Den 21 oktober skulle hjälporganisationen Sea-Watchs båt borda omkring 150 migranter från en gummibåt för att föra dem mot säkerhet i Italien. Den libyska kustbevakningen dök upp. En uniformerad man hoppade över i gummibåten och började veva med en käpp mot migranterna.
Kustbevakningsbåtens för stötte in i gummibåten som punkterades. I paniken hamnade nästan alla migranter överbord och upp till 30 av dem drunknade. Då körde den libyska kustbevakningen därifrån.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Under det senaste året har en flod av sådana rapporter från journalister, hjälporganisationer och FN visat hur den libyska kustbevakningen attackerar flyktingar och hjälporganisationer. Under samma år har EU satsat hundratals miljoner kronor på att träna och rusta upp Libyens kustbevakning.
Så hur reagerar EU på den växande kritiken? Svaret håller nu på att klarna, berättar Jeff Crisp, tidigare policychef på FN:s flyktingorgan UNHCR och i dag flyktingforskare på University of Oxford.
– De senaste veckorna har Italiens och Libyens policy förändrats och handlar nu i princip om att stoppa båtar från att lämna Libyens kust.
Strider mot rätten
Problemet är att det strider mot den grundläggande rättigheten för människor att söka skydd. I det pågående inbördeskriget har de uppemot en miljon migranter som befinner sig i Libyen blivit en viktig spelbricka och inkomstkälla. En del kidnappas och släktingar i hemlandet tvingas skramla ihop lösensummor. Många andra utsätts för slaveri, tortyr, avrättningar och systematiska våldtäkter (se fakta).
– Det som händer är ett överväldigande hot mot hela idén om att skydda flyktingar, sammanfattar Jeff Crisp.
Häpnadsväckande tyst
Till hans häpnad har tungviktarna när det gäller flyktingars rättigheter svarat med tystnad. Det gäller exempelvis hans tidigare organisation UNHCR och International Organisation of Migration, IOM. EU är däremot inte tysta, utan fortsätter att stödja den nuvarande linjen.
På ena sidan står nu alltså EU, den libyska kustbevakningen och Italien. De vill inte att migranterna ska ta sig över Medelhavet. På den andra sidan står hjälporganisationernas räddningsbåtar och migranterna som söker skydd i Europa. Den sidan håller nu på att förlora.
– Änglarna har blivit av med sina vingar, säger Eugenio Cusumano, forskare i internationella relationer vid universitet i Leiden.
Rykten vände opinion
Efter att EU drog tillbaka sin egen och Italiens räddningsinsats och parkerade sina båtar långt ifrån Libyens kust, skickade flera hjälporganisationer räddningsbåtar i riktning mot Libyen. Deras insatser hyllades. Italiens president gav häromåret en medalj till en av organisationernas grundare.
Men under året har opinionen tvärvänt. I dag ser många italienare hjälporganisationer som allierade med hänsynslösa smugglare i Libyen. Dessa rykten har tagit fäste med hjälp av chefen för EU:s gränspolis Frontex och fascistiska och högerpopulistiska grupper och partier i Italien. Pressade inför nästa års val har den nuvarande regeringen agerat på ryktena.
Malta stängde hamnarna
Det är inte svårt att förstå varför dessa idéer tagit fäste i Italien, säger Cusumano. Landet har fram tills nyligen sett till att följa internationella humanitära lagar, till skillnad från exempelvis Malta som stängt sina hamnar för migranter. Omkring 600 000 migranter har landat i Italien sedan 2014, och EU hjälper inte till att dela ansvaret.
– För närvarande finns ingen ömsesidig solidaritet i EU. Ingen alls, säger Cusumano.
EU har inte kunnat enas om mycket mer stöd till Italien än att välsigna den uppförandekod som Italien sagt att hjälporganisationer måste skriva under för att få fortsätta bedriva sin verksamhet.
De flesta organisationerna har vägrat skriva under eftersom det skulle försvåra deras verksamhet kraftigt och för att de skulle tvingas ta ombord poliser, vilket strider mot deras neutralitetsprincip.
Organisationerna hotas också av åtal om misstänkt samarbete med smugglare. Även om de frias kan deras båtar konfiskeras i åratal medan rättegångarna pågår, berättar Eugenio Cusumano.
Varskor kustbevakningen
Nyligen meddelade Libyens regering att hjälporganisationer inte längre har rätt att verka nära Libyens kust, där de flesta räddningsaktioner sker. I samma veva annonserade Italien att de skickar ett militärskepp för att stödja Libyens kustbevakning.
– Planen verkar vara att när den italienska marinen ser migrantbåtar så varskor de den libyska kustbevakningen som tar tillbaka dem till Libyen, säger Jeff Crisp.
EU hävdar att försöken att hindra människor från att lämna Libyen är ett försök att rädda liv.
– Jag tycker att det hade varit mycket bättre om EU hade sagt som det är: vi stoppar dem för vi vill inte att de kommer till Europa, säger Jeff Crisp.
– I stället har de deltagit i attackerna mot de som verkligen försöker rädda liv: hjälporganisationerna.
