– Den svenska alliansfriheten har tjänat oss väl. Men den bygger på möjligheten till dialog med vår mäktiga granne i öster, och att dess agerande är förutsägbart. Det är en omöjlighet så länge Ryssland styrs av Vladimir Putin.

För mig är det en väldigt avgörande fråga att Sverige står fritt 

Lars Ingelstam håller inte med. Han har studerat och debatterat freds- och konfliktfrågor under de senaste 15 åren. Han var huvudsekreterare för Natoutredningen, ett medborgarinitiativ som under 2015–2016 undersökte konsekvenserna som ett svenskt Nato-medlemskap skulle föra med sig. Diplomater som Hans Blix och Rolf Ekéus medverkade i utredningen.

– Jag tycker att det är ett felaktigt påstående att säga att alla samtal numera är omöjliga, och att det enda som återstår är att rusta, krypa in under Natos kärnvapenparaply och ställa sig som fiende till Ryssland. Det gick att samtala även under Sovjettiden. Det är fel att ge upp, och jag tror att det alltid kommer vara omöjligt att ha den hållningen.

För honom är kärnvapen det alltjämt tyngsta argumentet mot ett Nato-medlemskap. 

– För mig är det en väldigt avgörande fråga att Sverige står fritt och står aktivt för kärnvapennedrustning, och som det ser ut idag är det inte särskilt väl förenligt med att vara medlem i Nato.

Nato har kärnvapen som en del av sin försvarsdoktrin, och utesluter inte att använda dem som ett anfallsvapen, alltså innan någon annan använt kärnvapen. Ett Nato-medlemskap skulle också kunna innebära att kärnvapen placeras på svensk mark. Det säger Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet och ordförande i svenska Pugwash, en sammanslutning av forskare och andra som kämpar för kärnvapennedrustning. 

– Flera medlemsstater i Nato har ett avtal med USA om att under fredstid inte behöva placera kärnvapen på sin stats mark, men i krigstid finns det nog skäl att tro att detta kan komma att förändras, säger Thomas Jonter.

Nio länder beräknas idag ha över 9 400 kärnvapen redo att användas, och över 8 000 av dem innehas av Ryssland och USA, som har omkring 4 000 vardera. Efter en mäktig nedrustning under 1980- och 1990-talen har utvecklingen gått åt fel håll och de båda kärnvapengiganterna har gått ur tidigare avtal.

– Det är så pass få länder som idag har en frihet att driva den humanitärt rimliga linjen att rusta ner i kärnvapen­arsenalen, säger Lars Ingelstam.

– Om Sverige skulle gå med i Nato skulle den internationella kärnvapennedrustningen gå miste om en energisk röst. Sverige har på sätt och vis redan tonat ned den, men det behöver inte vara så. 

Att Sverige redan har förlorat mark i kärnvapenmotståndet har Margot Wallström fått erfara. Under sin tid som utrikesminister 2014–2019 drev hon på för att Sverige skulle skriva under FN-förbudet mot kärnvapen men hon tvingades vika sig för motståndet i riksdagen och hennes egen regering.

– Det är jag den första att beklaga, att jag inte lyckades, men vi har i alla fall inte stängt dörren, säger Margot Wallström till ETC nyhetsmagasin.

Skulle ett Nato-medlemskap stänga dörren?

– Ja, i alla fall har det varit så hittills. Jag har själv hört hur Nato-medlemskapet har hindrat några av de länder som annars är aktiva i den här frågan och har en befolkning som är det, till exempel Nederländerna och Norge.

Margot Wallström är idag ordförande i fredsforsknings­institutet Sipris panel ”Environment of Peace” som undersöker hur klimathotet och säkerhetshoten är sammantvinnade och hur en modern säkerhetspolitik kan ta itu med båda frågorna. Precis det perspektivet menar hon att Sverige behöver utveckla, trots kriget i Ukraina. 

