Utrikes.

2020-03-19 11:50
  • Protesterna har pågått sedan i oktober. Men nu har gatorna tömts på folk. ”Detta är så klart ett nytt fenomen som inte fanns med i någon som helst plan”, säger Mario Aguilar, ordförande för det chilenska lärarfacket, Colegio de profesores. Bild: Luis Hidalgo/AP/TT
    Protesterna har pågått sedan i oktober. Men nu har gatorna tömts på folk. ”Detta är så klart ett nytt fenomen som inte fanns med i någon som helst plan”, säger Mario Aguilar, ordförande för det chilenska lärarfacket, Colegio de profesores.
  • I går utlystes katastrofläge i Chile efter coronautbrottet. Foto: Esteban Felix/TT/AP
    I går utlystes katastrofläge i Chile efter coronautbrottet.
Puffetikett
Dagens ETC

Coronaviruset sätter stopp för gatuprotester i Chile

Coronaviruset sätter punkt för de massiva gatuprotester som pågått i Chile i fem månader. Men folkliga missnöjet verkar bara växa. Framför allt kritiken mot utarmningen av den offentliga sjukvården.

”Luftvägssjukdomar brukar varje vinter leda till att sjukhus kollapsar”, säger historikern Luis Thielemann.

Och så kom coronaviruset. Efter fem månaders ihållande massiva folkliga mobiliseringar i Chile tömdes gatorna i bland annat huvudstaden Santiago på folk. Landets främsta elev- och studentorganisationer, Confech och Aces, som organiserar just dem som satte igång upprorsvågen i landet i oktober med sina massplankningar i tunnelbanan, meddelade på tisdagen att man ställt in alla sina planerade demonstrationer.

Chile räknade då med 201 registrerade fall av coronasmittade, enligt hälsoministeriet och antalet hade mer än fyrdubblats på ett dygn.

Inställda demonstrationer

Mario Aguilar, ordförande för det chilenska lärarfacket, Colegio de profesores, som har varit mycket drivande i protesterna och krävt president Sebastian Piñeras avgång, berättar för Dagens ETC att coronakrisen tog alla organisationer och nätverk som varit aktiva i protesterna på sängen.

– Detta är så klart ett nytt fenomen som inte fanns med i någon som helst plan, säger han och berättar att man har ställt in en demonstration planerad till helgen.

– Massdemonstrationer och torgmöten, alla de här typerna av situationer kompliceras så klart av pandemin. Så vi måste sätta oss tillsammans och tänka ut nya sätt att mobilisera oss på och fortsätta med vårt krav på en demokratisk och medborgerlig konstituerande process, tillägger Mario Aguilar.

Han syftar på den folkomröstning som planerats hållas den 26 april i Chile, men som kanske kommer att behöva senareläggas. Det är nämligen det viktigaste kravet som fem månaders massiv proteströrelse lyckats få igenom: att man ska folkomrösta om att byta ut den chilenska grundlagen, som enligt kritikerna cementerat nyliberalismen framför sociala rättigheter.

Enligt otaliga opinionsundersökningar som gjorts vill en klar majoritet i landet att grundlagens ska skrivas om.

Nödvändigt andrum

Men för historikern Luis Thielemann från Finis Terrae-universitetet i Santiago, innebär avbrottet i gatuprotesterna snarare en fördel för proteströrelsen.

– Inget samhälle orkar upprätthålla ett sånt här uppror i oändlighet, samtidigt som den ekonomiska krisen fördjupas för många människor. Så detta kan fungera som ett andrum för protesterna, säger Luis Thielemann till Dagens ETC.

– Även om vi nu ser ett slut på de protestformer som använts sedan i oktober så tror jag att den underliggande kritiken mot det chilenska nyliberala systemet snarare har ökat under den senaste veckan, kommenterar Luis Thieleman, som är expert på samtida folkrörelser i Chile.

Han menar att den kritiken nu inte längre är abstrakt utan blir mycket konkret, då den chilenska sjukvården, som redan är enormt privatiserad och utarmad, nu ställs inför ännu större utmaningar. Proteströrelsen i Chile har varit brokig och totalt decentraliserad, förklarar Luis Thielemann. Men kritiken mot utarmningen av den offentliga sjukvården och av socialpolitiken är en fråga som verkligen har skapat enighet, menar han.

