Utrikes.

2014-07-31 11:22
Kara Hermez tror att orsaken till att varken Carl Bildt eller Fredrik Reinfeldt har uttalat sig om situationen i Mosul är konflikträdsla. ”De känner väl att det är viktigare att upprätthålla goda kontakter i de här länderna.”  Bild: Jennifer Kücükaslan
Kara Hermez tror att orsaken till att varken Carl Bildt eller Fredrik Reinfeldt har uttalat sig om situationen i Mosul är konflikträdsla. ”De känner väl att det är viktigare att upprätthålla goda kontakter i de här länderna.”

De kristnas val i Irak: Konvertera, betala eller dö

För två veckor sedan lämnade de sista kristna familjerna staden Mosul i norra Irak efter att ha fördrivits av extremistgruppen Islamiska Staten, IS. Bland vänner och familj i Sverige är oron över deras situation stor.

– Det känns som att tiden har stannat upp. Det går inte att koncentrera sig på något eller vara engagerad i nuet så länge man har nära och kära som ­befinner sig mitt i oroligheter­na.

23-åriga Södertäljebon Kara Hermez darrar på rösten när hon beskriver hur läget är för hennes morbror och kusiner i Irak. Fram tills nyligen bodde de på Nineveslätten, på gränsen till staden Mosul, i ett område i Irak där det assyriska folket funnits i över 7 000 år.

För två veckor sedan ­intogs Mosul av den islamistiska militantgruppen IS som gav den kristna befolkningen ett ultimatum: konvertera till islam, betala en religiös skatt, eller dö. Kara Hermez släktingar gjorde som många andra och valde ett fjärde alternativ, att lämna sitt hem och alla sina ägodelar och fly till den kurdiska delen av Irak.

– De är trötta och vi, det assy­riska folket, är trötta på att hela tiden behöva fly. Vi har varit utsatta för utrensningar och folkmord sedan hundra år tillbaka utan att någon uppmärksammat det. Och nu återupprepar historien sig.

Flydde till Sverige

Kara Hermez vet hur det känns att fly. Hon är född och uppvuxen i Mosul där hennes pappa var en politisk aktivist som kämpade för assyriernas rättigheter. Till slut blev det för farligt. År 2000 flydde familjen till Sverige men deras kamp för de kristna minoriteternas överlevnad i Mellanöstern lever fortfarande.

– Vårt engagemang grundar sig i smärtan av att veta att ens släkt lider, då går det inte att stänga av och ignorera det som händer, säger Kara Hermez som känner frustration och besvikelse över de senaste veckornas utveckling.

Nästa år har det gått hundra år sedan folkmordet på en miljon kristna armenier, assyrier/syrianer och kaldéer påbörjades i Turkiet. Ett folkmord som fortfarande inte erkänts av den turkiska staten och som sitter som en öm tagg i många assyriers hjärtan. I Sverige bor drygt 100 000 personer som har sina rötter i de kristna delarna av Mellan­östern. För dem har den senaste tidens händelser i Irak blivit en bitter påminnelse om tidigare oförrätter och omvärldens ignorans.

– Assyriernas situation har alltid hamnat skuggan av andra världskonflikter. Jag är uppvuxen i en familj där vi haft ständiga samtal om det som händer, men hos politiker och medier är okunskapen jättestor, säger Kara Hermez som är irriterad över att Sverige inte tagit tydligare ställning mot våldet. Hon önskar att svenska politiker vågade uttala sig om det som händer i Mosul.

Vad skulle du vilja att man gjorde från svenskt håll?

– Ett uttalande, åtminstone. Det har inte kommit ett enda uttalande från politiskt håll. Varför säger inte Carl Bildt något? Varför säger inte statsministern något?

Vad tror du själv att det beror på?

– De är konflikträdda antar jag. De känner väl att det är viktigare att upprätthålla goda kontakter i de här länderna.

Demonstration i Stockholm

Sedan flytten till Sverige har Kara Hermez återvänt till Irak flera gånger, senast i höstas. Något besök till Mosul blev det dock inte.

– Redan då var det för otryggt för kristna att vistas i området. Jag skulle vilja åka tillbaka och hjälpa de assyrier som är kvar i området men just nu får vi nöja oss med att göra det vi kan härifrån.

Tillsammans med andra engagerade är Kara Hermez med och planerar en stöd­demonstration som ska hållas i Stockholm om några veckor.

Förhoppningen är att väcka större uppmärksamhet kring assyriernas utsatthet. Fram till dess fortsätter Kara och hennes familj att hålla daglig kontakt med släktingarna i Irak.

Än så länge har de inga planer på att lämna landet. Ett litet hopp finns fortfarande kvar om att kunna återvända till Nineve och fortsätta skriva på assyriernas sjutusenåriga historia där.

Fler flyktingar väntas till Sverige

Flera kristna irakier kommer söka sig till Sverige. Det tror både Migrationsverket och det Assyriska riksförbundet.

När USA invaderade Irak 2003 uppstod strider som ledde till att många ur landets kristna minoritet flydde till Sverige. För de flesta var målet Södertälje där släktingar och landsmän fanns etablerade sedan tidigare. Drygt 8 000 irakiska flyktingar kom till Södertälje mellan 2003 och 2007.

Efter IS fördrivning av kristna från Mosul misstänker nu Migrationsverket att en liknande flyktingsituation kan uppstå.

– Den eskalerande konflikten kan leda till att fler söker sig till Sverige. Effekten väntas i så fall främst komma från 2015, skriver Migrationsverket i sin senaste asylprognos som släpptes i förra veckan.

Afram Yakoub är ordförande för det Assyriska riksförbundet i Sverige. Han tror att många av assyrierna i Irak kommer försöka flytta till Södertälje.

– Det är väldigt troligt, eller inte bara troligt, det är nästan garanterat att det kommer ske. Många har ju släkt och vänner här och det blir då ett naturligt val att fly hit, säger han till TT.

”Fler måste dela på ansvaret”

I Södertälje följer kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) händelseutvecklingen i Irak nogsamt. Hon vet att många Södertäljebor är oroliga för släktingars välbefinnande, men hon tror inte att den bästa lösningen är att fler tar sig till Södertälje.

– Södertälje är redan nu uppe i vad som kan vara vårt största flyktingmottagande någonsin. I år förväntas vi ta emot 2 000 flyktingar från Syrien och det vi ser är att många får en dålig start på sina liv i Sverige eftersom de flyttar in hos släktingar och lever i extrem trångboddhet. Vi har stor erfarenhet av att ta emot flyktingar och är beredda på att fler kan komma, men det bästa vore om fler kommuner delade på ansvaret, säger Boel Godner.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter