Reportage.

2021-03-30 12:35
  • De senaste åren har en folkrörelse i Argentina vuxit i styrka. Flera gånger har demonstranter i rörelsens gröna färg intagit området utanför den argentinska senaten i huvudstaden Buenos Aires. Foto: Jack Solle
    De senaste åren har en folkrörelse i Argentina vuxit i styrka. Flera gånger har demonstranter i rörelsens gröna färg intagit området utanför den argentinska senaten i huvudstaden Buenos Aires.
  • Foto: Jack Solle
  • Strax efter klockan fyra på morgonen den 30 december 2020 utbröt folkfest utanför senaten då den röstade ja till förslaget om att legalisera abort fram till den fjortonde veckan. ”Vi gjorde det”, stod det på en en storbildsskärm ovanför demonstranterna. ” Foto: Jack Solle
    Strax efter klockan fyra på morgonen den 30 december 2020 utbröt folkfest utanför senaten då den röstade ja till förslaget om att legalisera abort fram till den fjortonde veckan. ”Vi gjorde det”, stod det på en en storbildsskärm ovanför demonstranterna. ”
  • Foto: Jack Solle
  • Foto: Jack Solle
  • 2018 röstade senaten ner ett förslag om att legalisera abort i landet, men rörelsen gav sig inte. 2019 fick landet en ny vänsterinriktad president, och redan 2020 låg ett nytt förslag på senatens bord. Foto: Jack Solle
    2018 röstade senaten ner ett förslag om att legalisera abort i landet, men rörelsen gav sig inte. 2019 fick landet en ny vänsterinriktad president, och redan 2020 låg ett nytt förslag på senatens bord.
  • Foto: Jack Solle
  • Foto: Jack Solle
  • Foto: Jack Solle
Puffetikett
ETC Nyhetsmagasin

Abortrörelsen sveper som en grön våg över Latinamerika

Argentina skapade för tio år sedan en våg av mer hbtq-vänlig politik i Latinamerika. Kan samma sak hända med aborträtten? ETC har talat med aborträttsaktivister i Chile, Colombia och Mexiko.

”Vi känner att vi har vinden i ryggen”, säger Rebeca Lorea i Mexiko.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Nyhetsmagasinet ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

11 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

2010 blev Argentina det första landet i Latinamerika att erkänna äktenskap mellan människor av samma kön. Nyheten sände svallvågor över kontinenten. Sådana lagar var plötsligt inte längre bara en kuriositet som man kunde hitta i frisinnade – eller dekadenta, enligt många konservativa länder som Holland och Sverige.

Under de närmaste åren följde en rad länder – Uruguay, Brasilien, Colombia, Ecuador – efter.

Nu hoppas många på en liknande dominoeffekt efter ett nytt uppmärksammat argentinskt beslut, abortlegaliseringen under de sista dagarna av december 2020. Beslutet firades på sociala medier och med gatumanifestationer i många latinamerikanska länder, och det blev ett argument för att aktualisera de egna kraven på legalisering. En ”grön våg” sveper över kontinenten skriver tidningen Pagina 12, efter de karaktäristiska näsdukarna som är abortrörelsens symbol.

– För ett par år sedan var det inte många som talade om fri abort, säger Rebeca Lorea, från GIRE, en mexikansk organisation för familjeplanering.

– Den första argentinska omröstningen, 2018, när det nästan gick igenom, bidrog till en våg av gatumanifestationer och lagförslag från en växande feministisk rörelse här i Mexiko. Nu får den ytterligare uppmuntran och vi känner att vi har vinden i ryggen, säger Rebeca Lorea.

– I Chile har det sedan årtionden legat ett lock som för­visat många åsikter till marginalen, som egentligen haft stort stöd, och nu plötsligt bryter fram och tar över offentligheten, och laglig abort är en av dem, säger Camila Maturana, som är jurist och arbetar på den chilenska människorättsorganisationen Humanas.

