Ännu ett förbud i franska skolor: ”Ska vi vara klädpoliser?”
Kvinnan i mitten är iklädd abaya, ett plagg som nu kommer att förbjudas på franska skolor.
Bild: Loic Venance/TT
Dagens ETC.
Nytt för den franska skolstarten den här veckan är att utbildningsminister Gabriel Attal har meddelat att fotsida, långärmade abaya-klänningar förbjuds i allmänna skolan. Precis som slöjor och andra religiösa symboler, samt magtröjor och kortkort.
Rektorer har fullt sjå med att förhålla sig till de nya riktlinjerna.
Frankrikes nytillsatte utbildningsminister Gabriel Attal var snabb med att visa hur han skilde sig från sin företrädare Pap Ndiaye genom att meddela att ”religiösa” kläder som abaya eller qamis – långärmade, långa och bylsiga klänningar respektive skjortor – förbjuds i franska allmänna skolor från och med skolstarten.
I skolor i områden med hög andel barn som bär liknande plagg tas beskedet inte alltid väl emot.
– Abaya är ett så otydligt plagg, vi har elever som ibland klär sig i vackra fotsida klänningar med långa ärmar, starka färger och vackra broderier på fredagarna. Ska vi vara klädpoliser nu och be dem gå hem och byta? säger skoladministratören Claire De Grasse som arbetar i en högstadieskola i Parisförorten Triel-sur-Seine till Dagens ETC.
I president Macrons nybildade regering med ingår utbildningsminister Gabriel Attal.
Upp till skolan att avgöra
Liknande vittnesmål har lämnats till franska medier som tidningen Le Parisien och radiokanalen France Inter från skolor i förorter som Nanterre och Les Camions utanför Marseille.
Claire De Grasse menar att ingen elev någonsin kommer till skolan iförd slöja längre, så det är inget problem men menar att det kommer att bli svårt att hålla koll på övrig klädsel.
– Det kan inte vara skolans uppdrag att hålla koll på varje detalj, säger hon.
Förre utbildningsminister Pap Ndiaye påpekade också att abayan inte alltid rör sig om ett religiöst utan traditionellt klädesplagg – eftersom inte bara muslimska utan även kristna personer från vissa delar av världen bär dessa plagg. Han menade då att det borde vara upp till varje rektor att avgöra huruvida plagget bärs som en ”ideologisk markering” eller ej.
Drev startades mot Paty
Claire De Grasse och hennes kollegor har redan en hel del att hålla koll på. Sedan 2004 är uppseendeväckande, religiösa symboler som slöja, kippa eller stora kors förbjudna i franska skolor enligt den franska idén om trosfrihet, laïcité. Och det finns även ett förbud mot för utmanande kläder i franska skolor – som magtröjor och kortkorta kjolar som infördes under president Emmanuel Macrons förste utbildningsminister, Jean-Michel Blanquer, 2021.
Att det skulle vara upp till enskilda rektorer att avgöra att sekulära värderingar upprätthålls i vissa mer otydliga fall väckte förskräckelse i stora läger av fransk offentlighet. Det skulle kunna leda till nätkampanjer likt den som föregick det brutala mordet på geografi- och historieläraren Samuel Paty, 2020, menade bland annat högertidniningen Le Figaros ledarsida.
Samuel Paty hade under en lektion om yttrandefrihet talat om karikatyrerna av profeten Muhammed i satirtidningen Charlie Hebdo. Han hade också meddelat eleverna i förväg att han tänkte visa bilderna och erbjöd de elever som inte ville se dem att vänta utanför. Detta spreds på nätet och förvreds till en diskriminerande handling som ”stängde ute muslimer” varpå en hatkampanj inleddes på islamistiska forum. En dag, efter flera veckors drev, tog sig en tonårig gärningsman till Samuel Patys skola och mördade honom – allt i islams namn enligt egen utsago.
”Det finns naturligtvis ett enklare sätt att skydda skolledare från att slippa fatta dessa beslut själva – att inte lägga sig i elevernas val av klänning över huvud taget”, säger Manuel Bompard, generalsekreterare för vänsterpartiet LFI.
”Republikens värderingar”
När Gabriel Attal nu meddelar förbudet är det ett försök att visa tydlighet och handlingskraft – och lojalitet med skolpersonal som inte ska behöva stå som ensam ansvariga för liknande beslut. Det handlar också om att stävja tanken att Macrons regering inte ”skyddar republikens värderingar”, en tydlig gest till högerns och extremhögerns väljare som driver dessa frågor starkast.
Enligt vänstern, exempelvis det stora vänsterpartiet La France Insoumise (Det okuvade Frankrike, LFI) leder detta egentligen bara till diskriminering av främst muslimska flickor.
– Det finns naturligtvis ett enklare sätt att skydda skolledare från att slippa fatta dessa beslut själva – att inte lägga sig i elevernas val av klänning över huvud taget, säger Manuel Bompard, generalsekreterare för LFI till tv-kanalen France Info.
Claire De Grasse menar att hon står bakom förbuden mot religiösa symboler i skolmiljön men att man inte kan ta det hur långt som helst.
– Det är en bra princip att lämna religion och andra övertygelser utanför skolbyggnaden men snart kommer vi att behöva en katalog med olika förbjudna färgkoder och ärmlängder till att bedöma elevernas klädsel.
Zemmour vill ha skoluniform
Franska muslimska rådet (CFCM) menar att abayan inte kan ses som en religiös symbol utan ett kulturellt uttryck.
Även politiker till höger, som extremhögerpolitikern och före detta presidentkandidaten Éric Zemmour, håller med om att alla klädförbud blir krångliga och tidskrävande att applicera. De har en annan lösning:
– Jag har alltid sagt att vi behöver införa skoluniform för att bekämpa islamiseringen av Frankrike, säger Zemmour till TF1 Info.
Även Macrons nybildade regering med utbildningsminister Gabriel Attal i spetsen är inne och nosar på den linjen.
– Jag är inte säker på att uniform är en mirakellösning på våra problem men det är värt att testa, säger Gabriel Attal till samma tv-kanal och meddelar att det under hösten även kommer att ”experimenteras” med skoluniform i skolan på vissa håll i landet under hösten.
