Joakim Medin är hemma

”Hello wr have great news

He relieze

We are going to prison to take him now”

Det var meddelandena som Sofie Axelsson plötsligt fick om att hennes man, Joakim Medin, skulle släppas från Marmarafängelset i Silivri. Beskedet kom på torsdagseftermiddagen från Medins advokat Veysel Ok.

Efter 51 dagar fängslad, villkorligt dömd för att ha förolämpat president Erdogan och åtalad för terrorbrott, är journalisten Joakim Medin nu hemma i Sverige.

– Jag har lite svårt att känna alla känslor just nu, säger Dagens ETC-journalisten Sofie Axelsson i väntan på besked att planet har lyft.

Vad kände du igår när du nåddes av uppgifterna om att Joakim var på väg hem?

– Min första reaktion var chock. Oförståelse för vad det här innebär. Stark förvirring helt enkelt. Jag undrade, är det här på riktigt? Är det här någon slags skämt? Men samtidigt något slags försiktigt hopp.

Joakim Medin släpps i väntan på rättegång och kan lämna landet, men ska fortsatt prövas för terrorbrott i sin frånvaro. Nu sitter han på ett flygplan tillsammans med Svante Liljegren, enhetschef på enheten för konsulära och civilrättsliga ärende.

Han hämtades på torsdagskvällen och fördes av polis från fängelset till Istanbul. Där hölls han på en polisstation i väntan på att överlämnas till det svenska konsulatet. Efter vad som ska ha varit omfattande pappersarbete för hans frisläppande har planet nu fått lyfta.

– Målet har varit att han ska föras ut från Turkiet så snabbt som möjligt. I samråd med utrikesdepartementet har vi hållit den informationen i en väldigt snäv krets. Nu när planet har lyft mot Sverige får vi berätta det fantastiska – att Joakim Medin är på väg hem, säger Dagens ETC:s chefredaktör Andreas Gustavsson.

När Joakim Medin landar kommer han och Sofie Axelsson, som är gravid i sjunde månaden med deras dotter Esme, att dra sig tillbaka och spendera efterlängtad tid ensamma.

Vad säger du om det stöd som du har fått privat och Joakim medialt och diplomatiskt?

– Jag tror inte att Joakim hade varit på väg hem utan det enorma stöd som medier, organisationer och politiker har visat och hur de har satt press på Turkiet i den här situationen. Sedan har jag också fått ett personligt stöd från kollegor och… ja, medmänniskor, från många håll, som har betytt väldigt mycket för att jag ska orka kämpa vidare och sedan stötta Joakim så mycket som möjligt i den kontakt vi har haft, säger Sofie Axelsson.

Hon och Andreas Gustavsson är införstådda med att intresset från medier kommer att vara stort.

– Joakim kommer att vara tillgänglig för intervjuer för att dela sina upplevelser, men han behöver först få tid med sin familj. Han har missat nästan två månader av att snart bli pappa och den upplevelsen måste han få komma ifatt. De har mycket att prata om, han och Sofie, säger Andreas Gustavsson.

Varför händer detta nu?

– Det är ett extremt svagt åtal. Åtalet har överförts från Ankara till Istanbul, till en ny domare. Under den processen så kommer det här beskedet. Jag hade inte bedömt det som den största sannolikheten, men det fanns på spelplanen att en ny domare skulle kunna göra en ny bedömning.

Advokaterna lämnade i samband med att målet flyttade till Istanbul in ett nytt yrkande på att åtalet skulle ogillas. Svaret blev att Joakim Medin släpps fri i väntan på rättegång. Domstolen konstaterar att det finns skäl att misstänka att Joakim Medin kan ha begått brotten han anklagas för, ”men med hänsyn till hans tid i häktet och brottets karaktär, har det beslutats att han ska friges” i väntan på rättegång som sker i september.

Har ni sett tecken på att det här var på gång?

– Advokaterna har varit hoppfulla. De kände att den första rättegången signalerade vilka avsikter som finns bakom den här processen, som vi ska förstå som politisk. Men det har också blivit uppenbart att Turkiet starkt ogillar Joakims journalistik. Det är ingen slump att det är just Joakim som drabbas. Det är ingen slump att åtalen är fyllda av enbart journalistik. Det är ett sätt att tysta honom. Joakim kommer inte att under överskådlig tid kunna bevaka Turkiet inifrån landet. Där har Turkiet lyckats.

