Massakern är den största på åratal i Burkina Faso och landets ledning utropade genast 72 timmars landssorg. Ingen har ännu tagit på sig ansvar för attacken, men allt pekar på att dådet ingår i den våldsutveckling som präglat landets norra delar sedan 2015, där jihadistiska grupper med band till både al Qaida och Islamiska staten har gjort framryckningar.

Konflikten är å ena sidan en förlängning av det jihadistiska upproret i grannlandet Mali, men började också efter anklagelser om att andra socio-politiska grupper berikar sig på bekostnad av befolkningen i Sahelregionen i norra Burkina Faso.

Burkina Fasos militära styrkor är resurssvaga och landets regering har svarat på jihadisternas expansion med att 2019 bilda ett slags hemvärn. Dessa lokala skyddsstyrkor ges dock bara två veckors träning, varför de är ännu sämre rustade att stå emot angrepp.

Enligt Human Rights Watch följer attacken mot Solhan ett mönster som synts tidigare i både Burkina Faso och dess grannländer, där jihadister först attackerat en bas tillhörande den lokala skyddsstyrkan, varpå resten av befolkningen i byn straffats för sitt samröre med skyddsstyrkan.

Massakern i Solhan har lett till en rad internationella fördömanden, så också från FN:s generalsekreterare António Guterres. I ett uttalande beskrev generalsekreteraren attacken som ”avskyvärd” och han uppmanade medlemsländerna till att intensifiera kampen mot ”våldsam extremism” i området.

Förra fredagens attack ingår i en större kontext, där nästan alla de länder som ingår i det afrikanska Sahelområdet har upplevt växande problem med militanta jihadistgrupper. Under 2021 har det talats om en alarmerande utveckling och att Sahel kan komma att bli ett nytt epicenter för jihadismen, istället för Mellanöstern. Gränsområdet mellan Burkina Faso, Mali och Niger är ett särskilt starkt fäste för jihadistgrupper, trots närvaron av tusentals franska soldater och FN-styrkor som understödjer de inhemska styrkorna i kampen.

Enligt Human Rights Watch har nu mer än 500 människor dödats i Sahelområdet sedan januari 2021. Jihadister med en koppling till Islamiska staten har stått för merparten av dödandet.

Civilbefolkningen i Sahel har drabbats mycket hårt av de senaste årens våldsutveckling. Enbart i Burkina Faso har 1,2 miljoner människor flytt sina hem och en av världens mest akuta humanitära kriser har uppstått.

Samtidigt avslöjade Al Jazeera i slutet av maj att landets regering har förbjudit journalister att besöka flyktingläger och möta den drabbade civilbefolkningen, vilket gör det svårare att berätta för omvärlden om vad som händer. Motivet till förbudet är oklart, men enligt en källa kan det bero på en kritisk rapport från brittiska Oxfam om övergrepp mot kvinnor i flyktinglägren.

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.