– Vi kan inte räkna med att Putin följer några regler, men frågan är vad ser vi i framtiden, är det ett nytt kallt krig eller ska vi kämpa ned Ryssland militärt? Eller kan vi fortsätta pressa Ryssland? 

Margot Wallström menar att vi måste ställa oss sådana frågor, snarare än att förenkla debatten genom att få den att enbart handla om för eller emot Nato. Däremot kan vi behöva anpassa OSSE och Helsingforsprocessen – de normer och institutioner som väglett samtal mellan stater sedan 1970-talet – till läget idag. 

– Det är viktigt att orka tänka kring de här lite större frågorna, i ett nytt läge: vad behöver vi? Det kanske kunde vara just Sverige som bjuder in till ett sådan diskussion. Den rollen kan vi spela, säger Margot Wallström och tillägger att den svenska regeringen gör rätt som nu också ser över vilken roll EU ska spela i den europeiska säkerhets­politiken.

2. Det är på liv och död nu – och det är bråttom

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson menar att Sverige raskt bör ta beslut om en Nato-option, som Finland redan har, och som skulle skicka en signal om att Sverige överväger att snabbt ansluta till Nato. 

– Jag tror att alla förstår allvaret i den frågan, den är inte längre hypotetisk eller akademisk. Det är en fråga på liv och död, sade Kristersson till Dagens nyheter ett par dagar efter att Ryssland hade gått in i Ukraina.

Kristersson och de övriga borgerliga partierna vill att regeringen genom Försvarsberedningen inleder samtal med riksdagens partier för att göra en ny säkerhets­politisk analys, med en snabb Nato-anslutning som ett alternativ.

– Det är bråttom. Vi kan inte sätta oss i ett vindskydd och hoppas att det här blåser över, och sedan överraskas av ett finskt beslut om någon eller några månader, sade Kristersson till TT förra veckan. 

Svåra beslut tar tid

Men det är oklokt att ha bråttom, menar Lars Ingelstam. 

– Jag har den övertygelsen att i sådana här frågor ska man ha tid på sig att tänka efter. Svåra beslut tar tid. Ibland är man tvungen att fatta snabba beslut men nu är vi faktiskt inte i det läget.

En del experter och medieuppgifter har gett Ulf Kristersson rätt i att Finland kan komma att snabbt fatta ett beslut om att gå med i Nato. Margot Wallström menar dock att sådana påståenden är verklighetsfrånvända, och att både den svenska och finska regeringen, efter samtal med varandra, nu också varit tydliga med att de inte kommer att göra något förhastat.

– Finland kommer att ha en diskussion och debatt om det här och man kommer att fullt ut hålla Sverige informerade och samarbeta kring det, det är inget som kommer att komma som en överraskning för Sverige. Självklart inte, det är det hela det svensk-finska samarbetet bygger på. Man förstår sig inte på det här med politiken om man tror att det går till på det sättet, vad skulle Finland ha för intresse av att gå fram själva?

Margot Wallström understryker att Sverige och Finland bör hålla ihop, och det är något som de allra flesta är överens om – oavsett om man vill att Sverige ska gå med i Nato eller ej.

3. Vi är ju ändå i princip med i Nato…

Sverige har de senaste decennierna steg för steg närmat sig Nato genom olika avtal och militära övningar och insatser. 2016 godkände riksdagen värdlandsavtalet som innebär att Sverige lättare ska kunna ge och ta emot stöd av Nato i händelse av kris eller krig i Sverige eller vårt närområde. Thomas Jonter menar att denna utveckling har förändrat förutsättningarna för debatten.

– Idag är det inte så stor skillnad på Sveriges position – att kalla sig militärt alliansfri – och att vara med i Nato, den gränsen har suddats ut. 