– Luftvägssjukdomar brukar varje vinter leda till att sjukhus kollapsar, säger han.

– Sjukvårdssystemet och pensionssystemet ses av en majoritet av chilenarna som en sektor där politikerna ordnar affärer åt sina vänner och företagsgäng i stället för att garantera att erbjuda vård, menar Luis Thielemann.

Strejk för att stoppa smitta

Chiles sjukvårdsminister, Jaime Manalich har fått utstå stor kritik från alla håll efter att han rekommenderade den friska befolkningen att använda munskydd, trots att WHO och många andra experter, inklusive chilenska experter, rekommenderat motsatsen. Kritiken blev särskilt hård då ministern själv är läkare. Han var länge direktör för en privat klinik i Santiago som själva president Piñera ägt.

Det är en redan mycket misstrodd regering och president (endast 12 procent av befolkningen är positiv till regeringen enligt den senaste opinionmätningen), som nu ska vidta åtgärder i coronakrisen, något som oroar många.

– En hemsk idé cirkulerar i befolkningen om att det är upp till invånarna själva att skydda sig mot viruset. Nu har flera fackförbund börjat diskutera att utlysa en preventiv generalstrejk för att stoppa smittspridningen. ”Bara folket kan skydda folket” heter det, säger Luis Thielemann.

Risk för militärer på gatorna

Även från den stora chilenska feministiska rörelsen har man kallat till generalstrejk.

– Vi tror att en politisk strejk som vapen är ett bra alternativ i detta läge. För vi lever i en situation som sätter våra liv på spel, säger Javiera Manzi, talesperson för Coordinadora 8M, som samorganiserade den över en miljon stora 8 mars-demonstrationen i Santiago för ett par veckor sen.

Hon berättar för Dagens ETC hur man genom de feministiska grannätverk som skapats under de senaste månadernas protester nu sammanställer egna register över riskgrupper ute i bostadsområdena och organiserar gemensam barnpassning och omsorg för äldre och andra behövande, helt på egen hand.
 

Såväl Mario Aguilar som Luis Thielemann bedömde i tisdags när Dagens ETC pratade med dem att det fanns en mycket stor risk för att militärerna skulle skickas ut på gatorna i Chile igen, liksom i höstas, när presidenten utfärdade undantagstillstånd och militärer patrullerade gatorna igen för första gången sedan Pinochet-diktaturen.

– Frågan är inte om det kommer att hända utan hur, för arméerna i Latinamerika har en tradition av att agera självmant under vissa kriser, kommenterade Luis Thielemann.

– Det råder ingen tvekan om att presidenten och hans anhängare velat skicka ut militären på gatorna igen från första början, påpekade Mario Aguilar.

Sedan protesterna bröt ut i oktober har både militär och polis kritiserats mycket hårt av människorättsorganisationer och av stora delar av befolkningen för att har slagit ner på demonstranter. Och enligt flera opinionsundersökningar har det allmänna förtroendet för dessa statliga institutioner sjunkit radikalt.

I onsdags utfärdade så president Piñera katastrofläge och undantagstillstånd i hela landet i 90 dagar. Så skickades militären ut på på gatorna från och med midnatt i natt.

Chile, protesterna och coronaviruset

Den 18 oktober förra året bröt protester ut i Santiago mot regeringens höjning av tunnelbanebiljettpriset.

Miljontals människor gick den 25 oktober ut på gatorna i protest mot regeringen och utmanade utegångsförbudet och undantagstillståndet som president Sebastian Piñera utfärdat den 19 oktober. Demonstrationen i Santiago som samlade över 1,2 miljoner har kallats den största demonstrationen i Chiles historia.

Ihållande protester har pågått sedan i oktober.

Den 3 mars registrerade Chile sitt första fall av coronasmitta.

Den 8 mars demonstrerade uppåt 2 miljoner kvinnor i Santiago på internationella kvinnodagen.

Chile var i början av veckan det land i Sydamerika med flest fall av coronasmittade per befolkningsenhet, enligt Johns Hopkins-universitetet.