Ansikts­igenkänning har smugits in i Metas AI-glasögon

Det är Meta som tillsammans med Rayban respektive Oakley står bakom de så kallade smarta glasögonen. Meta Raybans dominerar marknaden med en andel på över 80 procent, enligt Meta själva. Techjätten uppger att sju miljoner exemplar har sålts och att man siktar på tio miljoner under andra halvan av 2026. 

På sin hemsida beskriver Meta produkten som ”AI-glasögon med både stil och funktion, så att du kan vara uppkopplad och stilren på samma gång”. Men kritiker beskriver glasögonen som ett intrång i privatlivet och varnar för utvecklingen, och efter en rad kontroversiella uppgifter avslöjade av media växer skepticismen.

Kvinnor smygfilmas

BBC har rapporterat om hur kvinnor har filmats i smyg med glasögonen, och sedan pressats på pengar för att klippen ska tas bort från sociala medier. 

Svenska friidrottaren Maja Åskag blev häromåret filmad av ett par smarta glasögon utan att hon visste om det. I Svenska Dagbladet berättar hon om hur ett klipp plötsligt dök upp på sociala medier och att det kändes obehagligt.

Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten har avslöjat att anställda på Metas underleverantör Sama, ett kenyanskt bolag, ser stora mängder privat innehåll via människors glasögon. 

De anställda berättar att de ser ”allt från vardagsrum till nakna kroppar”. De arbetar med AI-träning, men får en ofrivillig inblick i människors privatliv – något användarna knappast är medvetna om.

Ansiktsigenkänning lanserad – i smyg

Nu rapporterar Wired att Meta i tystnad har integrerat ansiktsigenkänningsteknik i glasögonen genom att addera kod till Metas AI:app – som används av miljontals telefoner. 

Funktionen, som internt kallas ”Nametag”, identifierar människor som fångas av glasögonens kamera. När en person känns igen får användaren en notis.

I april i år berättade Meta att en eventuell lansering av ansiktsigenkänning skulle ske med försiktighet. Men redan i januari, visar Wired:s analys, hade kärnkomponenter för ansiktsigenkänning integrerats i mjukvara som distribuerats till miljoner användare.

Säkerhetsforskaren Cooper Quintin säger till Wired att Meta, trots att det finns ”miljarder skäl” att låta bli, ser ut att ha skapat möjligheten att förvandla sina kunder till en ”övervakningsmaskin”. 

IMY: Väldigt ingripande

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har i uppdrag att skydda medborgarnas personuppgifter. Sebastian Caicedo Gordh, jurist på enheten för tillsyn av kamerabevakning och arbetsliv, säger att utvecklingen väcker frågor om integritet.

– Det har inte ställts på sin spets på samma sätt tidigare, säger han till Dagens ETC, och pekar dels på smarta glasögon, men också på andra produkter som kan filma och kanske även ta upp ljud, exempelvis smarta dammsugare.

Myndigheten har tagit fram råd till användare av smarta glasögon, där de bland annat påpekar att filminspelning via glasögonen kan jämställas med att filma med mobilen. Det är inte otillåtet på allmän plats – men att sprida innehållet kan vara otillåtet.

– Om man bara gör det för privata syften och till en begränsad krets gäller inte GDPR. Men annars måste man bland annat ha en rättslig grund för att publicera materialet.

Myndigheten vill få användare av smarta glasögon att tänka till, men säger också att producenterna har ett ansvar. Däremot är det svårt för allmänheten att skydda sig. 

– Det finns egentligen inte något sätt att garantera att ingen filmar en på stan, säger Sebastian Caicedo Gordh. 

IMY kommenterar inte enskilda företags produkter, men säger att ansiktsigenkänning i allmänhet är en utmaning.

– Det är väldigt ingripande. Kombinerar man det med inspelning blir det ju bevakning på en ny nivå.