Förra veckan kom svaret från USA och Storbritannien. Natten mellan torsdag och fredag bombades 60 mål i Jemen. Sedan dess har flera missiler avfyrats. Och ännu finns inget slut i sikte på upptrappningen i Röda havet. 

Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, menar att det som sker i Röda havet är dåligt för både USA, Jemen och världsekonomin. 

Men hittills har det, enligt honom, varit ”ganska bra för houthierna och Iran”.

– Möjligen kan det även vara bra för Hamas och för Gazas invånare som ju drabbats mycket hårt av Israels attacker, i och med att det ökar pressen på USA att försöka få till stånd någon sorts vapenvila. Ja, Ryssland tycker väl också att det är ganska trevligt, i och med att det suger upp amerikanska resurser och drar uppmärksamheten från Ukraina, säger Aron Lund. 

”Guds anhängare”

Houthierna har skjutit mot Israel sedan i höstas. Till att börja med ”nöjde sig” USA med att stoppa så många robotar och drönare som möjligt. 

– Likadant agerade man inledningsvis när houthierna började angripa civil sjöfart. När det till sist stod helt klart att det inte skulle fungera växlade man över till offensiva angrepp inne i Jemen. Men det är väl oklart i vilken mån det kan lösa problemet heller. 

Men vilka är då houthirebellerna och varför deltar de i konflikten på Gazas sida?

Houthirörelsen grundades i Jemen av Hussein al-Houthi på 1990-talet. Sedan dess har de legat i luven på den jemenitiska regeringen, som man anklagar för korruption och nära band med USA och Saudiarabien. Gruppens riktiga namn på arabiska är Ansar Allah, ”Guds anhängare”. 

I nuvarande form har Jemen funnits sedan 1990. Innan dess var landet delat i norr och söder. Södra Jemen var Mellanösterns hittills enda socialistiska stat: Demokratiska folkrepubliken Jemen grundades 1967 och hade nära band med Sovjetunionen. När Sovjet kollapsade ledde det till en sammanslagning. Men splittringarna har både kvarstått och fördjupats. Något som regionala stormakter dragit nytta av. 

Jemen ligger vid Adenviken i Röda havet och är ett av världens fattigaste länder. Sedan 2014 har landet skakats av ett blodigt inbördeskrig. I april 2022 enades de stridande parterna om vapenvila men denna har vid flera tillfällen brutits, även om striderna inte är lika intensiva som tidigare. Den humanitära katastrofen i Jemen har kallats för en av de värsta i världen, med utbredd svält och många barn som dött av undernäring. 

Axel av motstånd

Kriget i Jemen är ett skolboksexempel på ett proxykrig, ett krig via ombud. Iran och Saudiarabien drabbar samman via houthirebellerna och den jemenitiska regeringsarmén. Inblandade i konflikten är också andra såväl lokala som internationella spelare, men dessa är de största. 

– Houthierna stöds av Iran, och alla de vapen de använder i och kring Röda havet är designade i Iran. Deras robotar och drönare kan förmodligen skruvas ihop lokalt, men en del nyckelkomponenter måste smugglas in från Iran. De ingår i den grupp av stater och organisationer i Mellanöstern som kallar sig “motståndsaxeln”, där Iran är huvudspelaren, säger Aron Lund. 

Även Syriens regering, Hizbollah i Libanon, en rad olika shiamuslimska miliser i Irak och Syrien samt Hamas i Palestina ingår i denna motståndsaxel.

– Houthiernas agerande sker samordnat med dessa grupper, som försöker sätta press på Israel och USA genom angrepp och hot från andra håll - både som ett försvar för Hamas och av rent ideologiska skäl. Men det passar dem nog också väldigt bra att få agera i Palestinafrågan för att vinna stöd i Jemen och övriga regionen.

Beslagtog missildelar

Samtidigt spelar både houthierna och USA och Storbritannien ett högt spel. Riskerna för ett krig i regionen har ökat, beroende på vad som händer härnäst. 

– Krisen i Röda havet är del av ett större sammanhang med växande oro och våldsamheter i flera delar av Mellanöstern, knutet till kriget i Gaza. I värsta fall så kan direkta stridigheter utbryta exempelvis mellan Israel och Libanon och Syrien, mellan USA och Iran, och så vidare. Det kan bli väldigt blodigt och skada regionen på både kort och lång sikt, säger Aron Lund. 

Under tisdagen beslagtog amerikanska flottan iranska missilkomponenter ombord på ett fartyg i Röda havet som var på väg till Jemen.

– Att de stoppar en enskild vapenlast är inte så hemskt spektakulärt, även om det var ett tag sedan senast. Men om USA ska lyckas få stopp på houthiernas robot- och drönarattacker är det nog viktigt att lyckas bryta försörjningskedjan från Iran. Så om detta följs av fler lyckade tillslag kan det ha betydelse.

Ekonomin som gisslan

Världsekonomin har mer eller mindre tagits som gisslan av konflikten i Röda havet. Röda havet är strategiskt viktigt. Den som kontrollerar havet, kontrollerar ekonomin. 

Via Röda havet fraktas årligen 30 procent av världens containrar – fyllda med varor som ska från öst till väst och vice versa. Totalt passerar 12 procent av den globala handeln över Röda havet. I kölvattnet av fartygen följer stora summor i dollar, pund och euro. 

Det är oron över världsekonomin och ”själva principen om frihet på världshaven” som ligger bakom det militära ingripandet.

– Röda havet är en av världens viktigaste farleder. Det är stora ekonomiska värden som står på spel och om trafiken hindras kan det ställa till med ordentliga strukturella problem som skadar både rika och fattiga stater, säger Aron Lund. 

Påverkar Sverige

Sveriges utrikeshandelsminister Johan Forssell sa i helgen att utvecklingen i Röda havet är ”bekymmersam” och han uteslöt inte att Sverige kan påverkas. Både Volvo Cars och Tesla har exempelvis pausat sin produktion i och med att det inte går att frakta som vanligt via Röda havet. Priserna har tredubblats sedan i höstas. 

– Sverige är och förblir ett väldigt handelsberoende land och därför är det särskilt viktigt för oss att det här kan få en snar lösning, säger han till DN.

BBC berättar om det Leeds-baserade familjeföretaget Boxer Gifts som tillverkar spel och säsongsbaserade presenter i Kina. För att produkterna ska nå fram till Storbritannien måste de transporteras via Röda havet. 

– En del av våra kostnader har ökat med 250 procent, säger Tomas O’Brien, chef för Boxer Gifts, till BBC.