Avancerat med dubbelsteg

Det finns en märkbar otålighet i uttalandena. Under de senaste årtiondena har Latinamerika (eller i alla fall de länder som mellan sig samlar den absoluta majoriteten av kontinentens befolkning) avancerat med dubbelsteg kring familj, könsroller och sexualmoral. En kvinnlig president är inte längre något anmärkningsvärt. Men just frågan om abort är fortfarande kvar där Europa befann sig på 1950-60-talet. Progressiva akademiker, aktivister och i ökande grad vanliga ungdomar, uppkopplade mot en global kultur, talar ungefär samma språk och följer med i samma debatter som sina motsvarigheter i västvärlden och tycker att det känns som att vara fångna i det förflutna att leva i ett land utan laglig abort.

Marginal blev mittfåra

Chile är liksom Argentina ett europeiskt präglat land med relativt utvecklad ekonomi. Efter militärkuppen 1973 attackerade soldater bland annat kvinnor som gick ut i byxor, och eftersom Pinochets regim blev kvar ända till 1991 lade det en våt filt över samhällsutvecklingen. Under årtionden lämnade diktaturen ett arv i form av en mer konservativ kultur. Först 2017 blev abort lagligt vid våldtäkt, risk för moderns liv eller när fostret inte är livsdugligt utanför livmodern.

Men allting vändes upp och ned med massdemonstrationerna 2019, och tidigare marginaliserade idéer – från välfärdsstat till autonomi för Mapuchefolket – blev plötsligt mittfåra. Demonstrationerna hade ett starkt feministiskt inslag, uppmärksammat världen över genom gruppen Las Tesis framförande av versen ”Un violador en tu camino” (En våldtäktsman där du går). Det är i den situationen som ett några år gammalt lagförslag, om legal abort fram till 14:e graviditetsveckan (samma tidsgräns som i Argentina och Uruguay) har hittat ut ur parlamentets labyrinter och nu till sist ska behandlas i utskott och så småningom gå vidare till omröstning.

– Under upproret skapades tusentals folkråd runtom i landet som diskuterat samhället, grundlagen och framtiden och de har förändrat många människors inställning, särskilt yngres, säger Camila Maturana.

Möten hölls också för enbart kvinnor och enligt Camila Maturana gick det lättare där att diskutera ett ämne som annars till viss del fortfarande är tabu. Pandemin satte abrupt stopp för gatumanifestionerna, men de nya nätverk som redan skapats fortsatte diskussionerna i sociala medier.

Camila Maturana medger att med den nuvarande sammansättningen av parlamentet har de små möjligheter att komma framåt.

– Partierna som sitter vid makten nu har varit de främsta hindren för legalisering, och verkar inte ändra sig. Men att förslaget nu tas upp betyder att frågan debatteras och att vi kan komma närmre att acceptera det som samhälle.

Första testet i april

Med de djupa förändringarna i den allmänna opinionen under det senaste året är landets politiska framtid oviss. Ingen vet om de hittills dominerande partierna sitter kvar efter nästa val – eller ens tills dess. Kommunistpartiets Daniel Jadue, borgmästare i en Santiago-förort som är en av få politiker med förtroende inom demonstrationsrörelsen, har sagt att om han blev president skulle han legalisera ”abort, samkönade äktenskap och marijuana”.

Det första testet blir valet den 11 april till den ”konstituerande församlingen”, som ska skriva en ny grundlag, säger Camila Maturana.

– Den konstituerande församlingen kommer att om­definiera medborgarnas grundläggande rättigheter, så helt säkert kommer aborträtten också dras in i diskussionen, direkt eller indirekt.

Rädslan på väg bort

Colombia är i omvärlden mest förknippat med knark­karteller, yrkesmördare, gerillor och massakrer, men är idag, när inbördeskriget i stort sett är över, också ett land med en betydande sofistikerad urban medelklass. Två vågor av demonstrationer, i slutet av 2019 kring sociala krav och förra året mot polisvåld, visar att den tidigare rädslan för politiskt engagemang är på väg att försvinna. Gerillorna är på väg bort från scenen samtidigt som ett uppsving sker för fredliga sociala rörelser och en ny modern vänster.

