Den politiska krisen i Venezuela fortsätter att fördjupas. I torsdags anklagade landets försvarsminister Vladimir Padrino den Juan Guaidó-ledda oppositionen, USA och bland annat Brasilien och för att knuffa in landet i kaos och anarki genom vad de kallar en statskupp mot president Nicolás Maduro.
– Vi är här för att, till varje pris /.../ undvika en konflikt mellan venezolaner. Det är inte ett inbördeskrig, ett krig mellan bröder, som kommer att lösa problemen i Venezuela. Det är dialog, sade försvarsministern i ett direktsänt tal till nationen samtidigt som han uttryckte sitt stöd till "vår överbefälhavare, medborgare Maduro”, enligt brittiska The Guardian.
Bakgrunden är oppositionsledare Juan Guaidós utropande av sig själv som interimistisk president i onsdags. Ett drag som Nicolás Maduro svarade på med att anklaga Guaidó för att försöka iscensätta en statskupp och ge order om hans gripande.
Militärer greps
Trots försvarsministerns uttalande är det oklart hur stort stöd Nicolás Maduro har hos militären. Högre upp i hierarkin verkar detta solitt, men i veckan greps 27 militärer från Nationalgardet misstänkta för att planera en beväpnad statskupp.
På grund av det hårdnande tonläget i landet har regeringschefer inom Caricom, en EU-liknande sammanslutning av centralamerikanska länder, uttryckt stor oro för situationen och vänt sig till FN för hjälp med att medla mellan parterna i konflikten.
Krisen i Venezuela har också skapat en klyfta i världssamfundet. Redan nämnda USA och Brasilien har gett oppositionen sitt stöd, precis som Storbritannien, Kanada och Argentina.
Mot dessa står Kina, Ryssland och Turkiet – länder vars stöd Nicolás Maduro personligen tackat för via Twitter.
Långt bort från det politiska spelet fortsätter de verkliga huvudpersonerna, folket, att ta de största smällarna. I skrivande stund har 26 människor mist livet i oroligheterna, många av dem offer för polismaktens kulor.