En nio månader gammal bebis sköts ihjäl i sin mammas famn. 

Evyatar David hölls fången i en tunnel, blev utsatt för svält och tvingades att gräva vad han trodde skulle bli sin egen grav. 

22-åriga Shani Louks livlösa och halvnakna kropp paraderades på ett bilflak runt en jublande folkmassa i Gaza. 

Övergreppen nämns i en ny rapport från människorättsorganisationen Amnesty, som konstaterar att Hamas och andra väpnade palestinska grupper begått krigsbrott och brott mot mänskligheten under och efter terrorattacken den 7 oktober 2023. 

Runt 1 200 människor dödades den dagen, varav över 800 var civila. 251 personer togs som gisslan. 16 av dem var under 10 år, enligt en sammanställning av den israeliska tidningen Haaretz. 

Alla gisslan utsattes för psykisk misshandel och flera av dem fick även utstå fysisk misshandel, skriver Amnesty. 

Belägger sexuella övergrepp

Amnesty har dokumenterat bevis för att palestinier som deltog i terrorattacken den 7 oktober använde sexuellt våld, men har inte kunnat avgöra i vilken omfattning sådana övergrepp förekom. 

Organisationen har inte heller kunnat fastställa om förövarna tillhörde någon särskild palestinsk beväpnad grupp, eller hittat några bevis på att det fanns order från ledare i dessa grupper om att använda sexuellt våld.  

Amnesty slår fast att medlemmar i Hamas eller dess militära gren begått sexuella övergrepp mot gisslan. 

Det finns flera vittnesmål om våldtäkt under attacken den 7 oktober, men bevisen för att det har förekommit är inte lika starka som sexuella övergrepp i en bredare bemärkelse, skriver Amnesty. 

– Vi har tagit del av vittnesmål om våldtäkt. Men vi har själva haft svårt att direkt kunna prata med de personer som har utsatts för våldtäkt, säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty Sverige. 

– Det behöver inte betyda att det inte har förekommit. Det kan handla om att det på olika sätt är svårare att berätta om, eller att man inte vill berätta om det för Amnesty. 

Kontext: Långvarig ockupation

Organisationen nämner svårigheter kring att förhålla sig till just vittnesmål om sexuellt våld. Å ena sidan riskerar skepticism kring sådana vittnesmål att tysta offer. Å andra sidan finns en risk att Israel missbrukar sådana vittnesmål för att legitimera dödandet i Gaza. 

– Vi granskar alla parter och tar ställning för civilas rätt till skydd och för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, säger Anna Johansson. 

I rapporten betonar Amnesty att terrorattacken den 7 oktober ”ägde rum mot bakgrund av Israels långvariga ockupation av de ockuperade palestinska territorierna (OPT) och de omfattande kränkningarna av de mänskliga rättigheterna som begåtts av israeliska styrkor mot palestinier”.

– Israels förfärliga historik av övergrepp mot palestinier och årtionden av olaglig ockupation, apartheid, det pågående folkmordet i Gaza, det kan inte ursäkta de brott som vi nu pratar om. Det befriar inte palestinska väpnade grupper från sina skyldigheter att skydda civila, säger Anna Johansson.

 – Och samtidigt finns det en berättelse – inte minst i Sverige – som inte tar hänsyn till att det här händelseförloppet inte inleddes den 7 oktober 2023. Gaza har varit utsatt för en olaglig blockad i många, många år. Det är heller inte första gången som civila i Gaza attackeras och humanitära förnödenheter blockeras. Man måste ta hänsyn till att det här sker i en långvarig kontext. 

”Sopa årtionden av brott under mattan”

Fredsplanen som USA:s president Donald Trump har tagit fram ger hon inte mycket för. Den innehåller inga formuleringar om mänskliga rättigheter och tar inte hänsyn till de grova brott som har begåtts. Palestiniers rätt till självbestämmande beaktas inte.

Nu måste det internationella samfundet ta sitt ansvar och respektera sina skyldigheter i förhållande till internationell rätt, menar Anna Johansson.

– Man kan inte sopa årtionden av internationella brott under mattan genom politiska uppgörelser som både ignorerar ansvar och på olika sätt befäster orättvisor. En hållbar fred är naturligtvis inte möjlig utan att offer får upprättelse.