Utrikes.

2016-07-15 15:00
  • Byn Dêrê, fem kilometer från Nusaybin vid den syriska gränsen. Närmare än så kan Dagens ETC inte komma den krigsdrabbade staden. Bild: Joakim Medin
    Byn Dêrê, fem kilometer från Nusaybin vid den syriska gränsen. Närmare än så kan Dagens ETC inte komma den krigsdrabbade staden.
  • Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
    Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
  • Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
    Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
  • Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.
    Via mobilappen Whatsapp får Dagens ETC kontakt med en 17-årig tjej, Leyla, från Nusaybin. Hon skickar över bilder på de sotiga ruinerna av sitt hem och på den omgivande stadsdelen.

Ett söndertrasat samhälle

Efter månader av blodiga strider i kurdiska städer har inbördeskriget i sydöstra Turkiet flyttat ut på landsbygden igen. Kvar finns söndertrasade samhällen, hundratusentals internflyktingar och kritik mot alla aktörer. Joakim Medin är på plats.

Bilen skumpar fram längs en ojämn och dammig grusväg. Åkerlandskapet runt omkring är gult och knastertorrt, här ute på landsbygden i det kurdiska sydöstra Turkiet. Efter en stund dyker byn Dêrê upp. Den ligger uppe på en liten höjd och därifrån kan man se ända bort till staden Nusaybin, precis vid gränsen till Syrien. På andra sidan gränsen ligger tvillingorten Qamishlo, i dag huvudstad i den nyutropade Federationen Norra Syrien-Rojava.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Men närmare än så, fem kilometer, kan vi inte komma Nusaybin. För att röra oss här i trakten måste vi till och med undvika den vanliga, asfalterade huvudleden, där det finns besvärliga poliskontroller.

I ett vardagsrum i Dêrê sitter en ledamot från det turkiska parlamentet, Gülser Yildirim från det pro-kurdiska oppositionspartiet HDP. Hon säger att armén förbjudit henne från att resa in i Nusaybin. Stadens båda borgmästare, från det kurdiska vänsterpartiet DBP som är HDP:s regionala systerparti, berättar via telefon inifrån Nusaybin att de tyvärr inte kan resa ut. Då kan de nog inte komma tillbaka igen, har deras advokater varnat dem.

Likadana svårigheter upplever Ferhat Kut, medordförande över HDP:s partikontor i staden.

– Jag har hållit mig borta i fyra månader nu. Militären söker mig och jag kan inte återvända hem.

”Krig mot det kurdiska folket”

Från sensommaren och hösten 2015 blossade nya strider mellan militanta kurder och turkiska väpnade styrkor upp, i den här delen av landet. Det är egentligen inget nytt. Här har ett inbördeskrig pågått ända sedan 1984 mellan staten och gerillastyrkor från det vänsterrevolutionära PKK, Kurdistans arbetarparti.

Men för första gången under konflikten har striderna från 2015 inte bara rasat ute på landsbygden, utan även mitt inuti de kurdiska städerna. Kurdisk stadsgerilla förskansade sig i sina egna orter, som sedan belägrades och anfölls av landets armé. Nusaybin var den senaste staden att se sådana sammandrabbningar. Efter hårda strider meddelade den kurdiska gerillan YPS i slutet av maj att de skulle retirera, av omtanke för kvarvarande civila. I slutet av juni förklarade Turkiets premiärminister Binali Yıldırım att statens militära operationer i städerna hade avslutats. Nya eldstrider har sedan fortsatt ute på landsbygden igen.

Stora områden är dock ännu omringade av armén, vilket kraftigt beskurit rörligheten även för folkvalda kurdiska politiker från både HDP och DBP.

– Attacken mot Nusaybin och de andra städerna var planerad i förväg. Det är ett krig mot det kurdiska folket. Tittar man på valresultatet i fjol, så förstår man, säger Ferhat Kut.

Läs vidare på nästa sida: Starkt stöd i sydost

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Kämpar för självstyre

De statslösa och diskriminerade kurderna har gjort uppror mot centralmakterna i Turkiet, Iran, Irak och Syrien i 100 år, för att få rättigheter och självstyre.

Kurdistans arbetarparti (PKK) och den turkiska staten har utkämpat ett inbördeskrig sedan 1984. PKK krävde först kurdisk självständighet men kämpar sedan 1999 för en antikapitalistisk autonomi. Tiotusentals människor har dödats i konflikten.

PKK utgör samtidigt det ideologiska navet i en transnationell, politisk massrörelse som är verksam i alla länder där kurder bor. Sedan 2014 är rörelsens revolutionära kurder i Rojava, norra Syrien, allierade med USA för att bekämpa jihadiströrelsen Islamiska staten. 

Folkets demokratiska parti (HDP) och Demokratiska regionspartiet (DBP) är pro-kurdiska systerpartier och verksamma i hela Turkiet, respektive i östra Turkiet.

Enligt HDP har över 800 civila dödats sedan inbördeskriget återvände i juli 2015. Runt 400 000 människor har tvingats fly strider i ett tjugotal större kurdiska orter och stadsdelar.