Utrikes.

2020-04-28 10:05
I flera utsatta länder är risken att dö av svält betydligt större än risken att dö i covid-19.  Bild: Dieu Nalio Chery/AP
I flera utsatta länder är risken att dö av svält betydligt större än risken att dö i covid-19. 
Puffetikett
Dagens ETC

FN larmar om svältfara i pandemins spår: ”Historiskt svår situation”

265 miljoner människor riskerar att drabbas för svält på grund av pandemin, enligt FN. En konsekvens av att världen stänger ner och rika länder prioriterar sina egna problem.

”Vi måste stötta de utsatta”, säger Sofia Calltorp på Röda korset.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Läget är mycket allvarligt, säger Sofia Calltorp, internationell chef för svenska Röda korset.

– Vi måste stötta de utsatta, en miljard människor bor i slumområden i världen under mycket svåra omständigheter.

Coronapandemin slår mot de fattiga länderna på flera nivåer.

– Det handlar dels om den otillräckliga sjukvården i dessa länder, men också om följderna av att världen stänger ner tillsammans med stora brister i stödsystemen i de utsatta länderna vilket ger en enorm fattigdomsutmaning.

Pandemin slår dubbelt

Stängningen av samhällen har skapat massarbetslöshet, något som slår dubbelt mot de fattigaste länderna. Dels har de redan fattiga människorna som arbetat inom service och den svarta ekonomin i de utsatta länderna förlorat alla sina inkomster och dels har de som flyttat till de rika länderna och skickat hem pengar blivit arbetslösa.

I länder som Indien, Kenya, Filippinerna, Venezuela, Kongo, Afghanistan och Haiti som redan befinner sig i allvarliga livsmedelskriser blir situationen katastrofal. Risken att dö av svält är betydligt större än risken att dö i covid-19 i de flesta länderna.

Konflikter förvärrar

Ännu värre är situationen i de länder som drabbats av väpnade konflikter. Jemen, som redan nämnts som världens värst humanitärt drabbade område, får ytterligare utmaningar. Landet som importerar 70 till 80 procent av praktiskt taget allt som konsumeras inom landet utsätts för påfrestningar genom de globala nedstängningarna.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Sydsudan och Syrien är inne i blodiga krig som ödelagt den mesta livsmedelsproduktionen vilket gör att situationen är kritisk. Det finns inte tillgång till livsmedel och befolkningen är utblottad. Flera länder, till exempel Iran, är också föremål för sanktioner som stoppar eller fördröjer hjälpsändningar och läkemedelssändningar även om dessa egentligen ska undantas.

Delar av den livsmedelshjälp som utlovats sedan tidigare är i bästa fall försenad och ibland inställd. Där handlar det om problem att kunna distribuera livsmedlen i en värld med stängda gränser, men också om hur rika länder håller en del av sina livsmedel i beredskapslager.

Inget medel mot skadedjur

FN:s organ för livsmedelsförsörjning (WFP) är mycket oroat över situationen:

– Covid-19 är potentiellt katastrofalt för människor som hänger i en skör tråd, säger ­WFP:s chefsekonom Arif Husain.

– Miljoner kan bara äta om de tjänar in en lön och nedstängningarna har kraftig reducerat deras möjligheter att försörja sig. Covid-19 kan skjuta dem över kanten.

Afrikas horn har också drabbats av enorma gräshopps­svärmar som äter upp hela skördar hos en redan utsatt jordbruksbefolkning. Mängderna av gräshoppor är de största man har sett på decennier. Pandemin har försvårat läget.

– Förbud att resa och stängningar av flygplatser har stoppa tillgången till bekämpningsmedel som skulle kunna begränsa gräshoppssvärmarna, säger Cyril Ferrand, ansvarig för FN-organet FAO:s verksamhet i östra Afrika till New York Times.

”Vi kan göra mycket mer”

På Röda korset känner man ändå att det finns en stor vilja hos svenskarna att hjälpa till, trots egna problem. Men situationen illustrerar också vilken ekonomisk styrka Sverige egentligen har trots att man genomfört bantningar i biståndet under senare år.

– Detta är ett tecken på att vi kan göra mycket mer. Sverige har stora möjligheter och kapacitet att verkligen hjälpa till, säger Sofia Calltorp.