Utrikes.

2021-01-12 10:45
FN:s program för livsmedelsförsörjning tvingas skära ner på sitt stöd samtidigt som flera länder larmar om svält.  Bild: Ben Curtis/AP/TT
FN:s program för livsmedelsförsörjning tvingas skära ner på sitt stöd samtidigt som flera länder larmar om svält. 
Puffetikett
Dagens ETC

FN skär ner på hungerstöd – under en svältkatastrof

Konflikt, covid-19 och klimatförändringar är de tre orsakerna till att FN:s program för livsmedelsförsörjning , WFP, är mer pressade än någonsin. Under 2021 kommer 138 miljoner människor att vara beroende av stöd från programmet. Samtidigt räknar WFP med att bara få in hälften av de pengar som behövs.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

På WFP är man allvarligt oroad över risken för svält på flera håll i världen.

– Vi tar inte lätt på att använda ordet svält, men nu närmar vi oss en verklig kris när svält uppstår samtidigt i flera länder, säger Steve Taravella, en talesman från WFP, till Washington Post.

Situationen blir dessutom värre av att organisationen lider hårt av nedskärningarna av de bidrag man får. Nu räknar WFP med att bara få in ungefär hälften av de nära 12,5 miljarder kronor man behöver för att fullfölja sina projekt under 2021.

– Det blir ett hjärtslitande år för oss och för alla de som behöver stöd, säger Steve Taravella till tidningen.

Hårt slag mot flyktingar

Ett land som drabbas hårt av minskningarna av WFP:s budget är Uganda. De som drabbas där är flyktingar från Sydsudan. Genom inbördeskriget i landet har 4,5 miljoner tvingats lämna sina hem och nära en miljon av dem har flytt till Uganda.

Uganda har, speciellt nu under coronapandemin, inga möjligheter att försörja en miljon flyktingar utan är helt beroende av stöd från FN. Nu tvingas WFP att skära 30 procent av sin budget för Uganda. Hur flyktingarna i landet ska klara sig är ingen som vet.

Allvaret i livsmedelskrisen i hela världen understryks av nya faktorer som blivit allt viktigare.

Det gäller dels klimatförändringarna som skapar stora grupper människor som inte längre kan försörja på jord­bruken i sina hemtrakter. Vissa drabbas hårt av torka som gör att skördarna misslyckas totalt, medan andra drabbas av stormar och skyfall som för bort den bördiga jorden och bildar lermassor som när de kommer i rörelse förstör hela byar.

Corona främsta hotet

Men den största orsaken till krisen är coronapandemin och covid-19. Viruset hotar sjukvården i en rad fattiga länder och bidrag till nedstängda ­industrier och arbetslösa människor finns inte.

Än värre är nedstängningarna som gör att tusentals fattiga människor förlorar alla sina inkomster och att jordbruket i hög grad stängs ner. Den brittiska hjälporganisationen Oxfam varnar för att många fler människor kommer att dö av hunger i spåren av sjukdomen än av covid-19.

– På landsbygden blir det mycket långvariga ­konsekvenser eftersom bönder inte kan så sina grödor på grund av nedstängningar som också gör det svårt att få tag på utsäde, säger en representant för Oxfam.

UNICEF, FN:s organisation som arbetar med barns rättigheter i världen, varnar också för att hungern kommer att slå allra hårdast mot barnen.