Beskedet om att Joakim Medin släpps nådde er samma dag som Turkiets utrikesminister Hakan Fidan och Sveriges Maria Malmer Stenergard träffas på ett informellt Nato-möte i Antalya, i Turkiet. Finns det ett samband?

– Det kan det absolut göra. Jag och Sofie har haft täta kontakter med UD genom hela den här processen. Sekretessbelagda kontakter. Men jag kan ärligt talat säga att det inte är så att jag och Sofie har varit informerade i detalj om vad som har skett utanför allmänhetens beskådan, eller om det har haft direkt påverkan. Det kom otroligt överraskande att Joakim släpps.

Det har varit tydligt att det finns en pågående diplomatisk kontakt utan absoluta låsningar, säger Andreas Gustavsson. 

– Det har setts som svårt, men inte omöjligt, och de kontakter som behövt tas har tagits. I vilken egenskap det är juristernas arbete eller om det är det diplomatiska arbetet eller om det är de reaktioner som gripandet har fått medialt som får honom fri vet jag inte. Det kanske är en kombination.

Utifrån det du känner till, är det här en politisk eller juridisk seger, eller är det ens att betrakta som en seger?

– För Joakim är det en seger i det att han får komma hem. Jag tror inte man vinner juridiska segrar i Turkiet. Det finns alltid en politisk dimension, säger Andreas Gustavsson och fortsätter:

– Jag ska i viss mån leva med det som har skett. Joakim ska leva med det i ännu högre grad. Han släpps ut ur fängelset – vad ligger bakom det? Har någon annan fått betala ett personligt pris för att Joakim ska släppas fri, då kommer det att framkomma så småningom, och det svaret kommer att betyda mycket för Joakim.

Det har spekulerats om kopplingar mellan Säpos gripanden och Joakim Medin. Det har dementerats av åklagarmyndigheten, men nu släpps han tätt inpå. Finns det kopplingar?

– Det är omöjligt att inte spekulera. Särskilt eftersom det finns en kontaktpunkt mellan en av de misstänkta och Joakim. Det rör sig om en central figur inom den kurdiska miljön i Sverige som för tio år sedan hjälpte till att få ut Joakim ur syrisk fångenskap. Den personen är nu alltså misstänkt. Jag hoppas att Joakim får komma hem utan att Sverige har kränkt sina egna demokratiska principer.

Joakim Medin sitter på ett flyg hem nu. Hur känns det? Hur mår du?

– Nu börjar lättnaden komma. Den kom inte när advokaterna gav besked om att han skulle släppas. Den kom inte heller under en lång natt då han var i Istanbul. Men nu når Turkiets långa fingrar inte Joakim längre. Han är på väg hem till Sverige. Han är trygg.

Joakim Medin reste till Turkiet för att bevaka protesterna efter gripandet av Istanbuls borgmästare, Ekrem Imamoglu. Tre dagar senare satt de i samma fängelse. Hur Joakim Medin har spenderat tiden inne i fängelset vet man ganska lite om. Han har kunnat träna och försökt hålla fasta rutiner. Vid flera tillfällen har hans advokater kunnat framföra att han under omständigheterna mår bra och han har kunnat skicka korta meddelanden ut till omvärlden med budskap om att ”journalistik är inte ett brott”.

Andreas Gustavsson berättar att Joakim Medin har fått ta del av hur hans situation har bevakats av media. Advokaterna har ägnat mycket tid åt att förse Medin med brev, artiklar och hälsningar.

– Och där kan jag lägga ord i mun på Joakim att det har gett honom kraft genom den här plågsamma processen. Det finns heller inga medier som jag vill rikta den minsta kritik mot, utan bara visa en stor tacksamhet. Det är den svenska pressfriheten som Turkiet har angripit här också. Och det har alla medier i Sverige kollektivt reagerat mot genom massiv uppslutning för Joakim. Av principiella skäl. Av solidaritet. Och till ett mäktigt försvar för pressfriheten.

