Medan fastighetsägarna i Sverige yrkar på hyreshöjningar över 10 procent med hänvisning till den höga inflationen och de stigande elpriserna så har Danmark nyligen röstat igenom en ny lag om hyrestak på maximalt fyra procents höjningar årligen.
– Det är en enorm seger för danska hyresgäster att det har gått att skapa ett hyrestak som säkerställer för människor som riskerat att lämna hemmet som en konsekvens av Putins krig mot Ukraina, säger inrikes- och bostadsminister Christian Rabjerg Madsen (S) till danska TV 2.
Avtalet, som träder i kraft 1 januari 2023, gäller för totalt 160 000 hyresgäster i privatägda hyreshus, både befintliga och framtida avtal, och hyrestaket gäller för kommande två åren.
– Det är angeläget att skapa trygghet för landets hyresgäster, som annars riskerar hyreshöjningar på upp till 9 procent, säger Christian Rabjerg Madsen.
Bakom överenskommelsen står den socialdemokratiska regeringen, de båda vänsterpartierna Enhedslistan och Socialistiskt Folkeparti samt socialliberala Radikale Venste.
– Regeringen har en tydlig målsättning att ta hand om hyresgästerna, så att de inte behöver lämna sina hem till följd av den skenande inflationen vi upplever just nu. Det här hyrestaket skapar trygghet och ro för hyresgästerna, säger Christian Rabjerg Madsen i ett pressmeddelande.
Skyddar hellre köparna
Den 1 november är det val till Folketinget, och i Danmark är bostadsfrågorna heta i valrörelsen.
Motståndarna på den konservativa sidan hävdar att förslaget strider mot grundlagen eftersom det utmanar fastighetsägarnas äganderätt och deras möjligheter att ta höjd för sina ökade kostnader.
– Det är väldigt, väldigt allvarligt, sa Mona Juul från Konservativa Folkpartiet, i samband med debatten då förslaget röstades igenom, rapporterar Altinget.
Enhetslistans partiledare Mai Villadsen ser avtalet som ett tydligt bevis på skillnaderna i dansk politik.
– En majoritet vill försvara hyresgästerna och skapa trygghet. Tyvärr valde det blå blocket att skydda köparna snarare än de människor vars hem det handlar om, säger hon till Altinget.
”Kämpat i Sverige”
Att något liknande hyrestak skulle kunna bli verklighet i Sverige är inte särskilt troligt, menar Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala Universitet.
– Vi har ju kämpat mycket för att få igenom liknande i Sverige också, men fått höra motargument om att det skulle riva ner vårt system med förhandlingar mellan parterna. Men om det går bra i Danmark, varför inte i Sverige också då? säger hon till Dagens ETC.
Förslaget om hyrestak är en viktig principfråga, enligt Molina.
– Även om det här förslaget handlar om en begränsad del av hyresmarknaden så är det väldigt viktigt symboliskt. Det begränsar möjligheterna till omotiverade hyreshöjningar, vilket ju varit trenden i hela Europa de senaste åren. Det vi kallar finansialisering av hyresmarknaden, att kapitalet från stora banker köper upp en massa hyresrätter. Det här blir ett tak för spekulationen och stora hyreshöjningar som bara motiveras av vinstintresse för de som äger. Bostäder är inte en marknad som vilken som helst. Det är en mänsklig rättighet.
Att frågor relaterade till människors bostäder kommer bli ännu mer aktuella för väldigt många hushåll de kommande åren råder inget tvivel om, med räntehöjningar, stigande inflation, rusande elpriser och tuffa förhandlingar om hyreshöjningar.
Ändå står bostadsfrågan, och hyresfrågorna i synnerhet, långt ut i skuggan i den svenska politiska debatten, och nämns till exempel inte alls i den nya regeringens 63 sidor långa samarbetsavtal.
Enligt Irene Molina så kan man se det som sker i Danmark som ett tecken på att något kommer hända i Sverige också snart, och att Danmark går före Sverige i den politiska utvecklingen på många håll.
– I Sverige har vi kommit mycket längre i att låta kapitalister spekulera fritt på bostadsmarknaden. Jag som både forskar om bostäder och rasism, ser kopplingen mellan dem. Den vägen som Danmark går nu befinner sig några år före Sverige. Frågor om invandring och brottslighet, där allt som demoniserar invandrare och flyktingar, har ju dominerat totalt under de två senaste valrörelserna här hemma. I Danmark har man varit där redan. De renodlade rasistiska partierna går bakåt jättemycket i Danmark nu, och man lämnar den vägen. Och nu börjar man i Danmark prata om de riktiga politiska frågorna, sånt som folk faktiskt behöver och som betyder något: arbete, boende, miljö, säger hon.
– Bostäder är en enormt viktig fråga. Vi har en bostadsbrist i Sverige som börjar närma sig 60-talets nivåer, och vi har stora problem med renovräkningar med mera. Men de frågorna har försvunnit i Sverige.
Lag mot renovräkningar
En annan anmärkningsvärd lag som antogs i Danmark för snart tre år sedan handlar om att fastighetsägare inte får höja hyran efter renoveringar förrän tidigast efter fem år, för att förhindra spekulationer med bostäder och så kallade renovräkningar. Förslaget riktades specifikt mot amerikanska jättebolaget Blackstone, som till viss del avvecklat i Danmark sedan dess, enligt Irene Molina.
– Det blev inte intressant för Blackstone att vara kvar där längre. När de ser att utrymmet för spekulation försvinner så är de inte längre intresserade.
Svenska politiker har ofta lyft Danmark som exempel i kriminalpolitiken, bör de snarare titta mer på Danmarks bostadspolitik?
– Ja, absolut! Om det skulle hända att högern börja tänka på bostadspolitik som är ämnad för social rättvisa så skulle man ju kunna lyfta fram Danmark som bra exempel. Men det kommer de inte göra, för marknaden går alltid först.
