Utrikes.

2021-09-14 13:48
  • Bild: Javad Parsa/NTB/TT
  • Mari Skurdal, chefredaktör på tidningen Klassekampen.
    Mari Skurdal, chefredaktör på tidningen Klassekampen.
Puffetikett
Dagens ETC

”Arbeiderpartiet är inte så rädda för vänstersidan”

Efter åtta år med borgerligt styre har Norge återigen en rödgrön regering. Med en socialdemokratisk statsminister.

– Det visar att socialdemokratin klarar att bygga bredare koalitioner runt sig, säger Mari Skurdal, chefredaktör på tidningen Klassekampen.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

Vänstern får arbetsro inför framtiden. Ungefär så kan man sammanfatta Mari Skurdals, chefredaktör på norska Klassekampen, bild av måndagens norska valresultat.

– Vi har fått ett storting där partierna mot vänster har 100 mandat och högersidan bara 68, så det är ett stort genombrott och ger en väldigt trygg vänsterförankring i parlamentet, säger hon.

Att Arbeiderpartiets (AP) Jonas Gahr Støre får bilda regering tror Mari Skurdal beror på att han och partiet lyckats frångå sin teknokratiska stämpel och talat mer till arbetarna runt om i landet. Det och att väljarna vill ha ”ett projekt som värnar naturen och miljön, utvecklar ny industri och jobb, jämnar ut skillnader och säkrar och utvecklar välfärdsstaten”.

”Fokus på centralisering”

Dessa sistnämnda mål är också något som AP har gemensamt med Sosialistisk Venstreparti (SV) och Senterpartiet (S), som Jonas Gahr Støre nu får förhandla om regeringsmakten med.

– De kommer att kunna komma överens i klimatfrågor, rättvis fördelning, rättvisa på arbetsplatser, välfärdsfrågor och kanske vad gäller skatter. Men de är också oeniga om mycket, framför allt kanske i landsbygdsfrågor. 

Vad var viktigast för väljarna i valrörelsen?

– Landsbygdspolitiken och klimatet. Jag tror det är därför Senterpartiet, med sitt fokus på decentralisering, gått fram så mycket och blivit vinnare i valet.

Flera med klimatbudskap

Trots att klimatet nämns i topp lyckades inte Miljøpartiet De Grønne (MDG) skrapa ihop mer än tre mandat, som visserligen är en ökning från ett mandat efter valet 2017. Vilket enligt Mari Skurdal inte behöver vara negativt för klimatarbetet. En anledning är att det kan vara klokt av Jonas Gahr Støre att förankra vissa frågor och budgetar hos dem (och hos Rødt, som gått från ett till åtta mandat).

– Det är klart att MDG är besvikna, men SV har också klimatfrågorna högt på sin agenda, liksom Rødt. Så det är svårt att säga vad det kommer att betyda politiskt att de inte fick fler mandat.

Vad säger du om att Norge, Danmark, Finland och Sverige nu styrs av socialdemokratiska statsministrar?

– Det visar att socialdemokratin klarar att bygga bredare koalitioner runt sig. Sedan är det lite olika hur de gjort det, i Sverige i samarbete med Centerpartiet och i januariöverenskommelsen med fokus på nyliberal politik. Då tror jag mer på den norska varianten där Arbeiderpartiet samarbetar med partier man har mer gemensamt med och där man inte är så rädd för vänstersidan. Det skapar mer arbetsro i partiet.

Väntad mandatfördelning i norska stortinget

Parti                                  Mandat           Förändring sedan 2017

Arbeiderpartiet                  48                   -1

Høyre                                36                   -9

Senterpartiet                     28                  +9

Fremskrittspartiet              21                   -6

Sosialistisk Venstre          13                   +2

Rødt                                   8                   +7

Venstre                               8                    0

Miljøpartiet De Grønne       3                  +2

Kristelig Folkeparti              3                   -5

Pasientfokus                       1                  +1