Joakim Medin: ”Oacceptabelt att Turkiet stämplar mig som terrorist – det måste regeringen våga säga”

Fredag den 16 maj, sent på kvällen, sitter jag – Dagens ETC:s chefredaktör – och Sofie Axelsson, nu Sofie Axelsson Medin – Joakim Medins fru och reporter på Dagens ETC – i en taxi på väg mot Arlanda. Vi ska möta Joakim Medin som med en ledsagare från Utrikesdepartementet transporteras till Sverige från Turkiet. Allt sker under stort hemlighetsmakeri. Jag svarar inte när journalister ringer. Jag har sagt till kollegor att något avgörande är på väg att hända, men inte mer än så. Timmarna går oändligt långsamt. Har planet lyft? Har det lämnat turkiskt luftrum? Vi väntar. Vi våndas. Utrikesministern anländer. Sedan händer det vi hoppats ska ske. Joakim Medin och en höggravid Sofie Axelsson Medin återförenas. Jag fotograferar och filmar. Första kramen, första kyssen. Dagen efter presskonferens. Alla går på adrenalin. Joakim Medin vet vad han vill säga, han har haft 1 200 timmar i turkisk isoleringscell att formulera sig. Sedan något slags vardag. En sommar. Fri. Hemma.

– Ja, det har ju gått en sommar som inleddes med detta, vilket var överväldigande. Jag behövde sätta mig in i väldigt mycket som hade hänt under de veckor jag hade varit borta. Jag hade inte satt min fot i Sverige på åtta veckor. Extremt mycket hade förändrats. Väldigt många visste plötsligt vem jag var. Väldigt många hade följt och engagerat sig i frihetsberövandet, och hade kommit att förstå lite mer om hur Turkiet funkar. Jag mötte en störtflod av glada, positiva, uppmuntrande hälsningar. Vanliga människor på gatan som stoppade mig och berättade om hur jag hade blivit en snackis i deras liv som kanske inte vanligtvis präglas av frågor om fri journalistik och pressfrihet och Sveriges utrikespolitiska förhållanden.