Om britterna skulle rösta ja till Brexit, alltså ett utträde ur EU, skulle det ta minst två år innan landet slutgiltigt skulle kunna lämna unionen, beroende på hur det går i förhandlingarna och hur hårt övriga EU-länderna vill straffa ett utträde. Under denna period måste landet dessutom fortsätta lyda under EU:s regler och lagar utan att få delta i beslutsfattning. Storbritannien skulle i så fall bli det första landet som lämnar EU sedan unionen grundades.

Men oavsett omröstningens resultat kommer den ha stora konsekvenser för resten av unionen.

– Även om Storbritannien inte lämnar EU innebär det faktum att de röstar om det att det är möjligt för andra politiska grupper att mobilisera en folkomröstning på det här sättet. Det föregår med ett exempel som är farligt för EU och det kan mycket väl finnas krafter i exempelvis Sverige som inspireras, säger Mark Rhinard, forskare vid Utrikespolitiska institutet och lektor vid Stockholms universitet.

Han säger även att ett EU utan Storbritannien skulle påverka Sveriges position i unionen.

– Sverige och Storbritannien delar många ståndpunkter inom EU, speciellt när det gäller frågor kring frihandel. Så utan Storbritannien skulle Sverige bli mer isolerat när det gäller beslutsfattande inom unionen.

Splittrad regering

Att Storbritanniens förhållande till EU är knepigt och spänt är ingenting nytt. Landet gick inte med i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) förrän 1973, trots att Storbritannien först ansökte om medlemskap 1961, efter att Frankrikes dåvarande president lagt in sitt veto två gånger. En folkomröstning om medlemskapet 1975 visade att 67 procent av britterna ville vara medlemmar i en europeisk gemenskap, ett betydligt bättre resultat än de som vill stanna i EU kan vänta sig i juni.

– Storbritannien har alltid haft en annan syn på europeisk integration jämfört med exempelvis Frankrike och Tyskland. För britterna har EU alltid varit främst ett ekonomiskt projekt och inte det politiska projektet som många av de ursprungliga medlemmarna ville att det skulle vara, där länderna knyter så nära politiska band till varandra att krig blir en omöjlighet, menar Mark Rhinard.

Splittring – inom partierna

Debatten inför Brexit-omröstningen har visat ett politiskt väldigt splittrat land – det konservativa regeringspartiet är splittrat i frågan, sex regeringsministrar är uttalat för Brexit, liksom över 40 procent av partiets parlamentsmedlemmar. Labour är mindre splittrat och stödjer till stor del ett fortsatt medlemskap, medan det skotska nationalistpartiet SNP stödjer EU-medlemskapet till fullo.

Nationalistiska populistpartiet Ukip stödjer Brexit, men har trängts ut ur den officiella kampanjen av konservativa Tories. Mark Rhinard tror att debatten kring Brexit avslöjar andra motsättningar i landet.

– Det finns ett mycket djupare missnöje med och misstro för politiska eliter, någonting som också syns bland annat i USA, Tyskland, Frankrike, och som mycket väl kan synas tydligare i Sverige om några år. Brexit-kampanjen, Ukip och Donald Trump har exploaterat det. När det gäller Storbritannien är det här det första slaget i en lång kamp som antagligen kommer att ha djupa konsekvenser på det brittiska politiska systemet.