Feministiska aktivister i Colombia har dock valt en lite oväntad väg mot legalisering: via Högsta domstolen. Ett domslut förklarade för 15 år sedan att abort efter våldtäkt, fara för kvinnans liv eller livsodugligt foster följde ur grundlagens mänskliga rättigheter, och en koalition av organisationer som kallar sig Causa Justa hoppas nu att domstolen igen ska utvidga rättigheten till abort på begäran.

– Därför att den nuvarande lagen garanterar, i praktiken, inte alla kvinnor på lika villkor de rättigheter de ska ha enligt grundlagen, säger Mariana Ardila från Womens Link Worldwide, en av organisationerna bakom rättsprocessen.

– Av de kvinnor som straffas för att ha gjort en illegal abort återfinns 97 procent på landsbygden. De som är fattiga, med lägre utbildning, diskrimineras systematiskt när de ska få polisen att ta emot en anmälan, när de behöver ett läkarintyg.

Inom politiken undviker de större partierna fortfarande den kontroversiella frågan, konstaterar Mariana Ardila, varför koalitionen tror att den juridiska vägen kan vara mer farbar.

– Samtidigt kommer det en ny generation, många artister, personligheter på sociala medier, som har tagit ställning för legalisering, och där finns en arena där frågan tas upp på ett annat sätt än i den traditionella debatten, och där har det argentinska beslutet firats mycket.

Upprepar det enkla

Den argentinska organisationen Catolicas por el derecho de decidir (Katolska kvinnor för rätten att välja) konstaterar att abortfrågan i jämförelse med många andra historiskt mött så hårt motstånd för att den kunnat framställas som en strid mellan absoluta värden: motståndarna kan alltid upprepa det enkla och lättfattliga argumentet att det är ”mord”. För den katolska kyrkan är det lite av deras sista strid för att behålla sitt grepp om lagstiftningen.

Men skepsis till en utvidgad aborträtt kommer också från ett lite annat håll. Inför den argentinska omröstningen delade La Batalla Cultural, en vänsternationalistisk peronistisk Facebook-kanal, ett gammalt citat från Rockefeller om att hålla nere befolkningen i Tredje världen. Andra vänster­nationalistiska personligheter runtom i Latinamerika har gjort liknande kopplingar till steriliseringskampanjer och anspelat på tankar om att många barn leder till ett starkt land, eller framställt legaliseringskampanjerna som ett främmande tankesätt spritt av utländska NGO:s med imperialistisk agenda. I en modern tappning kopplas det ofta till George Soros och i de mer vilda konspirationsteorierna till en förmodad plan på att avbefolka världen.

En ny folklig feminism

Mot dessa argument står en växande rörelse över Latinamerika, med fäste inom medelklassen, de politiska eliterna och bland gräsrötterna. Den ”folkliga feminismen” som avancerat i exempelvis diskussionsgrupper och studiecirklar inom sociala rörelser har varit avgörande för att vinna stöd för frågor som fri abort. Det skrev den 30:e Latinamerikanska kvinnokongressen i en analys redan 2015: ”Den folkliga feminismen bryr sig inte om att skapa komplicerade kategorier utan arbetar konkret där människor lever, och låter oss lära av varandra”. Grupper av kvinnor började med att diskutera uppenbara problem som mäns våld mot kvinnor och frånvarande fäder och har sedan gradvis gått vidare till mer komplexa frågor om könsroller och normer.

”Låt kvinnorna avgöra”

Bolivia var för ett par år sedan nära att klubba igenom en mellanvariant där abort kunde tillåtas även av ”sociala skäl”. Landet är delat mellan de sociala rörelserna från landsbygden som huvudsakligen är emot, och en modernare generation av ungdomar och intellektuella från städerna som är positiva.