Joakim, men även du och Sofie, har på många sätt hamnat mitt i pressfrihetens centrum. Hur ser du på din roll som publicist i skenet av en sådan här händelse?

– För mig känns det väldigt fint att jag kliver ut ur rampljuset och Joakim in i det. Det är hans journalistik jag har försvarat och hans insatser för Dagens ETC och läsarna. Nu är det Joakim som får berätta vad han har varit med om.

Du har fått frågan tidigare, jag ställer den igen: Ångrar du att Joakim åkte?

– Jag inser att det låter iskallt att säga, att jag vet inte om jag ångrar det. Jag vet vad Joakim är beredd att offra för sin journalistik och jag vet vad journalistiken kan vara värd. Det vet jag också från de turkiska kontakter som har hört av sig. Hur mycket hans journalistik har betytt i Turkiet och i en kontext långt utanför Sverige. Hur många människor han har gett upprättelse. 

– Ja, jag ångrar att han har missat 50 dagar av sitt liv här i Sverige, men inte att vi försökte rapportera. När jag samlar mig i detta och undrar om jag själv hade kunnat göra mer för Joakim under den här tiden – jag tror inte det. Men jag tycker också att det är exakt vad man kan förvänta sig av den som sitter skyddad bakom ett skrivbord och skickar någon annan på ett mer eller mindre riskfyllt uppdrag. Här var det ju så att jag och Joakim inte såg detta som ett särskilt riskfyllt uppdrag, men det visade det sig vara. En hämndlysten stat som tar tillfället i akt och på ett brutalt sätt straffar en journalist som man tycker är misshaglig.

Vad säger du om övriga Dagens ETC-journalisters möjlighet att åka till Turkiet nu?

– Vi måste ha en sådan diskussion. Vi har fått en rekommendation från olika aktörer att undvika Turkiet, vi som arbetar på ETC. Jag skulle säga att det är få utrikesjournalistiska uppdrag som jag tycker är viktigare just nu än att genomlysa Turkiet. Jag hoppas att medier kollektivt tar ett stort ansvar där. Men om avsikten var att rikta strålkastarljuset bort från Turkiet, så var det en grov missräkning att gripa Joakim Medin. Svenska medier har aldrig rapporterat så mycket om Turkiets inre liv som just nu. Svenska medier har aldrig sparkat bakut så mycket när en främmande stat försöker kriminalisera svensk journalistik som har skrivits för en svensk publik.

Även i den efterlängtade lättnaden över att Joakim Medin är på väg hem vill Andreas Gustavsson understryka hur detta inte bara handlar om svensk pressfrihet i ett annat land. Utan pressfriheten i stort.

– Joakim har lämnat fängelset, men det sitter hundratals fångar kvar bara på den avdelning där han satt. Många av dem journalister. Som svensk har han ett unikt privilegium att kunna komma hem, till och med innan en rättegång. Många har inte det. Advokaternas jobb fortsätter idag med hundratals fler klienter som betalar det riktigt dryga priset för Turkiets inskränkningar av demokratiska friheter.

Vad ser du framför dig att Joakim kommer ägna den närmaste tiden åt?

– Han kommer att göra precis vad han och Sofie vill. Sedan kommer Joakim helt säkert att söka offentligheten. Han kommer att berätta om sina upplevelser i Dagens ETC. Jag vet att han har skrivit mycket. Han har strukturerat sina tankar, dokumenterat sin tillvaro som journalist. Det är så han har överlevt mentalt inne i fängelset. Han har etablerat kontakt med Istanbuls fängslade borgmästare. Det kommer att vara en komponent i hans egen rapportering om upplevelserna inifrån fängelset, säger Andreas Gustavsson.

Nu är Joakim Medin på väg hem. Han landar i Sverige om några timmar. Få vet exakt var eller när, men snart är han hemma.

– Jag ser fram emot att träffa Joakim. Att se honom, att höra honom. Jag har inte kommunicerat med honom på 50 dagar mer än i brev. I hans senaste brev skrev han att längtar efter alla sina kollegor, och så skrev han att ”jag är snart hemma igen”. Han fick rätt.