En ung, västerländsk man har rasat in i en buske och spyr i rabatten. Inga människor som passerar honom ser ut att bry sig. Ljudet från uppkastningarna dränks i det höga sorlet och musikdunkandet längs med Walking Street, gatan som vi går nerför i thailändska Pattaya.

Här ligger blowjob-barer, bordeller, go go-dansklubbar, strippklubbar som utlovar ”Crazy Russian Girls”, indiska och arabiska och västerländska nattklubbar med showgirls, samt en stor mängd andra neonblinkande erotiska affärsverksamheter. Alla säljer dessutom billig alkohol.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Världens största bordellstad

Walking Street är det största red light-distriktet i Pattaya, den ökända strandorten i Thailand som brukar kallas för världens största bordellstad. Hit åker manliga turister från hela världen för att kasta sig in i en hedonistisk värld av billig fylla och billiga kvinnor. Många, många svenska män har också åkt hit genom åren.

– Hey sexy man! Where you go? Come here! You want to boom boom?

Lättklädda unga kvinnor skriker efter mig när jag går förbi dem. De blockerar vägen för mig, sliter i mina armar, nyper mig i kinden och daskar till mig på rumpan.

Pattaya är mer känd för sina många bordeller än för sin sandstrand.

Bild: Joakim Medin

Pattaya är helt genomsyrat av prostitution. Tusentals kvinnor säljer sex för ofta bara några hundralappar, både i och utanför de etablerade red light-distrikten. Vissa står ute på gatorna varenda kväll och natt. Andra är anställda av barer eller klubbar och lockar in män att köpa alkohol innan de säljer sig. Ytterligare andra arbetar på de överallt närvarande massagesalongerna, där det går att få en ”happy ending” i form av oralsex eller samlag. Sexturister har inte svårt att beskriva Pattaya som ett paradis för män. Men bakom sexindustrin finns det precis som alltid en nattsvart sida.

Tonåringar säljer bättre

I den norra änden av Walking Street träffar jag de två unga kvinnorna Fern och Jenny. Jenny vill att jag köper sex av henne.

– Jag älskar dig. Får jag gå med dig? Boom boom.

Många av kvinnorna som tvingas in i sexindustrin försöker se yngre ut än vad de är, för att locka fler sexköpare.

Bild: Joakim Medin

I stället köper jag några burkar öl och vi sätter oss alla tre ner på en trottoarkant för att dricka och prata. Fern har håret uppsatt i barnsliga tofsar och bär en rosa tandställning, trots att hennes tänder redan är raka och perfekta. Jenny har fjortiskläder på sig, glitter och sportmärken, och ett litet linne med en djup urringning. Egentligen är Fern 20 år och Jenny 21, men de klär sig som tonåringar eftersom det lockar fler sexköpare.

Båda två kommer från nordöstra Thailand, en stor region som kallas för Isan. Det är Thailands fattigaste region. En stor del av befolkningen i Isan ägnar sig åt låginkomstarbete inom jordbruket.

Försörjer föräldrarna

Den unga generationens möjligheter att hitta jobb som kan ge dem ett bättre liv är ytterst få. Först efter en hel öl berättar de två unga kvinnorna, vad som specifikt drivit dem till att jobba på gatan.

– Jag har en liten bebis. Hos mina föräldrar hemma i Isan, säger Fern kort.

Jenny har en spretig tatuering över hela sin mage. Det är ett försök att dölja ärret från när hon fick ett kejsarsnitt, för att föda sitt eget barn.

Allt som oftast kommer de kvinnor som turister köper sex av, i Pattaya och på andra välkända red light-platser, från Isan i nordost. Det är fattigdomen och bristen på framtidsutsikter som tvingar dem in i prostitutionen. Men ett utbrett fenomen i den thailändska kulturen är dessutom att det är kvinnorna – inte männen, som i många andra länder – som efter att de blivit vuxna måste rå om sina föräldrar ekonomiskt. Det sätter ännu mer press på dem.

Familjen vet inte

I centrala Bangkok besöker jag det neonupplystna byggnadskomplexet Nana Plaza, som stolt deklarerar på sin entréskylt att det är ”världens största lekstuga för vuxna”. Här finns det tre våningar fullproppade med go go-scener, halvdolda bordeller och klubbar med transsexuella ladyboys. I en bar träffar jag Aon, en 32-årig kvinna som vanligtvis säljer sex här varje dag, men som är ledig i dag. Hon har ändå kommit hit för att ta sig några glas.

– Skål, säger hon på perfekt svenska.

Hon har lärt sig fler ord och fraser av svenska kunder. Det är så Aon kallar sexköparna, kunder. För henne handlar prostitutionen bara om en affärsuppgörelse, som hon tvingas göra på grund av sin livssituation. Även hon kommer från Isan, från en by nära den kambodjanska gränsen. Familjen är fattiga risbönder. Under sin uppväxt brukade hon fånga ormar, skalbaggar och råttor som modern lagade middag på. Sedan var det upp till Aon att förbättra familjens ekonomi.

Även sexklubbarna framställer dansöserna som unga och naiva, för att locka besökare.

Bild: Joakim Medin

– Jag jobbade på en fabrik här i Bangkok under sju långa år, men det gick aldrig att tjäna tillräckligt. Efter att jag hade betalt hyran och skickat pengar till familjen hade jag inget kvar att leva på.

Till sist, för tre år sedan, såg hon ingen annan lösning än att ge sig in i sexindustrin. En vän hjälpte henne att få en anställning som barflicka här i Nana Plaza, här har hon sedan blivit kvar. Aons föräldrar vet inte vad hon egentligen jobbar med för att kunna skicka hem pengar till dem. De tror att hon är bartender, och det vore mycket skamligt om sanningen kom fram.

– Därför har jag blivit väldigt besviken och frustrerad när jag besökt dem och sett hur de flera gånger lagt pengarna på onödiga konsumtionsvaror. Bara för att ge dem högre status i byn.

Aon förväntar sig inte att några sexturister ska vara intresserade av varför hon tvingas sälja sin kropp till dem. Hon ser inte heller att västerlänningar skulle vara ett större problem än andra män. Bortsett från utländska sexturister så finns det en stark efterfrågan på prostituerade även hos thailändska män, vilket även det gör att många kvinnor kan tjäna pengar genom sexindustrin.

– Ingenting kommer att förändras förrän även männen förändras, konstaterar Aon.