Utrikes.

2016-07-15 15:00
  • Byn Dêrê, fem kilometer från Nusaybin vid den syriska gränsen. Närmare än så kan Dagens ETC inte komma den krigsdrabbade staden. Bild: Joakim Medin
    Byn Dêrê, fem kilometer från Nusaybin vid den syriska gränsen. Närmare än så kan Dagens ETC inte komma den krigsdrabbade staden.
  • Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
    Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
  • Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
    Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
  • Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
    Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.

Ett söndertrasat samhälle

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Ser inte något hopp

Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen. Många av byggnaderna ligger i småstycken på marken. Förstörelsen påminner lätt om kriget i Syrien. Ett flertal kurdiska städer har drabbats av mycket stor förstörelse under striderna. Hela kvarter har jämnats med marken. Leyla skickar även två filmklipp hon själv tagit, av strider som pågått nattetid.

– Jag förstår inte varför det blev krig hos oss. Situationen nu är fruktansvärt svår och jag ser inte något hopp för liv i Nusaybin.

Såväl internationella människorättsgrupper som lokala myndigheter uppskattar att nära 400 000 människor blivit internflyktingar på grund av striderna. Samma siffra presenterar GABB, ett samarbetsorgan för 117 kommuner i sydöstra Turkiet. Sedan oktober 2015 har de skickat ut fältteam för att få en överblick av situationen i de drabbade städer, vilket resulterat i flera publicerade rapporter.

Den senaste rapporten, från i juli, lyfter de exproprieringar av mark som regeringen Recep Tayyip Erdoğan gjort i krigsdrabbade områden. Stora områden i stadsdelar och orter har blivit beslagtagna av staten. I GABB:s huvudkontor i Diyarbakır säger en tjänsteperson att syftet är att försöka omlokalisera de som bott i städerna, fram till striderna. Hon som inte vill framträda med namn eller bild, eftersom hon upplever sig ha ett konstant hot om arrestering hängande över sig.

– Sedan 15 år tillbaka har kommunerna i dessa områden legat i händerna på pro-kurdiska partier. De har varit organisatoriska fästen för den kurdiska politiska rörelsen. Nu vill staten förändra den demografiska strukturen i städerna.

Tyst omvärld

Det går ännu inte att vare sig bekräfta eller dementera misstankar om en sådan plan, vilket låter som en form av socialt ingenjörskap. Konfliktens återkomst har lett till att den politiska och även etniska polarisering i Turkiet blir allt mer extrem. Men många kurder här upplever sig ändå vara utsatta för ett hårdare försök från staten än på många år, att stampa ut den kurdiska kampen för självstyre. Det har lett till två typer av besvikelse.

En del kurder menar att det var ett självmord av gerillan att gå i strid mot armén i deras egna städer. Ingen har vunnit någonting på att tiotusentals familjer nu mist sina hem, eller på att kurdiska kommunalråd nu bara har ruiner att styra över. Striderna har likaså drabbat den stapplande kurdiska ekonomin hårt och det pratas öppet om att en bitter medelklass nu säljer sina hem, för att flytta till västra Turkiet.

Många andra är framför allt kritiska till omvärldens tystnad. Kurderna här betraktar inte gerillakampen i Turkiet som ett dugg annorlunda från den som YPG för mot IS, över gränsen i kurderna självstyre i norra Syrien. Båda kamperna följer den livstidsdömde PKK-grundaren Abdullah Öcalan som sin ledare och ingår egentligen i samma transnationella politiska rörelse. Många gånger har individer också rört sig ledigt över den turkisk-syriska gränsen, mellan dessa rörelser.

Läs vidare på nästa sida: Inte någon dröm

Kämpar för självstyre

De statslösa och diskriminerade kurderna har gjort uppror mot centralmakterna i Turkiet, Iran, Irak och Syrien i 100 år, för att få rättigheter och självstyre.

Kurdistans arbetarparti (PKK) och den turkiska staten har utkämpat ett inbördeskrig sedan 1984. PKK krävde först kurdisk självständighet men kämpar sedan 1999 för en antikapitalistisk autonomi. Tiotusentals människor har dödats i konflikten.

PKK utgör samtidigt det ideologiska navet i en transnationell, politisk massrörelse som är verksam i alla länder där kurder bor. Sedan 2014 är rörelsens revolutionära kurder i Rojava, norra Syrien, allierade med USA för att bekämpa jihadiströrelsen Islamiska staten. 

Folkets demokratiska parti (HDP) och Demokratiska regionspartiet (DBP) är pro-kurdiska systerpartier och verksamma i hela Turkiet, respektive i östra Turkiet.

Enligt HDP har över 800 civila dödats sedan inbördeskriget återvände i juli 2015. Runt 400 000 människor har tvingats fly strider i ett tjugotal större kurdiska orter och stadsdelar.