Utrikes.

2016-07-15 15:00
  • Byn Dêrê, fem kilometer från Nusaybin vid den syriska gränsen. Närmare än så kan Dagens ETC inte komma den krigsdrabbade staden. Bild: Joakim Medin
    Byn Dêrê, fem kilometer från Nusaybin vid den syriska gränsen. Närmare än så kan Dagens ETC inte komma den krigsdrabbade staden.
  • Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
    Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
  • Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
    Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
  • Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
    Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.

Ett söndertrasat samhälle

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Starkt stöd i sydost

Inbördeskriget i Turkiet återvände i slutet av juli 2015, efter att en tvåårig vapenvila med PKK kollapsade. Men den kurdiska vänstern ser redan den 7 juni 2015 som brytpunkten mellan fred och krig. Då ägde Turkiets parlamentsval rum, där HDP som första pro-kurdiska parti lyckades komma över landets valspärr om 10 procent – världens högsta. Partiets inträde i parlamentet förargade president Recep Tayyip Erdoğan och gjorde även att hans konservativa parti AKP miste en absolut majoritet av sätena.

– Regimen förlorade mycket och HDP blev ett populärt oppositionsparti, även utanför Turkiets gränser. Då behövde staten vända på utvecklingen. Istället för att välja freden valde de att slå till mot den kurdiska kampen, säger Nazim Kök, rådgivare åt både HDP och DBP i staden Mardin.

Störst väljarstöd till båda dessa partier finns i det kurdiska sydost. Enligt den kurdiska tolkningen planerade staten därför efter valresultatet att bestraffa invånarna där, genom att attackera deras städer. HDP hade redan flera gånger utsatts för attacker och bombattentat under 2015, som dödat och skadat sympatisörer. Därför valde invånarna helt enkelt att försvara sig.

Enorm förödelse

Strax efter att kriget återvänt grävde militanta ungdomar från den revolutionära rörelsen YDG-H diken och byggde barrikader, i flera kurdiska städer runt om i sydost. Sedan ställde de sig på vakt med automatkarbiner och raketgevär. Några månader efter att strider mot den turkiska armén utbrutit bytte ungdomarna namn till YPS, Civila försvarsenheterna. Samtidigt såg borgmästare från DBP till att utropa självstyren för flera av de kurdiska städerna, vilket snart gjorde att de efterlystes och arresterades av turkisk polis. Konflikten eldades på ytterligare.

Enligt den turkiska statens version har de enbart agerat för att ta tillbaka kontrollen över städerna, från terrorister och separatister. Inga utomstående vet ännu hur många stridande som dött, eftersom båda sidorna försökt blåsa upp motståndarnas förlustsiffror och hålla nere sina egna. Men välkänt är att kriget i städerna resulterat i mycket stora övergrepp mot civilbefolkningen – från den turkiska statens sida. Hundratals civila har omkommit när de blivit fast i belägrade stadsdelar. FN:s människorättskommissarie Zeid Ra’ad Al Hussein talade i våras om ”extremt alarmerande rapporter” kring hur civila skjutits ner av soldater.

– Mest upprörande är rapporter från vittnen och släktingar i Cizre som hävdar att över 100 människor har bränts till döds när de gömde sig i tre olika källare som omringats av säkerhetsstyrkor, sa Zeid Ra’ad Al Hussein vid en presskonferens i maj, enligt Svenska Dagbladet.

Den 24 juni beslutade det turkiska parlamentet att ge immunitet mot åtal för de väpnade styrkorna – samma månad som en likadan immunitet drogs tillbaka för landets parlamentariker.

FN:s människorättskommissarie vill skicka en officiell delegation för att utreda dessa övergrepp på plats. Det har Turkiet hittills vägrat tillåta. Inte heller internationella människorättsorganisationer har möjlighet att arbeta fritt på plats, fastslog Human Rights Watch i en ny rapport den 11 juli.

Under ett besök till Diyarbakır i juni besöker jag den gamla stadsdelen Sur. Även här stod strider mellan armén och YPS tidigare i år. De flesta spår av konflikten är redan bortstädade – åtminstone på de fjorton gator där avspärrningarna är hävda. Men på en av dessa gator blir jag ändå stoppad och kvarhållen av polis. En polisman tar mitt pass och avlägsnar sig, en civilklädd tjänsteman återvänder och ser till att passet och andra uppgifter fotograferas. Turkiet vill ogärna se observatörer på plats som dokumenterar.

Läs vidare på nästa sida: Ser inte något hopp

Kämpar för självstyre

De statslösa och diskriminerade kurderna har gjort uppror mot centralmakterna i Turkiet, Iran, Irak och Syrien i 100 år, för att få rättigheter och självstyre.

Kurdistans arbetarparti (PKK) och den turkiska staten har utkämpat ett inbördeskrig sedan 1984. PKK krävde först kurdisk självständighet men kämpar sedan 1999 för en antikapitalistisk autonomi. Tiotusentals människor har dödats i konflikten.

PKK utgör samtidigt det ideologiska navet i en transnationell, politisk massrörelse som är verksam i alla länder där kurder bor. Sedan 2014 är rörelsens revolutionära kurder i Rojava, norra Syrien, allierade med USA för att bekämpa jihadiströrelsen Islamiska staten. 

Folkets demokratiska parti (HDP) och Demokratiska regionspartiet (DBP) är pro-kurdiska systerpartier och verksamma i hela Turkiet, respektive i östra Turkiet.

Enligt HDP har över 800 civila dödats sedan inbördeskriget återvände i juli 2015. Runt 400 000 människor har tvingats fly strider i ett tjugotal större kurdiska orter och stadsdelar.