Fängelsecellen som ska rymma ett av Sveriges första fängslade barn är tolv kvadratmeter stor – ungefär som två parkeringsrutor. Här ryms en 80 centimeter bred säng, ett skrivbord och några hyllor för personliga tillhörigheter. Tillsammans tar de upp större delen av golvytan. 

På väggen gapar fortfarande tomma skruvhål, spår efter den överslaf som nyligen monterats ned. Bara några dagar tidigare har övervåningen i hus H2 på Kumla tömts på fångar för att kunna byggas om till barn- och ungdomsavdelningar. 

I barnkonsekvensanalysen av uppdraget konstaterar Kriminalvården att det bästa hade varit att bygga helt nya anstalter, som är särskilt anpassade för en yngre klientgrupp. Detta har dock inte varit möjligt, eftersom Tidöregeringen är fast besluten att sänka straffbarhetsåldern till 13 år innan höstens val.

Kriminalvården har istället fått identifiera vilka befintliga anstalter som lämpar sig för att ta emot barn. 

När Dagens ETC frågar Kumlas biträdande anstaltschef hur barncellerna kommer att skilja sig från vuxnas blir därför svaret att de egentligen inte gör det. 

– Det här är en vanlig klientavdelning byggd för vuxna. Men överlag är det rymligt och nybyggt, säger Isabella Thunberg medan hon visar runt.

Hon kommer att bli högsta ansvarig för fängelsets yngsta intagna. Under intervjun kallar hon dem genomgående för ”våra barn”.

En timmes extra umgänge

Några skillnader märks trots allt. Platsbristen i svenska fängelser gör att många intagna tvingas dela cell. När det gäller barn har myndigheten dock dragit en annan slutsats.

– Vi har landat i att barn har rätt till egna rum, säger Isabella Thunberg.

Sammanlagt kommer Kumla att ha 32 platser för barn och unga, fördelade på fyra avdelningar. De inrättas i ett hus som stod färdigt 2023, i samband med anstaltens senaste utbyggnad.

– Jämfört med andra avdelningar är det jättefint och modernt, säger vakthavande befäl Sofia Fritioff. Hon ansvarar för avvikelser i driften och denna dag håller hon också ett extra öga på Dagens ETC:s fotograf.

Barnen kommer att vara inlåsta i sina celler elva timmar per dygn, en timme mindre än vuxna intagna, då de bedöms ha större behov av socialt umgänge. 

Varje cell har egen dusch, vilket inte är en självklarhet. Den kommer att utrustas med tv och, om det går, cd-spelare.

– Det är väldigt svårt att få tag på cd-spelare idag. De är dyra och utbudet av cd-skivor är begränsat, säger Sofia Fritioff.

Men det är cd eller ingenting, på Kumla är de flesta skärmar förbjudna eftersom uppkoppling mot nätet inte är tillåten.

Troligt nej till gosedjur

Vilka personliga föremål barnen får ta med sig är ännu inte klart. 

– Vi tittar på det, säger Isabella Thunberg. 

Ett ”normalinnehav” brukar annars bestå av böcker, tidningar, några foton, ett par privata träningsskor. 

Hur det blir med tydligt barnrelaterade föremål, som leksaker, är oklart. Anstalten i Rosersberg, som är i lägre säkerhetsklass, har sagt till TT att de kommer tillåta gosedjur. Men det är inte säkert att Kumla fattar samma beslut.

– De kommer få ha med sig något symboliskt. Men det blir nog något annat än gosedjur, säger Isabella Thunberg. 

Det här blir barnens hem under strafftiden: 

Bråttom att bura in barn

Mycket återstår som Kriminalvården ännu inte vet eller kan ge besked om.

När Sverige ska sätta barn i fängelse går det snabbt. Lagen om att tillfälligt sänka straffmyndighetsåldern till 13 år för allvarliga brott har ännu inte börjat behandlas i riksdagen. Den väntas klubbas någon gång under våren, varefter Kriminalvården behöver uppdatera sina regler, föreskrifter och rutiner. Sen ska det gå snabbt.

Den 1 juli ska ett hundratal fängelseceller stå redo att ta emot barn, på anstalterna Kumla, Rosersberg och Sagsjön. Kumla hade ursprungligen fram till den 1 januari 2027 på sig, men tidsplanen sköts fram efter förseningar i ombyggnationerna vid Österåker. Kumla, däremot, hade tillgång till ett hus från 2023 som inte kräver några större ombyggnationer för att kunna ta emot den nya klientgruppen.

Är det inte märkligt att barnen ska placeras just här – på Sveriges största, säkraste och mest välkända fängelse? 

Isabella Thunberg säger att anstalten inte har sökt uppdraget.

– Vi har inte varit med och valt ut oss. Det är huvudkontoret som har undersökt var det finns bäst förutsättningar att tillgodose barnens behov.

Hela vardagen i ett hus

Samtidigt ser hon också fördelar med placeringen i Kumla.

