Varken några klargöranden, något besked om att en utredning var på väg, eller ens någon ursäkt hade kommit till honom, från koalitionen eller från de irakiska myndigheterna i Bagdad.

– De bryr sig inte. De har inte sagt någonting. Vi kommer aldrig att få veta, men vi måste fortsätta bära runt på smärtan, sa Ihab Mohammad.

Änkemannen satt och drack te på en trottoar i västra Mosul, Iraks näst största stad, när jag besökte platsen i oktober 2017. Tre månader hade passerat sedan Islamiska staten (IS) hade besegrats i staden.

Fyra års arbete

Ihab Mohammads familj hade utplånats bara några hundra meter bakom oss, i den 2 500-åriga Gamla stan. Nu låg Gamla stan och 14 andra stadsdelar i ruiner sedan de bombarderats av flyg och tungt artilleri under det kaotiska infernot 2016–2017, när Mosul befriades från IS kontroll. Lokalbefolkningen hade fått betala ett extremt högt pris. Få vågade ändå tro på att de skulle få någon klarhet kring vem som bar ansvar för att anhöriga mist livet.

Den möjligheten har nu blivit märkbart större, sedan den oberoende organisationen Airwars som har granskat luftkriget mot IS sedan 2014, har lyckats få loss en rekordstor mängd data med koordinater för de amerikanska flygbombningarna.

– Vi har arbetat i fyra år för att få tillgång till de här uppgifterna. I början gav amerikanerna oss bara små bitar information som svar på specifika förfrågningar. Men över tiden blev det mer systematiskt, fram till att vi kunde peka ut 120 bekräftade våldsincidenter som de ännu inte hade gett koordinaterna för, säger den engelske journalisten Chris Woods, som grundade och leder Airwars, till Dagens ETC.

Forsfor mot IS-terrorister

Chris Woods berättar att den amerikanska armén först inte ville lämna ut de kvarvarande uppgifterna, men att Airwars underströk hur denna sista bit med information var väldigt viktig för de civila som drabbats. Och det verkar som att detta budskap gick hem.

– Det här är första gången någonsin som en armé har släppt så här mycket data, av det här slaget. Det innebär ett betydelsefullt framsteg beträffande transparensen i krig, säger Chris Woods.

Operationen för att befria Mosul från IS var det största urbana slaget sedan andra världskriget. FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattade att det fanns 1,2 miljoner civila i staden med omnejd när striderna påbörjades. Civila dödsoffer var i praktiken oundvikligt, särskilt som flygbombningar utgjorde en så betydande del av operationen. 

Trots det har inga västerländska länder som flygbombade Mosul, inom ramen för den USA-ledda koalitionen mot IS, velat initiera någon utredning av rapporter om civila dödsoffer. Samma inställning har man för det mesta även haft beträffande IS-kriget i stort, i både Irak och Syrien. Trots att det blivit känt att massakrer inträffat, och trots att otillåten ammunition använts under kriget.

Exempelvis fångade Dagens ETC i oktober 2016 på bild, hur koalitionen satte in bomber med vit fosfor mot fiendestyrkorna, i strid mot internationell rätt.

USA har öppnat upp ...

Uppgiften att undersöka sådana händelser har istället hamnat på grävande journalister och andra utredare, där Airwars har legat i framkant.

– Nu för tiden är antalet flygbombningar oerhört få. Koalitionen genomför bara omkring 30 bombningar per månad, mot misstänkta mål med band till IS och al-Qaida i Syrien. Den internationella mediala bevakningen är också mycket svagare. Men det öppnar upp tillfällen både för oss att undersöka fler saker, liksom för somliga arméer att reflektera lite, berättar Chris Woods.

Det är en fin balans av både påtryckningar, jobbiga avslöjanden och ett de facto allt bättre samarbete med den amerikanska armén, som lett till att Airwars fått tillgång så många amerikanska bombnings­­­koordinater. Tyvärr kan det samma ännu inte sägas om andra framträdande länder i koalitionen mot IS.

… men locket på i Frankrike

Frankrike har fram till idag vägrat ta på sig ansvar för en enda incident där civila dödsoffer uppstått, efter tusentals flyg- och artilleribombningar mot IS-kontrollerade urbana områden i Irak och Syrien. Storbritannien har erkänt ett enda civilt dödsfall, efter mer än 2 000 flygbombningar.

Med utgångspunkt i att USA hittills har erkänt i genomsnitt ett civilt dödsfall i var 40:e bombning, finns det därmed ett massivt mörkertal att hitta.

– Frankrike nekar inte till att man kan ha dödat civila, men man säger att det inte är något man vill publicera offentligt, eftersom detta har varit ett koalitionskrig. Storbritannien anser å andra sidan att deras system är perfekt och att de inte dödat några civila alls, säger Chris Woods.

Många kan få svar

Det är trots allt USA som stått för den absoluta merparten av alla flygbombningar under IS-kriget. De offentliggjorda koordinaterna gör att överlevare nu kan få utökad klarhet kring hur deras anhöriga dog – samtidigt som det i teorin öppnar upp en möjlighet att söka skadestånd. Det är å andra sidan också det svåraste steget, enligt Chris Woods.

– Koalitionen har ännu inte några rapporteringsmekanismer för irakier och syrier. Koalitionen har ofta sagt att det måste vara de irakiska myndigheterna som kompenserar, eftersom det är Iraks krig. Den amerikanska kongressen har faktiskt redan stiftat lagar som öppnar upp för den amerikanska armén att betala skadestånd, men armén gör sällan det ändå. Vi har tagit kontakt med våra partners i USA för att försöka ta den här saken vidare.