”Ett nytt Agent Orange” – så kallas nu bränngroparna i Irak och Afghanistan. En tredjedel av USA:s soldater i området har rapporterat bestående men av den giftiga röken. Efter år av påtryckningar beslutade kongressen i veckan att garantera dem vård. Men civilbefolkningen får klara sig själva.
Hur blir man av med sopor i krigs- och konfliktzoner? Amerikanska trupper har i många fall helt enkelt bränt dem i så kallade burn pits, bränngropar. Allt från trä och matrester till kemikalier, plast, gummi, färg, medicinskt och mänskligt avfall och metall har eldats upp i öppna brasor.
Myndigheten Department of veterans affairs (VA) uppskattar att 3,5 miljoner av de amerikaner som tjänstgjort efter 11 september-attentatet 2001 kan ha utsatts för rök från groparna. De giftiga ångorna kopplas nu till olika typer av cancer, hudåkommor, autoimmuna tillstånd, andningsproblem och andra sjukdomar. Runt en tredjedel av de amerikaner som tjänstgjort i Irak, Afghanistan och andra områden i sydvästra Asien har redan rapporterat hälsoproblem kopplade till andningen. Många av dessa har dock nekats vård på USA:s särskilda kliniker för veteraner då det inte ansetts ha funnits starka nog bevis för att deras sjukdom är kopplad till tjänstgöringen.
Lång kamp för veteraner
Organisationer för veteraners rättigheter har krävt förändring i över ett decennium, bland annat med stöd av komikern Jon Stewart som synts på många demonstrationer. I veckan enades den amerikanska kongressen till slut om en ny lagstiftning som ska garantera vård för veteraner vars symptom kan kopplas till bränngroparna. Det blir även lättare att få sjukersättning.
Många amerikaner, inte minst politiker, är noga med att visa stöd för krigsveteraner. Trots det tog det år av förhandlingar innan USA:s två partier i somras kunde presentera ett för båda sidor acceptabelt lagförslag. När allt verkade klart ångrade sig till råga på allt några republikanska senatorer, missnöjda med hur en del av de 2 800 miljarder kronor som ska spenderas över tio år skulle hanteras.
Men att ses som partiet som stoppar reformer för krigsveteraner var en obekväm sits för många republikanska kongressledamöter – många har höstens val att tänka på – och det hela löstes snabbt.
Nu behövs bara president Bidens namnteckning, en formalitet eftersom Biden, vars son Beau dog i hjärncancer efter många år i det militära, varit drivande i frågan.
Liknar Vietnamkriget
Bränngroparna kallas ofta ”ett nytt Agent Orange”, vilket syftar på bekämpningsmedlet som USA använde under Vietnamkriget för att avlöva vegetationen och göra det svårare för nordvietnamesiska stridande att gömma sig. Ofarligt, sades det, men medlet visade sig innehålla dioxin.
Minst tre miljoner vietnameser tros ha drabbats av effekterna och 150 000 barn fötts med missbildningar. Även många amerikanska soldater påverkades av giftet. Kriget tog slut 1975 men det dröjde till 1991 innan veteraner lyckades få rätt till vård och ekonomisk ersättning.
Veteraner, familjemedlemmar, och advokater som samlats utanför kongressbyggnaden i Washington är lättade sedan senaten godkänt en lag som ska garantera hjälp till de miljoner amerikanska soldater som utsatts för giftiga substanser under sin militärtjänstgöring. Bild: Patrick Semansky/AP
Långsiktiga häsloproblem
Att krigföring kan skapa långsiktiga hälsoproblem är ingen nyhet. Tre före detta amerikanska militärer, numera talespersoner för olika veteranorganisationer – Stephen Whitehead, Hal Roech II och Michael Linnington – skriver i en debattartikel i tidskriften Military Times att bränngroparna är ”fortsättningen på ett mönster som veteraner sett i varje större konflikt i vår nutidshistoria. I första världskriget utsattes trupperna för gas, i andra världskriget strålning, i Vietnam agent orange, i gulfkriget oljebränder.”
”Tar för lång tid”
Trion är kritisk till att veteraner, återigen, fått vänta på att få sina symtom accepterade som resultat av tjänstgöringen. ”Allt för ofta tar det för lång tid för vår regering att reagera. De letar efter definitiva svar på orsaken till sjukdomen innan de erbjuder veteraner den hjälp de behöver”, skriver de tre, och poängterar att de förhållanden som omgärdar militära operationer ofta gör att den data som myndigheter i efterhand efterfrågar aldrig samlats in.
Adekvat vård, erkännande och ersättning har även civila som drabbats av militära gifter på olika håll i världen fått vänta på.
Först 2012 började USA till exempel bidra ekonomiskt till upprensningsarbetet i Vietnam efter agent orange.
Producerar ”giftiga biprodukter”
När bränngroparna diskuterats i amerikansk och internationell media har civilbefolkningen lyst med sin frånvaro. Men lokalbor i närheten av amerikanska baser måste också ha drabbats, slår till exempel American Public Health Organisation (APHA) fast i en rapport.
Militären producerar enligt rapporten ofta ”giftiga biprodukter” och är dåliga på att städa upp efter sig, inte minst i krigszoner. APHA skriver också att USA:s militär producerar mer giftigt avfall än landets tre största kemikalieföretag tillsammans.
