Utrikes.

2020-09-15 09:30
  • Boris Johnson och partiledningen i konservativa Tories vill finansiera de ökade utgifterna  för att hjälpa ekonomin i spåren  av corona genom ökade skatter. Bild: Simon Dawson/Pool/AP
    Boris Johnson och partiledningen i konservativa Tories vill finansiera de ökade utgifterna för att hjälpa ekonomin i spåren av corona genom ökade skatter.
  • I Sverige har har regeringen, via samarbetspartierna C och L, aviserat en ”historisk” sänkning av inkomstskatten. Detta trots att Stefan Löfven och Magdalena Andersson (bilden) nyligen deklarerade att det ska satsas på välfärden. Bild: Claudio Bresciani/TT
    I Sverige har har regeringen, via samarbetspartierna C och L, aviserat en ”historisk” sänkning av inkomstskatten. Detta trots att Stefan Löfven och Magdalena Andersson (bilden) nyligen deklarerade att det ska satsas på välfärden.
Puffetikett
Dagens ETC

Brittiska högern höjer skatten för de rika – Sverige gör tvärtom

Det är budgettider både i Storbritannien och i Sverige. I Storbritannien diskuterar den superkonservativa regeringen höjda skatter på företag och kapital för att finansiera satsningarna i coronakrisens spår.

Samtidigt i Sverige meddelade den socialdemokratiskt ledda regeringen att höstbudgeten kommer att innehålla ”historiska” sänkningar av inkomstskatten.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

De senaste veckorna har det bråkats friskt inom det konservativa regeringspartiet Tories i Storbritannien. Anledningen är att partiledningen sägs vilja finansiera de ökade utgifterna för att hjälpa ekonomin i spåren av corona genom ökade skatter. Specifikt nämns kapitalskatt och företagsskatt som troliga mål för höjningar.

En höjning av den brittiska företagsskatten från 19 procent till 24 procent, där 24 procent är det globala genomsnittet för företagsskatt, skulle kunna dra in motsvarande 136 miljarder kronor bara under 2021, enligt Sunday Times. Det diskuteras även att kapitalskatten ska höjas så att den är i nivå med inkomstskatten, vilket bland annat skulle innebära att de som äger ett andra hem eller fastigheter som de hyr ut skulle få betala 40 eller 45 procent i skatt i stället för dagens 28 procent. Dessa förslag ligger inte långt ifrån socialdemokratiska oppositionspartiet Labours valmanifest inför valet i december 2019, någonting som partiets dåvarande finansministerkandidat John McDonnell roat har påpekat. De har även skapat slitningar inom Tories, där flera parlamentsledamöter utanför partitoppen har varit öppet kritiska mot skattehöjningarna och i stället föreslagit att skatterna ska sänkas.

Bör sättas i sammanhang

S-märkta ekonomen Sandro Scocco säger att Tories skattehöjningar bör sättas i sammanhang.

– Den här sortens förslag är ju inte Tories vanliga cup of tea, men den ska nog ses mot bakgrund av brexit och den situation som har uppstått, vilket har inneburit ett nytt politiskt klimat. Boris Johnson har signalerat att han vill öka offentliga utgifter, då behöver man också fler intäkter. Jag skulle säga att det här nog tillhör avdelningen ”bra populism”.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Samtidigt i Sverige har januaripartierna, genom en presskonferens ledd av samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna, presenterat en ”historisk” sänkning av inkomstskatten.

– Den svenska politiska scenen är väl nästan lika problematisk som den brittiska, det är väl det som utlöser de här lite konstiga förslagen. Det var inte länge sedan Stefan Löfven och Magdalena Andersson deklarerade att det inte är aktuellt med några skattesänkningar, här ska satsas på välfärden. Nu kommer stora skattesänkningar som presenteras av C och L och det går väl inte att tolka på annat sätt än att det är detta de har velat ha i betalning för att inte fälla regeringen.

– Det är omöjligt att se det här som annat än politisk kohandel. Jag tror inte heller att det är klok politik, men det gör uppenbarligen Liberalerna och Centerpartiet, säger Sandro Scocco.

Hur ser du på de olika till­vägagångssätten?

– Vi har kraftigt ökat statsskulden och det finns ingenting som tyder på att den här krisen skulle vara snabbt övergående. Som jag ser det är det en relativt självklar position att vi inte har råd med stora skattelättnader. Skatterna behövs till att göra satsningar på offentlig sektor och inte minst inom arbetsmarknadspolitiken.

Behövs satsningar

Scocco pekar på att bedömare är eniga om att arbetslös­heten kommer att hamna runt tio procent.

– I normalfallet innebär det så klart mycket jobb och höga kostnader för Arbetsförmedlingen. Dessutom behövs satsningar för att se till att ekonomin ställs om i en mer klimathållbar riktning. Jag tyckte att det var det Stefan Löfven och Magdalena Andersson sade fram till för någon vecka sedan, att det är satsningar på välfärden, klimatet och arbetsmarknaden och att det därför inte är läge att sänka skatten.

Finansminister Magdalena Andersson tackar nej till intervju med hänvisning till tidsbrist, men i ett sms hälsar Anderssons pressekreterare att ”regeringen lägger 100 miljarder för att återstarta Sverige, det är en historisk satsning för att få ekonomin på fötter igen och vårt fokus i höstbudgeten är jobben, jobben, jobben. Vi ska jobba Sverige ur krisen.”

Några läckta budgetpunkter och budgetförslag i Sverige

13,5 miljarder i sänkt skatt på förvärvsinkomster och arbetsinkomster 2021. Den sänkta skatten på förvärvsinkomster är permanent.

Remiss har även gått ut från Finansdepartementet om sänkt pensionärsskatt och sänkt statlig inkomstskatt.

Några läckta budgetpunkter och budgetförslag i Storbritannien

Höj kapitalskatten i linje med inkomstskatten.

Höj företagsskatten från 19 till 24 procent.

Pausa kontinuerliga höjningar av pensionerna.

Rikta om delar av biståndsbudgeten till den egna välfärden.