Spaniens premiärminister Pedro Sánches ville till exempel se en "humanitär vapenvila", vilket skulle visa sig svårt att ro i land. Det var ett för drastiskt ordval, tyckte många länder.
– Det finns en terroristorganisation i Gaza. Så frågan är: hur ska en vapenvila upprättas? En vapenvila måste upprättas på båda sidor för att vara giltig, sa Tjeckiens utrikesminister Jan Lipavský tidigare i veckan, enligt webbtidningen EU Observer.
Enas om "humanitär paus"
Andra länder föreslog en ”humanitär paus” som alternativ, medan det i Österrike och Tyskland fanns ett motstånd mot såväl ”humanitär paus” som ”vapenvila”, eftersom länderna ansåg att bägge formuleringarna kunde stå i konflikt med Israels rätt till självförsvar.
Till slut enades EU om ”humanitär paus”.
Det är en vag formulering, tycker Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning med expertis på Mellanöstern och Israel-Palestinafrågan på Göteborgs universitet.
– Vad är en paus? Det finns inte definierat någonstans i internationell lagstiftning eller humanitär rätt, utan det är upp till partnerna att bestämma. Hur lång är pausen? Och hur kan man garantera att den upprätthålls?
Humanitär katastrof
Det man har kommit fram till är dessutom långt ifrån tillräckligt, säger hon.
– Om man lyssnar på hjälporganisationerna – Röda halvmånen och olika FN-organisationer – så saknas i princip allt. Sjukvården är på gränsen till kollaps och de transporter som har kommit hittills är som en droppe i havet.
Medan EU-ledarna bråkade om ord steg dödstalen i Gaza och under torsdagen kom uppgifter från det Hamas-styrda hälsodepartementet om att 7 000 människor dödats i israeliska flygattacker – siffror som ska säga ännu är obekräftade av oberoende källor, men som FN litar på. Och den humanitära katastrofen blir bara värre.
EU inte enat i frågan
Att Spanien var det enda landet som förespråkade vapenvila under EU-ledarnas diskussioner förvånade Helena Lindholm.
– EU är inte enat i frågan. Därför hade jag kanske väntat mig mer av en splittring, och att fler länder skulle kräva en vapenvila.
– I många länder i Europa finns ett ganska starkt stöd för Palestiniernas sak. Och mot bakgrund av att den humanitära katastrofen är så omfattande hade jag nog väntat mig att fler länder inom EU hade krävt någonting starkare för att ha bättre förutsättningar tidsmässigt för att genomföra humanitära insatser.
Helena Lindholm spekulerar i att EU-ledarna valde den svagare formuleringen därför att förutsättningarna att få igenom en vapenvila var så dåliga. Dessutom är "vapenvila" ett ord som använts av Hamas, Ryssland och Kina.
– Kanske vill man distansera sig genom att använda ett annat ord, säger hon.
Att FN:s säkerhetsråd misslyckats med att komma överens om formuleringar om eldupphör kan enligt henne vara en annan anledning. Därutöver finns en argumentation om att en vapenvila skulle kunna gynna Hamas, som då skulle kunna omgruppera sig.
