Utrikes.

2021-06-09 13:30
Bild: Rahmat Gul/AP/TT
Puffetikett
Dagens ETC

De tvingas återvända till Afghanistan – för att få jobba i Sverige

De kom som minderåriga till Sverige från Afghanistan, studerade och fick erbjudande om arbete. Men de som inte omfattades av gymnasielagen måste, trots erbjudande om arbete, återvända till Afghanistan för att ansöka om arbetstillstånd. Och där blir situationen allt värre.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Lite mer än tre månader har gått sedan Alexander satte sig på planet till Afghanistan. Efter att ha levt sex år i Sverige och gått igenom två asylprocesser som båda lett till avslag och utvisningsbeslut stod han i valet att leva gömd, fly vidare eller att återvända.

I Sverige har han studerat, hittat en arbetsgivare som vill anställa honom och fått en lägenhet, men Migrationsverket ansåg ändå att han skulle utvisas. Han har inte kunnat styrka sin identitet, då hans id-handlingar inte ses som tillförlitliga. Att han lämnat islam och konverterat har inte skett av genuin övertygelse, argumenterade de.

– Till slut orkade han inte mer, han ville få börja sitt liv, säger Kia Edvardsson som varit god man åt Alexander sedan han kom till Sverige som ensamkommande 2015.

Utan godkända id-handlingar fick inte Alexander tillstånd att arbeta under asylprocessen. Det innebär att han behöver ha ett arbetstillstånd innan han kommer till Sverige. Han bestämde sig för att ta risken och återvända frivilligt, för att undvika återreseförbud.

– Han hade allt här, jobb, lägenhet och familj, säger Kia Edvardsson.

Stoppad av talibaner

Det har aldrig gått mer än några dagar mellan samtalen från Afghanistan. Alexander vet att familjen i Sverige är oroliga och han följer sitt ärende noggrant. I början av maj ringde han och berättade att han blivit stoppad av talibaner som krävt att han skulle uppge sitt namn.

– Han sa ett annat namn och de lät honom gå, säger Kia Edvardsson.

Sedan blir det tyst. Kia Edvardsson ringer, men får inga svar.

– Jag vet inte vad som hänt honom, det är många sömnlösa nätter nu. Jag undrar om han rekryterats av talibanerna eller om de skadar honom, säger Kia Edvardsson.

Situationen i Afghanistan har förvärrats och de senaste veckorna har våldet mot regeringsanställda och civila ökat. Över 8000 familjer har tvingats till internflykt i landet de senaste fem månaderna och det råder brist på mat, rapporterar TOLO news. Totalt befinner sig över fyra miljoner människor på internflykt i landet, enligt Amnesty. Sedan amerikanska trupper börjat dra sig tillbaka har talibanerna rekryterat i ökad takt. The New York Times skriver att talibanerna skickat äldre från byar i flera provinser till militära utposter med ett tydligt budskap: ge upp eller dö. 120 soldater och poliser lämnade ifrån sig sina vapen och sin utrustning och eskorterades till ett regeringsstyrt center. Därmed har talibanerna fått kontroll över viktig åkermark.

Även om talibanerna tagit över på liknande sett tidigare, så har det aldrig skett i den omfattning och så fort som nu, skriver The New York Times. Åtminstone 26 militära baser i fyra av landets 34 provinser har erövrats sedan de amerikanska trupperna började dra sig tillbaka den 1 maj.

Håller sig gömd

Efter tre veckor ringer Kias telefon sent en kväll. Det är Aleksander. Han har inte haft internetuppkoppling på flera dagar, och han vågar inte gå ut. I byn där han gömmer sig ökar talibanernas närvaro varje dag. De rekryterar.

– Ingen vågar neka att strida för dem, han väntar på visum nu för att kunna fly vidare till Pakistan, säger Kia Edvardsson.

De har kommit överens om att höras mindre ofta nu. Att talibanerna hör honom prata svenska eller att de ser ett utländskt nummer i hans telefonlogg kan räcka.

– Om de ser att han haft kontakt med människor i väst är han död, eller så kidnappar de honom med krav på lösensumma. Nu får vi bara hoppas på det bästa och att han kommer därifrån.

Alexander är inte ensam om att tvingas utsätta sig för stora risker för att få arbetstillstånd. Morteza kom till Sverige när han var 13 år. Hans familj tvingades fly efter en hedersrelaterad konflikt med en annan familj.

– De sa att de skulle döda oss en efter en, att vi skulle få se varandra bli dödade, säger Morteza.

Men familjen splittrades och Morteza tog sig till Sverige. Han började studera, intensivt. Eftersom han inte visste om han skulle omfattas av gymnasielagen läste han åttan och nian parallellt. När det visade sig att den nya gymnasielagen inte gällde minderåriga gjorde han likadant med gymnasiet.

