– På 60- och 70-talet verkar det tyvärr som att ännu fler dödades av polis efter protester mot polisens våld. Men det är svårt att säga hur utvecklingen kommer att se ut i samband med de här protesterna. Visst kan vi ju objektivt se att polis­våld förekommer, det har ju filmats, men det vi inte ser är ju eventuella minskningar av polisvåld. Det finns ny forskning som visar på positiva effekter, att protester leder till minskat polisvåld, och jag är optimistisk, men än har jag inte all data.

Han säger dock att det är någonting ovanligt med den senaste protestvågen.

– Det är annorlunda den här gången. Det här är den största vågen sedan Martin Luther King mördades. Dessutom ser vi en förändring när det gäller vem som protesterar – det är inte längre bara rasifierade, utan många vita och många väletablerade personer. Jag tror att saker håller på att förändras. Visst, presidenten skrev en ganska svag order om att förbjuda stryptag, men han skrev ändå en order.

Varför är det skillnad den här gången?

– För det första gör långvarig aktivism skillnad. Vi har sett en nedgång för den traditionella amerikanska medborgarrättsrörelsen, men jag tror att den organiseringen som uppstod efter att Trayvon Martin mördades, hela Black lives matter-­rörelsen, kanske inte visade stora resultat omedelbart, men det betyder inte att det inte kommer hända.

Rob Gillezeau pekar även på att opinionen har förändrats dramatiskt det senaste året.

– Plötsligt är det många som förstår varför NFL-spelaren Colin Kapernick protesterade 2016. Det faktum att USA nu också har en president som inte är kompetent och som många inte litar på gör även att det finns mer utrymme för att agera, att skifta åsikt lite. Situationen är hemsk, men samtidigt är skiftet i opinionen uppmuntrande.

Snåla arbetsgivare

En annan stor skillnad är reaktionen från högt uppsatta fackliga representanter.

– Vanligtvis ställer sig de stora samarbetsunionerna som American federation of labor (AFL) bakom polisfacken, men när ordföranden för Minneapolis polisfack uttalade sig osmakligt om protesterna krävde delstatens AFL-chef att han skulle avgå.

Rob Gillezeaus forskning om polisvåld har, precis som annan forskning Dagens ETC har rapporterat om, undersökt kopplingen mellan den amerikanska polisens kollektivavtal och ökat våld.

– Det vi har sett är på lite längre sikt är att det finns en koppling mellan polisers kollektivavtal, där de ofta skyddas från diverse processer som är till för att ställa dem till svars, och att allt fler civila dödas av polis. Och att nästan hela den effekten drabbar icke-vita civila. Genom den kollektiva förhandlings­processen så förhandlar de sig till rätten att diskriminera icke-vita civila.

Gillezeau betonar dock att han inte är ute efter att kritisera facklig organisering i sig.

– Jag är själv stolt fackmedlem, men jag vet att det är ett utbyte. Att kollektivavtalen innehåller sätt att begränsa att poliser ställs till svars beror inte bara på att facken har krävt det, utan också på att arbetsgivaren, i det här fallet det lokala politiska styret, har gått med på den. Det är billigare, inte i liv, men i skattepengar, att ge poliser rätt att diskriminera än det är att höja lönen eller erbjuda bättre förmåner.