Terrordådet i Moskva i slutet av mars inträffade när världen redan är fullt upptagen med att följa andra blodbad och geopolitiskt viktiga utvecklingar. Inte desto mindre har dådet satt fokus på hur IS-jihadismen har återvänt som en växande hotbild.  

I slutet av mars var det fem år sedan IS självutropade ”kalifat” besegrades på slagfältet i Syrien av de väststödda kurdernas styrkor. Men även om kärnområdet därmed föll rörelsen ur händerna, hade man kvar sympatisörer som svurit trohet till kalifatet i autonoma ”provinser” på andra håll i världen.

IS Khorasan är döpt efter en sådan provins och etablerades som rörelse 2015 i Afghanistan. Där, i den östra delen av landet, har man fortfarande kvar sin huvudsakliga bas. IS Khorasan genomförde bland annat också en terrorattack Iran i januari som dödade över 100 personer.  

IS Khorasan har i sin propaganda pekat ut Ryssland som en måltavla för att hämnas tidigare ryska övergrepp mot muslimer i Afghanistan och Tjetjenien. Attackerna mot Ryssland och Iran anses också knutna till att de länderna är militärt aktiva i Syrien och har hjälp Assadregimen där att döda sunnimuslimer.  

Både USA och talibanstyret i Afghanistan vill besegra rörelsen men har ingen officiell samverkan.

Det största IS-hotet finns dock i Afrika. Fram tills för några år sedan var IS mest aktiva i det afrikanska Sahelområdet, ett mer glesbebott halvökenområde söder om Sahara. Men 2024 uppskattas 60 procent av all IS-propaganda komma från afrikanska länder söder om detta område.  

IS är som mest verksamma i Nigeria, Moçambique och Demokratiska republiken Kongo, och har även genomfört uppmärksammade attacker i Chad och Burkina Faso.

Med det sagt finns jihadisterna fortfarande kvar i det forna kärnområdet i Syrien, där celler genomför attacker mot kurder och den syriska Assadregimen. Det har riktats kritik mot att det förebyggande arbetet för att förhindra IS återkomst inte är tillräckligt. Exempelvis sitter tiotusentals civila som levde i IS-kalifatet fortfarande inlåsta i stora fångläger, fem år efter krigets slut, där IS ideologi inpräntas i en ny generation. Där finns också svenska barn, men så sent som i mitten av mars meddelade utrikesminister Tobias Billström att det inte var aktuellt att återföra dem till Sverige.  

Vissa expertröster bedömer nu att IS på nytt kommer växa som ett hot även i västra Europa. Edmund Fitton-Brown som tidigare lett FN:s sanktionsarbete mot jihadiströrelser har i en intervju med CNN beskrivit hur detta hot än så länge bara är ett embryo, men att IS Khorasans attack i Moskva var en stor framgång för rörelsen, som också visade på en avancerad planering.