Framför allt lyfter hon möjligheten att disponera ett ”eget” hus. Här blir det lättare att garantera att barnen slipper kontakt med vuxna intagna. En annan fördel är att de inte behöver ta sig genom de underjordiska kulvertarna för att nå olika verksamheter. Det mesta av vardagen ska utspela sig i huset. En trappa upp ligger det som ska bli barnens lärcentrum.

Det finns även fördelar med att Kumla är Sveriges högst säkerhetsklassade fängelse.

Vilka barn som placeras här avgörs i slutändan centralt inom Kriminalvården. Men det rör sig sannolikt om barn som begått de allvarligaste brotten.

– Det är så vi tänker: barn med de största säkerhetsriskerna, säger Isabella Thunberg. 

Hon påpekar att riskbedömningen går åt båda håll.

– Det handlar både om att skydda samhället från vissa individer och om att skydda klienter som själva behöver ett starkare skydd. Här kommer de att kunna vara i fred och alltid i sällskap av vår personal. Vi ska vara barnens trygghet. 

Svårt med kemi och fysik

Kriminalvården håller på att ta fram ett behandlingsprogram som är särskilt anpassat för barn, och anstaltens sjuksköterskor förbereder sig för att även erbjuda elevhälsa. 

– Mycket är ännu inte klart eftersom det saknas beslut, säger Isabella Thunberg.

Det som är säkert är att vardagen framför allt kommer att bestå av skola. En ordnad skolgång ses som en av de viktigaste förutsättningarna för att förbereda barnen för ett liv utanför murarna.

– De ska få undervisning 23 timmar i veckan, precis som andra barn. Vi kommer att arbeta i små grupper, med fokus på lugn och studiero, säger Isabella Thunberg.

Läroplanen är tänkt att i stort likna den ordinarie.

– Men simning samt vissa moment i kemi och fysik kommer att bli svåra att genomföra, säger Sofia Fritioff.

Barnen kommer heller inte få sommarlov. På anstalterna pågår läsåret från juli till juni.

Fritiden kommer att vara noggrant strukturerad – och till stora delar skärmlös. 

I avsaknad av uppkoppling ägnar sig de befintliga intagna ofta åt att måla, skriva och läsa. Isabella Thunberg ser framför sig att även barnen ska delta i bokcirklar.

– På anstalten finns ett mobilt bibliotek i form av en bokvagn. Vill de läsa böcker som inte finns här kan de beställas från Kumla bibliotek.

Andra aktiviteter är också möjliga.

– De får komma med önskemål om fritidsaktiviteter. Om några gillar bollsporter kan vi ordna det i vår idrottshall. Om de föredrar schack kan vi lösa det också. Det är otroligt viktigt att de hittar något de tycker om och känner sig bra på, så de kan uppleva att de kan lyckas med någonting, fortsätter hon.

Men om något barn istället vill dra sig tillbaka och vila i cellen så går det också bra.

Riskerna med straff

Samtliga remissinstanser har riktat skarp kritik mot regeringens förslag att sänka straffbarhetsåldern.

Kriminalvården själva skriver att myndigheten inte är rustad att ta hand om barn så unga som 14 år – än mindre 13-åringar, och rekommenderar att de senare tas omhand på annat sätt.

”Ju yngre och mer omoget barnet är, desto mindre utvecklad är ansvarsförmågan och desto större blir de negativa konsekvenserna av straffet,” skriver myndigheten i ett remissvar. Kriminalvården lyfter också att de barn som begår brott ofta befinner sig i social utsatthet och har ett särskilt behov av stöd, vilket andra institutioner är bättre lämpade för att ge. 

Isabella Thunberg säger att hon inte vill ta ställning i den politiska diskussionen.

– Om bedömningen är att Kriminalvården är rätt myndighet för att omhänderta barn och unga, då kommer vi göra det och göra det bra, säger hon.

Anstalten har kartlagt vilka anställda som kan tänka sig att arbeta med den nya klientgruppen, och gensvaret har varit stort, säger hon. 

– Många uttrycker att det är en sorglig utveckling att barn begår brott, men är samtidigt mycket måna om att vi ska lyckas med uppdraget. 

Själv ser hon fram emot sitt nya ansvar: 

– Det är barn som har begått fruktansvärda handlingar, men det är fortfarande barn. För mig är det viktigt att försöka göra det bättre för dem och hjälpa dem vidare på rätt väg.

Tre frågor till Isabella Thunberg: 

Kommer barnen att få äta godis? 

– Godis är tillåtet. De kommer att kunna köpa det och annat de vill ha i kiosken för en mindre summa de får varje månad.

Få de spela dataspel? 

– Dataspel kan tillåtas i närvaro av personal. Det kan till exempel handla om att barn och kriminalvårdare spelar tillsammans.

Kommer ni att kunna använda våld mot barnen? 

– Vid konflikter tillämpas samma ingripandetrappa som för vuxna: I första hand försöker vi lösa situationen verbalt. Våld kan användas om det bedöms nödvändigt. Däremot kommer vi inte att använda bältesläggning på barn.