Om vi går med i Nato nu eller på sikt har vi ingen som helst möjlighet att välja att stå utanför en konflikt

Fram tills för 10–15 år sedan hade Sverige en helt annan möjlighet att agera medlare och brobyggare i konflikter, eftersom man fortfarande kunde hävda ett oberoende till Nato. Men den möjligheten finns inte längre, menar Thomas Jonter. Och vår de facto-allians med Nato blir alltmer tydlig nu när Sverige och Finland sitter med på Natos konsultationer gällande kriget i Ukraina. 

– Jag säger inte att det innebär att Sverige ska gå med i Nato men fråga har blivit mer komplicerad, säger Thomas Jonter.

– Man måste också se det här i ett större perspektiv. Om vi går med i Nato nu eller på sikt har vi ingen som helst möjlighet att välja att stå utanför en konflikt om den blossar upp i vårt närområde. Även om dessa möjligheter är betydligt mindre idag på grund av alla försvarsavtal som Sverige undertecknat finns trots allt denna möjlighet kvar om Sverige behåller alliansfriheten. Ett Nato-medlemskap innebär helt klart ett minskat oberoende.

Margot Wallström håller inte med om att Sveriges alliansfrihet är överspelad. 

4. …så det enda vi saknar är Natos säkerhetsgarantier

– Vi är fortfarande militärt alliansfria, och det gör en skillnad. Och då måste man kunna använda den rollen konstruktivt, och vara drivande i att orka lyfta blicken lite.

Förespråkare för ett Nato-medlemskap pekar gärna på att vi har ett mycket nära samarbete med Nato, och att vi uppfattas stå på den sidan – men att vi genom att vi inte är medlemmar går miste om det kanske viktigaste sett ur svensk synpunkt: Natos säkerhetsgaranti. Invasionen av Ukraina – där Nato inte ingriper militärt – har för många visat behovet av en sådan.

– Såvitt jag förstår finns det ingen militär bedömare som menar att det finns ett invasionshot från Ryssland gentemot Sverige, säger Margot Wallström.

Tvärtom kan ett Nato-medlemskap öka hotbilden från Ryssland, menar Wallström.

– Det skickar ju en signal, det tas också emot av andra sidan, och då måste vi bedöma vad det leder till, särskilt i ett sådant upphetsat läge som det är nu. Det säger sig självt att man inte ska ändra i en sådan här fråga över en natt! Det är en okunnighet i den här debatten som är väldigt tragisk. Det är så otroligt kortsiktigt. Om vi skulle ansöka hastigt om medlemskap i någon slags demonstration, då skulle det i värsta fall kunna sammanfalla med att Trump återkommer som president i USA. Och vad skulle det sätta oss och alla andra i för läge?

Lars Ingelstam påminner också om att Nato efter kalla krigets slut sökte en ny identitet, och att det innebar ett antal militära insatser utanför atlantområdet. Ett medlemskap i Nato kan innebära nya säkerhetsrisker som vi inte kan förutsäga idag. 

– Man ska vara beredd på att det kan bli krig på andra håll i världen där Sverige kan behöva delta, det finns oerhörd problematik i det. Nato har natligtvis också ett stort problem med Turkiet, som delvis tagit avstånd från Nato. 

Det finns också skäl att ifrågasätta hur tung en säkerhetsgaranti egentligen är. Nato står och faller med artikel 5 som säger att medlemsstaterna ställer upp kollektivt för varandra; att Nato-länderna och omvärlden tror på det är avgörande. Samtidigt säger artikel 5 inte att militärt stöd är den enda vägen – ett sätt att ge stöd kan vara en skarp diplomatisk markering. I verkligheten måste Nato och dess medlemmar göra en bedömning utifrån varje givet läge. Och även om Natos säkerhetsgaranti aldrig prövats på allvar visar historien att det inte finns några tvärsäkra garantier. Det skriver Thomas Jonter i en artikel på nätmagasinet Mänsklig säkerhet.