I Ecuador tvingades kandidaterna i presidentvalet, efter nyheten om det argentinska beslutet, att svara på frågor om sin inställning, men de flesta var undvikande, däribland Andres Arauz, vänsterkandidaten som fick flest röster i första omgången. Hans konservativa motståndare är helt negativ, medan Yaku Perez, ursprungsbefolkningsrörelsens presidentkandidat som missade utslagsomgången med en hårsmån, gratulerade Argentina. Samtidigt vill han skjuta frågan till en folkomröstning.

Bör avgöras av kvinnorna själva

En folkomröstning eller ett öppet rådslag var också hur Manuel Lopez Obrador, Mexikos center-vänsterpresident, valde att hantera den på nytt aktualiserade frågan. Den borde avgöras ”inte uppifrån och ned, av maktstrukturer, inte av staten eller kyrkorna eller politikerna, utan av kvinnorna själva, av folket”, förklarade han. Formuleringen låter demokratisk, men de flesta kvinnogrupper uppfattade den som en undanmanöver, särskilt som hans parti Morena – där en stark intern opinion stödjer en legalisering – har majoritet i parlamentet liksom i många delstater och skulle kunna genomdriva en lagändring på egen hand.

– Han har aldrig kommit med någon konkret plan för den här omröstningen, inte ens ett förslag på hur frågan skulle ställas, bokstavligen inget mer utförligt än vad han sagt på presskonferenser, så det är snarast ett sätt att undvika att ta ställning, säger Rebeca Lorea på den mexikansk organisationen för familjeplanering, GIRE.

– I vilket fall som helst är vi skeptiska till att folkomrösta om mänskliga rättigheter.

Starkt block i Mexiko

Inte desto mindre är Mexiko ett av de länder med störst utsikter att avancera. Abort utan särskilda skäl är lagligt i Mexico City och, sedan 2019, i Oaxaca. Vägen till en nationell lag är komplicerad på grund av hur Mexicos grundlag ser ut, men i en lång rad delstater är olika initiativ på gång och den senaste tiden har de kommit i ökande takt. I exempelvis delstaten Quintana Roo ockuperade feministiska grupper delstatsparlamentet förra året efter ett uppmärksammat kvinnomord och ett av deras krav för att lämna byggnaden var behandling av ett lokalt lagförslag.

– Att presidenten vägrar visa färg för eller emot betyder samtidigt att han inte heller stoppar de som är för och det finns ett starkt feministiskt block inom regeringspartiet Morena, inklusive flera ministrar, som nu efter det argentinska beslutet kämpar på med dubbel energi med alla de här lokala initiaven, säger Rebeca Lorea.

I kontrast mot presidentens position gratulerade Morenas officiella Twitterkonto Argentinas kvinnor.

Kopplas ihop med våldet

Man kan tänka att i det våldsdrabbade Mexiko skulle andra problem stå högre upp på dagordningen, men Rebeca Lorea menar att frågorna går att koppla ihop.

– Det går att utgå från våldet mot kvinnor, som de uppmärksammade morden i Ciudad Juarez, och visa på hur abortförbudet är en fortsättning på det sexuella våldet. För även efter våldtäkt är en laglig abort ofta svåruppnåelig i praktiken. Men också att förbudet generellt är en slags våld, för även om det inte föregåtts av våldtäkt innebär det en kränkning av kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp.

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Bilderna

Debatten om att legalisera abort intar vardagen på flera håll i Latinamerika. Fotograferna Vale Dranovsky och Lucía Prieto ville illustrera detta i sitt projekt ”Det gröna livet” där de under 2018 porträtterade människor från olika bakgrunder som diskuterade aborträtten.

Fotografen Jack Solle har följt den argentinska aborträttsrörelsen under 2018–2020 och publicerar sina fotografier i detta nummer av ETC.