Bilden som Sara Özdemir säger sig ha fått från svenska myndigheter var dock lugnande: det kunde inte bli tal om någon utvisning av hennes bror under den närmaste tiden.
– De sa att det inte skulle hända något, på grund av coronapandemin finns det inte några flygresor till Turkiet så de kunde inte skicka min bror, säger Sara Özdemir till Dagens ETC.
Kallas PKK-medlem i medier
Chocken blev därför stor när Resul på onsdagen i förra veckan plötsligt dök upp på en triumferande propagandabild från Istanbul, där han tvingades posera mellan två turkiska flaggor – med händerna i bojor. Först då fick familjen veta att han trots allt blivit utvisad.
– Det var inte Sverige som berättade, utan vår morbror som ringde från Turkiet och sa att Resul var med på bild i alla medier där. Medierna sa att underrättelsetjänsten MIT hade plockat upp en PKK-medlem från Sverige, berättar Sara Özdemir.
Familjen Özdemir är kurder från sydöstra Turkiet, som 2015–2016 drabbades av mycket hårda urbana strider när inbördeskriget mellan staten och den förbjudna kurdiska PKK-gerillan blossade upp på nytt. 400 000 människor blev internflyktingar och hundratals civila dödades när den turkiska armén lät beskjuta kurdiska städer. Resul anlände skottskadad till Sverige 2016. Resten av familjen fanns redan på plats sedan tidigare.
Resul stannade först via ett tvåårigt arbetstillstånd och när han 2018 skulle förnya detta så behövde han även förnya sitt pass. Men Turkiets ambassad nekade honom ett nytt pass och sa att han var efterlyst i hemlandet. Resul sökte då istället asyl i Sverige. Efter ett år fick han första avslaget. Tidigt på luciadagens morgon 2019 hämtades han av polis från familjens hem och fördes till Migrationsverkets förvar. Där blev han kvar fram till att han i hemlighet utvisades fyra månader senare.
– Vi hade gått vidare för att ta ärendet till Europadomstolen och till FN:s domstol för de mänskliga rättigheterna. Hur kunde Sverige skicka min bror trots pandemin, varför kontaktade de inte oss eller advokaten innan? Nu vill vi ha svar från Sverige, säger Sara Özdemir.
Migrationsverket och gränspolisen har inte velat ge några kommentarer till medier om Resul, med hänvisning till att man inte kommenterar enskilda fall.
I förra veckan berättade Dagens ETC att gränspolisen i flera regioner har släppt intagna personer från förvaren, eftersom coronapandemins nedstängda gränser gör att personerna ändå inte kan utvisas i närtid. Region Stockholm hade då släppt åtta intagna, samtliga med hänsyn till pandemin. Varför Resul inte ingick i dessa och hur man lyckades finna ett plan till Turkiet, trots att det landet formellt stoppat all reguljär flygtrafik från Sverige, är ännu höljt i dunkel.
Lika höljt i dunkel är ännu de uppgifter som turkiska regeringslojala medier spridit, om att Turkiet ska ha samarbetat med svenska myndigheter för att se till att Resul hamnade i underrättelsetjänstens händer.
Dömd för terrorism
Gunnar Heimklo var Resuls advokat fram till i februari i år när det andra avslaget på asylansökningen kom. När Dagens ETC når honom är han förvånad över hur snabbt det gick att verkställa utvisningen, med tanke på pandemin men även andra omständigheter.
– Det är ingen ovanligt att det drar ut på tiden efter att ett beslut vunnit laga kraft. I det här fallet hade personen inte heller någon passhandling, då tar det ännu lite längre tid, säger Gunnar Heimklo.
Turkiska myndigheter har anklagat Resul för att vara en terrorist som hade ansvar för PKK:s ungdomsrekrytering i hemstaden Cizre under striderna 2015–2016. Detta är också något som en turkisk domstol redan har dömt honom, i hans frånvaro, till 15 år i fängelse för.
Gunnar Heimklo försökte övertyga Migrationsverket och migrationsöverdomstolen om att Resul riskerar att få ett kraftigt förlängt straff om han fängslas i Turkiet, genom att han kan bli föremål för nya förundersökningar.
– Han riskerar ett ovillkorligt livstidsstraff. Det finns domar från Europadomstolen som visar att man inte kan utvisa en sådan person, inte ens om den personen är en säkerhetsrisk. Det är absolut förbud mot det, säger Gunnar Heimklo.
”Bör allvarligt kritiseras”
Dagens ETC har talat med flera svenska människorättsorganisationer som har reagerat över märkliga omständigheter kring Resuls asylprocess och utvisning. Civil Rights Defenders kan inte kommentera fallet specifikt eftersom de inte haft Resul som klient, men juristen Tilda Pontén som ansvarar för organisationens asylrättsfrågor påminner om att Sverige har en förpliktelse om att följa den internationella, fundamentala principen om non-refoulement som kommer till uttryck i ett flertal internationella människorättskonventioner.
– Det är en mänsklig rättighet att inte bli förd till ett land där det finns en verklig risk att utsättas för tortyr eller inhuman, förnedrande behandling. Den här förpliktelsen är absolut och den hänför sig till ett grundfundament i ett demokratiskt samhälle, säger Tilda Pontén.
Förbudet mot att utvisa en person till ett land där det finns en risk för sådan behandling fortsätter gälla även om personen i fråga fått avslag på sin asylansökning. Anklagelser om tortyr och inhuman behandling i turkiska fängelser är vanliga.
Tilda Pontén reagerar också över uppgifterna kring att Resul redan har ett 15 år långt fängelsestraff vilande över sig, vilket även turkiska medier rapporterat om. Hon menar att om uppgifterna stämmer kan det ytterligare bidragit till att skapa en hög riskprofil kring honom, när han också har en påstådd koppling till PKK, vad gäller att bli utsatt för illa behandling i Turkiet.
– Om man hade den informationen om personen vid tiden för utvisningen så framstår de svenska myndigheternas agerande som oförståeligt och bör allvarligt kritiseras, utifrån den förpliktelse som Sverige har.
Frågor, ilska och sorg
För Sara Özdemir och hennes familj präglas vardagen nu både av obesvarade frågor, ilska och sorg.
– Det finns inga ord för att beskriva hur fruktansvärt vi har det nu. Visste jag att det skulle bli så här så skulle jag ha tagit min bror till ett land där man verkligen respekterar mänskliga rättigheter.
