Bakgrunden är att oromoer känner sig utnyttjade av andra grupper.
Under de senaste decennierna har landet styrts av den gerilla från den nordliga provinsen Tigray som störtade den gamle, blodbesudlade diktatorn Mengistu. Abiy Ahmed är själv från Oromia och hade stöd från Oromias befolkning när han i en oblodig kupp lyckades avsätta ledarskapet från Tigray.
Men Abiy Ahmeds plan var att stärka republiken på delstaternas bekostnad, att försöka göra ett land av den splittrade republiken. Detta sågs som ett svek av eliterna i Oromia och gerillan Oromia Liberation Army, OLA, som tagit till vapen. De kräver i stället att Oromia i kraft av sin storlek nu ska dominera den nya regimen och går inte det vill de i stället att Oromia lämnar Etiopien och blir en självständig stat.
”Koordinerad attack”
Myndigheterna menar, med stöd från många bedömare, att det var OLA som låg bakom attentatet på Hundeessa, kanske i samarbete med den gamla regimen i Tigray. Abiy säger själv att det var en koordinerad attack mot hans regering, ledd av medlemmar från OLA som han själv benådat och släppt ur fängelse när han kom till makten.
Dessutom rasar tre inbördeskrig runt Oromia. Krigen har skapat över tre miljoner internflyktingar i landet, tre miljoner människor som tvingats lämna sina hem och ge sig ut på mycket osäkra folkvandringar.
Regeringen beskylls för att inte agera och inte skydda flyktingar som fördrivs från sina hem. Tidigare regeringar har alltid förr skickat säkerhetsstyrkor som slagit ned alla oroligheter och tryckt ned konflikter med våld.
Den nya regeringen vill inte använda militär och säkerhetsstyrkor mot det egna folket, därför skapas ett maktvakuum som tas över av lokala etniska grupper.
100 000 gatubarn
Detta har också fått andra konsekvenser. Enorma grupper av barn och ungdomar kommer till Addis Abeba för att försöka skaffa sig arbete, mat och skydd. De utländska hjälporganisationerna uppskattar antalet gatubarn till runt 100 000 och en strid ström kommer varje dag.
Detta är en naturlig konsekvens av att den kontroll som den tidigare regimen haft över stora områden försvinner, brist på mat och arbete leder fram till desperata beslut. Föräldrar på landet förmår inte att försörja sina barn.
Framtida utmaningar
Fredspristagaren Abiy Ahmed står inför en rad utmaningar för att kunna fortsätta sin förändring av Etiopien. Han började med att stifta fred med den gamla fienden Eritrea, fortsatte med att släppa de politiska fångarna, stärka kvinnornas situation och förbereda allmänna val.
Men säkerhetsläget har snarast försämrats under de två år han suttit vid makten, fattigdomen är fortfarande lika grundmurad; landet klarar inte att försörja sin befolkning på 110 miljoner med mat och ekonomin är fortfarande under isen. Regeringen förbereder stora privatiseringar, men det är svårt att se stora förbättringar för flertalet.
