”Vi ska undvika att prata om Västsahara och gränsdragningar i regionen”. Så står det i ett dokument som Dagens ETC tagit del av. Förhållningsreglerna togs fram inför skeppet Carlskronas besök i den marockanska kuststaden Casablanca den 19-21 mars förra året. Besöket är kontroversiellt eftersom Marocko har ockuperat Västsahara sedan 1975. FN och internationella domstolen i Haag har dömt ut ockupationen som ett brott mot folkrätten. Inga länder har erkänt Västsahara som marockanskt, och civilbefolkningen utsätts för grova folkrättskränkningar. Ockupationen sker med hjälp av den marockanska armén, som bland annat bevakar den 270 mil långa mur, kantad av minor och militärposteringar, som Marocko byggt för att skärma av en del av Västsahara, för att hålla kontroll över befrielserörelsen Polisario. Hälften av den västsahariska befolkningen har fördrivits in i flyktingläger i Algeriet.

Visit i Casablanca

Trots detta valde svenska försvaret att låta skeppet HMS Carlskrona göra ett officiellt flottbesök i den marockanska kuststaden Casablanca i mars, förra året. Besöket där svenskarna träffade representanter för den marockanska flottan gjordes för att fira 250-årsjubileet av det första bilaterala avtalet mellan Marocko och Sverige. Sverige passade också på att bjuda in den marockanska flottan till ett liknande besök här. Flottbesöket uppmärksammades i marockansk tv.

Riskdagsledamoten Bodil Ceballos (MP) som är ordförande för riksdagens Västsaharanätverk är kritisk till besöket.

– Det är olämpligt att försvaret åker dit på artighetsvisit. Det ger Marocko ett erkännande. Besöket har skrivits upp mycket i marockansk press och ger landets regering ökad legitimitet. Det leder också till ett motsatsförhållande om militären åker dit och gör visiter samtidigt som vi har en tuffare linje mot Marocko i Västsaharafrågan än andra EU-länder, säger Bodil Ceballos.

”Borde ta chansen”

Hon är också kritisk till rekommendationen att inte nämna Västsahara vid besöket.

– Det är snarare så att de borde nämna Västsahara och tala mänskliga rättigheter om de ändå är i Marocko på besök och har möjlighet.

Enligt Anders Kallin, som var informationschef på HMS Carlskrona vid tiden för besöket, var det utrikesdepartementet som låg bakom rådet att inte nämna Västsahara.

– Jag hade en diskussion med UD om det var något vi skulle tänka på, och UD rekommenderade detta, säger Anders Kallin till Dagens ETC.

Enligt Linn Duvhammar på UD:s presstjänst är anledningen till rådet att det är regeringen som ska föra den politiska dialogen med andra länder.

Försvarets aktiviteter i Marocko under förra året stannade inte vid flottbesöket. Man spelade också in en rekryteringsfilm i landet, skriver tidskriften Västsahara som ges ut av Föreningen Västsahara. Filmen är del av kampanjen ”Det är mycket nu”, som ska uppmuntra unga att söka sig till försvaret för att göra skillnad, bland annat genom att ”skydda demokratiska rättigheter i krigshärjade länder”.

– Försvaret verkar inte ha något hum om vad Marocko spelar för roll när det gäller situationen i Västsahara. Det är aningslöst att använda det här territoriet för svenska militära propagandainsatser, säger Jan Strömdahl, ordförande för föreningen Västsahara.

Bästa inspelningsplatsen

Försvarsmaktens marknadsansvarige Robert Forss säger till tidskriften Västsahara att Marocko var den bästa inspelningsplatsen eftersom man sökte efter en nordafrikansk miljö och ville vara kostnadseffektiva med skattemedel, och att de kontrollerade med UD om det fanns några problem med att åka till Marocko. Linn Duvhammar på UD:s presstjänst säger att hon inte fått fram information om att någon sådan dialog ska ha skett.

– Det är svårt att kommentera. Jag kan inte gå i god för vad som har sagts.