Stödet för Chiles president Sebástian Piñera sjunker och ligger nu på 14 procent, enligt en undersökning publicerad på söndagen i chilenska tidningen La Tercera. Det är det lägsta stödet som har uppmätts för en president i landet sedan Pinochets diktatur föll 1990.
Missnöjet har vuxit efter att klyftorna i samhället ökat trots att landet har haft en allt starkare ekonomi. Efter att studenter gick ut i en gemensam protest den 7 oktober i år mot höjningen av priserna för kollektivtrafiken, växte en folkrörelse snabbt fram som vände sig mot ökade levnadsomkostnader och ökad ojämlikhet.
Efter att militären sattes in mot demonstranterna har uppgifter om övervåld och tortyr framkommit och bilder och videos har delats i sociala medier där omkomna och skadade människor synts. Enligt den chilenska människorättsorganisationen INDH har 997 personer skadats så allvarligt att de behövt sjukvård. 413 av dem uppges ha skador orsakade av skjutvapen, och 19 personer har omkommit. FN har nu skickat en undersökningsgrupp till Chile för att utreda brott mot de mänskliga rättigheterna, och även Amnesty har en grupp på plats som utreder situationen.
En miljon protesterade
Fredagens stora protester, där en miljon människor deltog i en demonstration i huvudstaden Santiago, ledde till att presidenten skrev på Twitter att han hört kraven från befolkningen i Chile. ”Vi har alla hört budskapet. Vi har alla förändrats”, skriver han.
Från början liknade Sebástian Piñera demonstrationerna vid ett krigstillstånd, men har sedan svängt. I ett försök att lugna protesterna sparkar nu presidenten samtliga ministrar i regeringen.
Runt om i världen hålls manifestationer och demonstrationer till stöd för protesterna i Chile. På lördagen samlades mellan 300 och 400 personer i Göteborg för att marschera tillsammans. Demonstrationen avslutades med en tyst minut.