– Viruset kommer inte att försvinna, och vi kommer att ha små utbrott de närmaste tio åren. Vi kan inte fortsätta att ha den här begränsade livsstilen, där vi stänger skolor eftersom vi försöker hålla infektions­graden helt nere, sa till exempel Søren Riis Paludan, professor på biomedicinska fakulteten vid Århus universitet, till tidningen Berlingske.

Fler vaccinerade

Nu är alltså beslutet taget. Covid-19 är i Danmark från och med den 10 september, nästan exakt 18 månader efter att landet registrerade sitt första coronarelaterade dödsfall och regeringen rekommenderade arbetsplatser att stänga, inte längre en samhällskritisk sjukdom.

Att de nu tar det här beslutet tror Jonas Björk, professor i epidemiologi vid Lunds universitet, beror på ett enkelt faktum.

– Man måste ju någon gång gå tillbaka till ett normaltillstånd. Att de gör det nu tror jag beror på att de varit snabbare med att rulla ut vaccinet än till exempel vi i Sverige. Det som skiljer oss åt mest är den andra dosen, att en större andel i Danmark redan är fullvaccinerade, säger han.

En faktor som Jonas Björk misstänker kan ha bidragit till att så många vaccinerat sig är Danmarks införande av coronapass i våras. Det har helt enkelt gett fler danskar en anledning att ta sin spruta.

– Dels kan coronapassen såklart ha minskat spridningen på vissa typer av sammankomster, men framför allt tror jag att de lockat danskarna att vaccinera sig. I och med kravet på sådana har det blivit tydligare vad man går miste om som ovaccinerad även om man inte tillhör en riskgrupp.

Tror du det finns en risk för att det danska beslutet visar sig vara förhastat?

– Det är klart att det alltid finns en risk att man tvingas gå tillbaka till ett nödläge med nya restriktioner. Dels finns grupper som inte vaccinerar sig, dels finns frågetecken kring hur länge vaccinskyddet varar för de allra äldsta och sköraste i befolkningen, de med nedsatt immunförsvar, säger Jonas Björk.

– Samtidigt har danskarna varit väldigt följsamma när det gäller myndigheternas rekommendationer. Restriktioner har följts och respekterats. Plus att de har en väl utbyggd organisation för testande och sekvensering för att leta nya virusvarianter. Danmark har helt enkelt en väldigt bra organisation för att löpande bevaka utvecklingen epidemiologiskt. Jag tror de är gott rustade att möta riskerna.

Snabb testning

Apropå god organisation är det där Jonas Björk tror att ett av svaren finns till varför Danmark klarat sig bättre än Sverige avseende antal konstaterade smittade liksom döda per capita, trots att smittspridningen till en början var relativt likartad i båda länderna.

– Man behöver egentligen göra djupare och bredare analyser för att jämföra länder. Det är många faktorer som spelar roll för hur ett virus sprids. Men om jag ska peka på något där Danmark sticker ut så är det att de tidigt byggde upp en imponerande organisation för testande av befolkningen. Ju fler fall du hittar, det vill säga de personer som riskerar att föra smittan vidare, desto fler smittkedjor kan du bryta så att viruset inte når till riskgrupperna.