– Jag ville hinna klart och hitta ett jobb för att ha chans att få stanna på arbetstillstånd.

”Kommer inte överleva ett år”

Men Morteza fick avslag och när han var 15 år fick han ett utvisningsbeslut. Migrationsverket informerade honom om att han behövde återvända frivilligt, annars skulle han få ett återreseförbud.

– Jag sa okej, utvisa mig, men de svarade att de inte kunde eftersom jag inte har något ordnat mottagande i Afghanistan.

Återreseförbudet börjar gälla när han lämnar Sverige, och innebär att han även om han beviljas arbetstillstånd måste leva ett helt år i Afghanistan först.

– Jag kan inte överleva där i ett år. De kommer märka att jag inte är muslim längre, jag kommer inte kunna dölja det.

Morteza fick praktik på en arbetsplats och erbjöds snart en tillsvidareanställning som projektassistent. I ett intyg till Migrationsverket som Dagens ETC tagit del av skriver arbetsgivaren att de önskar ”skyndsam handläggning” eftersom de har ”stort behov av hans kompetens”. Men utan arbetstillstånd får han inte jobba, och han har inga identitetshandlingar som Migrationsverket godkänner. Nu är han 18 år och har praktiserat i ett år.

– Jag jobbar som alla andra, men jag får ingen lön. Mitt liv kunde sett annorlunda ut om Migrationsverket inte spärrade alla mina vägar. Jag får inte komma vidare.

Morteza har beviljats ny prövning och väntar på kallelse från Migrationsverket.

Återvände – men fick avslag igen

Vikash är tillbaka i Afghanistan, efter att ha lämnat landet som 14-åring. De sista ett och ett halvt året i Sverige hade han egen lägenhet och undantag från kravet på arbetstillstånd. Han levde upp till kraven för spårbyte – alla utom ett.

– De sa att mitt pass inte kunde styrka min identitet. Jag försökte överklaga men Migrationsdomstolen sa samma sak.

Vikash riskerade att bli papperslös, så även han valde att åka frivilligt för att slippa återreseförbud. Migrationsverkets handledare sa att ett elektroniskt tazkira, en afghanskt identititetshandling, var mer tillförlitligt så han skaffade ett sådant och ansökte på nytt om arbetstillstånd. Hans tidigare arbetsgivare skickade intyg på erbjudandet om arbete. Efter några månader fick de svar.

– Det är samma, de säger att det inte räcker. Jag kan inte göra någonting mer.

Han hoppas fortfarande få återvända till Sverige.

– Jag har överklagat beslutet, men jag har pratat med fler här som gjort likadant och ingen har fått godkänt. Jag kan inte stanna här, det är för farligt. Jag måste ta mig till ett säkrare land.

Alexander och Vikash heter egentligen någonting annat.

 

Fakta

Spårbyte

Vanligtvis måste arbetstillstånd sökas före inresa, men asylsökande kan beviljas spårbyte och därmed söka arbetstillstånd från Sverige. Då krävs att den sökande haft AT-UND, ett bevis för att personen är undantagen skyldigheten att ha arbetstillstånd, och arbetat under tiden som asylsökande.

Ett annat krav är att den sökande ska kunna styrka sin identitet, och det är ofta det som saknas för personer från Afghanistan då de afghanska identitetshandlingarna, tazkira, enligt Migrationsverket inte bedöms som tillförlitliga.

– Tazkira kan hjälpa till att göra sin identitet sannolik, men bristen på tillförlitlighet i folkbokföringen gör att handlingarna inte kan styrka identiteten, vilket krävs för arbetstillstånd, säger Robert Haecks, presskommunikatör på Migrationsverket.

Inte heller de resehandlingar som utfärdas av utrikesdepartementet inför återvändande räcker vid ansökan om arbetstillstånd. Istället krävs ett giltigt pass från hemlandet.

AT-UND gäller inte efter beslut om avvisning.

Krav för att få arbetstillstånd efter asylavslag

Ansökan måste ha kommit in senast 14 dagar efter att beslutet på asylansökan vunnit laga kraft.

Identiteten ska kunna styrkas med ett godkänt pass.

Den sökande ska ha haft AT-UND under tiden som asylsökande och anställning minst fyra månader hos samma arbetsgivare.

Den sökande ska ha erbjudande om arbete minst tolv månader framåt.

Anställningsvillkoren behöver vara på minst samma nivå som svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt i branschen.

Den som arbetar deltid ska ha arbetat i en omfattning så att deltidstjänsten motsvarar kollektivavtalsenliga lön samt uppgår i minst 13 000 kronor i månaden före skatt.

Om kraven inte nås måste personen lämna Sverige för att ansöka på nytt och vänta på besked innan återresa till Sverige.

Källa: Migrationsverket