den italienska firman Hacking Team, utsattes ironiskt nog för en hackerattack 2015, och dokumenten som läcktes antydde att företaget sålde teknologi för att kunna övervaka medborgares datorer, telefoner och gps-positioner, till länder som Azerbajdzjan, Kazakstan, Ryssland, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

Israeliska firmor, bland annat NSO Group, avslöjades i oktober i år med att ha exporterat så kallad spyware, som kan avlyssna mobiltelefoner och datorer, till bland annat Förenade Arabemiraten. Saudiarabiska dissidenter har också upptäckt programvaran i sina telefoner.

Internetövervakningsprogram från det amerikanska företaget Blue Coat Systems har hittats i Iran och Sudan.

Nokia kritiserades 2009 för att ha sålt telefonövervakningsteknologi till Iran.

Techjättarna som anpassar sig till auktoritära ledares krav

Instagram kritiserades i år för att ha blockerat inlägg från ryska oppositionsledaren Alexei Navalny, efter påtryckningar från Kreml.

I Kina planerar Google att utveckla en censurerad sökmotor för marknaden, Linkedin begränsar kinesiska användare från att interagera profiler tillhörande personer utanför Kina och Apple tog tidigare i år bort 600 appar ur App store som underlättade för kinesiska användare att få tillgång till blockade sajter.

Facebook började 2015 vika sig för Turkiets krav och har stängt ned prokurdiska och regeringskritiska sidor.