Det är den Internationella brottsdomstolen i Haag, ICC, som genomfört en utredning mot Duterte, 79, och vill ställa honom inför rätta anklagad för brott mot mänskligheten.

Dutertes krig mot knarket kostade mellan 30 000 och 35 000 angivna narkomaner och misstänkta knarklangare livet. De flesta sköts ihjäl av poliser och dödsligor som fick betalt för var och en som de mördade. Duterte slog också fast att han själv skulle döda misstänka knarklangare. 

ICC:s undersökning gäller hela Dutertes tid som borgmästare i Davao och sedan som president för Filippinerna fram till 2022 då han på sommaren avgick. Dutertes hänsynslösa kampanj färgade hela Filippinerna och omvärldens syn på landet, men genom sin populistiska politik fick han ett stort stöd inom Filippinerna.

Angelina hoppas på rättvisa

Angelina Cruz Tarrozas son sköts ihjäl i sitt hem när han låg och sov.

Hon berättade, medan Duterters krig fortfarande pågick, att en kvinna som drabbats av svartsjuka angav sonen Emanuel och sa att han var knarklangare. På natten kom en polispatrull till Emanuels hem i Tondo i Manila. De sparkade in dörren och sköt honom i huvudet och bröstet med automatvapen.

Efter beskedet från ICC fick jag tag på Angelina på hennes dotters mobiltelefon:

– Ingenting kan ge mig tillbaka min son, sa hon gråtande, men den fruktansvärde diktator som såg till att han dödades sitter nu själv fängslad. Det gör mig glad men jag är rädd för att han kommer att friges, de mäktiga klarar sig alltid.

Sedan bröts förbindelsen.

Mördande sanktionerade av staten

Vincent Go är en fotograf och journalist i Manila som under många år följde Dutertes krig:

– Det är klart att det är positivt att Duterte äntligen gripits för alla morden, nu får vi se om faktiskt också döms. Vad Duterte och staten gjorde var att de förde ett krig mot de fattiga och de människor som sågs som värdelösa för samhället utan bara var en börda, säger han till Dagens ETC.

– Det var ett cyniskt krig mot människor som de ansåg inte hade rätt att leva.

På Amnesty och andra människorättsorganisationer är man tillfredsställda över att Duterte till slut gripits. Agnes Callamard, generalsekreterare i Amnesty International säger i ett uttalande:

– Gripandet av Rodrigo Duterte är ett hoppfullt tecken för utsatta människor inte bara i Filippinerna. Mannen som sa ”mitt jobb är att döda” såg till många sköts som en del av en medveten, vitt spridd och välorganiserad kampanj av mördande sanktionerade av staten.

850 kronor för ett mord

Inom Dutertes parti PDF-Laban är vreden stor mot ICC, men en rädsla sprids också; om presidenten kan gripas, vad kan då hända med alla som på lägre nivå medverkade till morden.

Mördandet var satt i system genom mördarband, framför allt bestående av poliser som ”arbetade extra” efter sina ordinarie jobb. För sina aktioner fick de betalt.

Butch Olano från Amnesty förklarade organiserandet av morden så här när jag träffade honom i huvudstaden Manila 2018:

– Vi vet att det upprättats en nya ekonomi, dödsekonomin. Ersättningen för att ha dödat en misstänkt knarkare var 5 000 peso, då cirka 850 kronor. Att döda en langare betalades med det dubbla.

– Från början var det framför allt yrkesmördare som anlitades, sedan blev de flesta mördarna poliser som extraknäckte. Vissa polismän kunde mer än fördubbla sina löner. Pengarna betalades av lokala myndigheter, affärsmän och supportrar till president Duterte och hans parti.

Trots protester i Filippinerna har Durterte flugits till Haag för att förhöras. Han greps på Manilas internationella flygplats efter att kommit tillbaka från ett affärsbesök i Hong Kong.