Vad gjorde amerikaner och britter? I princip ingenting annat än att kritisera

– Strax före andra världskrigets utbrott gav Frankrike säkerhetsgarantier till Tjeckoslovakien om Nazityskland skulle anfalla. Tyska trupper rullade in i Tjeckoslovakien men Frankrike infriade aldrig sina löften. När väl Tyskland attackerade Polen den 1 september 1939, förklarade Storbritannien och Frankrike Nazityskland krig eftersom de hade gett säkerhetsgarantier till Polen. Men varken Storbritannien och Frankrike kunde leva upp till sina åtaganden eftersom Polen blev angripet från två håll.

Det finns också ett avskräckande exempel från vår samtid, tillägger Jonter. Ukraina fick säkerhetsgarantier från Ryssland, USA och Storbritannien i utbyte mot att de överlämnade sina kärnvapen i början av 1990-talet. Ryssland bröt helt med detta när de ockuperade Krim.

– Men vad gjorde amerikaner och britter? I princip ingenting annat än att kritisera den ryska annekteringen av Krim. 

5. De flesta vill ha ett svenskt Nato-medlemskap

Omkring en tredjedel av svenskarna har i opinionsundersökningar de senaste åren varit för ett svenskt Nato-medlemskap, men efter kriget i Ukraina sköt den siffran snabbt upp till omkring hälften, medan en fjärdedel säger nej respektive är osäkra. Enligt en Sifo-undersökning är fler social­demokratiska väljare (38 procent) nu för ett medlemskap än vad som är emot (24 procent). En liknande förskjutning i opinionen har skett i Finland.

Kom ihåg också att när Trump var president i USA var stödet rekordlågt

Det kan beskrivas som ett tryck underifrån att gå med i Nato. SvD:s analytiker Annie Reutersköld menar att opinionen ger Magdalena Andersson ett större handlingsutrymme i Nato-frågan, samtidigt som SD har öppnat för ett svenskt Nato-medlemskap även om Jimmie Åkesson säger att det inte är läge för förhastade beslut. 

Margot Wallström menar att vi behöver sitta still i båten när det stormar.

– Vi måste se till att diskussionen om den svenska säkerhetspolitiken inte bara blir resultatet av en upphetsad debatt i medierna, eller att oppositionen är frustrerade över det som sker nu, eller att det är tusen personer man har frågat i hela landet om vad de tycker om ett Nato-medlemskap. Det måste gå djupare än så och det måste få ta sin tid.  

Hon menar att en process mot ett öppnande för Nato skulle skapa splittring i Sverige, i ett läge där det är viktigt att vi står samlade kring en folkligt förankrad säkerhets­politik.

– Vi är ju delade, det är inte 75 procent som är för ett medlemskap, utan det är väldigt osäkert exakt hur det här ser ut. Kom ihåg också att när Trump var president i USA var stödet rekordlågt, då var det ingen som skrek efter Nato.

Till skillnad från hur det såg ut inför presidentvalet 2020, då få trodde att Donald Trump hade en chans och då han gick till val i opposition mot det republikanska partiet, är republikanerna idag till stor del Trumps parti. Det är ett starkt radikaliserat parti och vem som än blir deras presidentkandidat finns enligt många bedömare en överhängande risk att denne kan komma att driva en oförutsägbar och farlig amerikansk utrikespolitik.

Margot Wallström menar att det är fel tillfälle att mitt under brinnande krig ha en upprivande debatt om Nato, men att den debatten kan vara del av en mer djupgående reflektion över hur den svenska säkerhetspolitiken ska se ut framöver.

– Vi kan väl diskutera hur vi hjälper Ukraina ännu mer? Och diskutera hur det kommer att se ut framöver, hur ser en modern säkerhetspolitik ut?

I det ryms hur vi ska bemöta det som Margot Wallström beskriver som pågående hot. Det handlar dels om sådant som ryska cyberattacker och hybridattacker mot Sverige och dels hur vi ska tackla klimatkatastrofen.