– Det kändes som att jag stod där helt naken. Någon sa att jag förtjänade det, säger Sadia.

När hon idag, ett år senare, berättar om händelsen, kommer tårarna tillbaka. Istället för att planera för gymnasiet säger tonåringen, som kom hit 2018 från Sudan, att hon nu inte ser någon framtid i Sverige och vill lämna landet så snabbt det går.

– Jag går inte i skolan som vanligt utan jag har suttit själv i ett eget rum sedan det hände. Jag mår inte bra och på grund av allt jag missade i skolan har jag inte betyg för gymnasiet.

Pojken: Det var ett hyss

Sadia berättar att när hon går till rektorn efter hetsen i gympasalen säger denne att hon inte kan göra något. Då vänder sig flickan och hennes mor till polisen som tar det på allvar.

Tre jämnåriga skolkamrater, där en av dem tidigare kallat Sadia för ”jävla svarting”, åtalas för att med bluetooth ha kuppat in rashetsen i skolans stereosystem. Och i september fälls en av pojkarna för förtal och hets mot folkgrupp. I förhör kallar han det för ”ett hyss”.

– Ingen av de vuxna i skolan har frågat hur det här påverkat mig. Och det kändes inte som att domaren tog det på allvar. Hon vet inte hur det är att vara en mörkhyad person. Att alltid träffa folk som är rasistiska. Jag har inte valt min hudfärg. Det är inte mitt fel. Det är inget jag kan göra något åt.

I polisförhören beskriver de tre pojkarna – där två av dem friades – en skola med utbredd rasism och nazism, där n-ordet används flitigt. Sadia säger att rasistiskt klotter, det vill säga hets mot folkgrupp, är vardagsmat.

– Jag har sett n-ordet flera gånger. Vid matsalen har någon klottrat ”jag hatar svartingar”. Det har varit där hur länge som helst. Jag ser det varje dag, säger Sadia, vars 16-årige förövare döms för hets mot folkgrupp till 30 timmars ungdomstjänst och 15 000 kronor i skadestånd. 

Jomshof vill trolla bort lag

Men om SD-politikern Richard Jomshof får bestämma skulle killarna inte ens åtalas. I den SD-kopplade Youtube-kanalen Riks öppnar riksdagsledamoten för att kraftigt reducera eller helt avskaffa lagstiftningen om hets mot folkgrupp för att den är ”godtycklig och flummig.”

– Jag ser helst att den försvinner, säger Richard Jomshof, som i september 2024 själv kallas till förhör misstänkt för hets mot folkgrupp efter att ha spridit grova rasistiska karikatyrer av muslimer. Fallet läggs snabbt ner av åklagaren.

Förhöret av SD-toppen får Svenska Dagbladet-ledarskribenten Mattias Svensson att stämpla hetslagen som ”alldeles för omfattande och godtycklig”. Svensson skriver att yttrandefriheten inte kan hanteras ”så vårdslöst” och att människor inte ska ”behöva sväva i osäkerhet kring vad de kan säga, skriva och sprida i sociala medier”.

Och när den dansksvenske högerextreme aktivisten Rasmus Paludan får fyra månaders fängelse för hets mot folkgrupp, osäkrar liberala veteranen Sakine Madon sin revolver i Fokus och skriver att staten ”ger sig på rätten att jävlas med religion”. ”Ingen, inte ens Paludan, ska fängslas för det”, tycker hon.

Raggare med hakkorsfana

I SD:s Sverige skulle pojken som högljutt hånade och hetsade mot Sadia på grund av hennes ursprung, inte straffas. Det är en av 27 fällande domar för hets mot folkgrupp hittills under 2024. Dagens ETC har granskat samtliga fällande tingsrättsdomar 2022-2024. Totalt 100 stycken.

Där ingår Rasmus Paludan. Och även två åtal mot den ökände och flerfaldigt straffade högerextreme konstnären Dan Park, som under 2023 döms till sammanlagt sex månaders fängelse. 

I övrigt finns där inga fall som man ens med bredast möjliga definition av yttrande- och tryckfrihet kan klassa som religionskritik, satir, debatt, humor. Trots att en stor hakkorsfana – som en värmländsk raggare kör runt med på sin bil – döms som ett tryckfrihetsbrott eftersom flaggan har producerats med en tryckpress. Raggaren får i maj 9 000 kronor i böter för det specifika tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp.

Naziveteran misstänks i 38 fall

I en majoritet av fallen, 66 av 100, är judar den huvudsakliga måltavlan för hatet. Det rör sig om grov antisemitism, som rena uppmaningar till ”gasningar av judar”, målade hakkors, nazihälsningar och Hitler-hyllningar.

Bland de dömda finns två SD-profiler och fem personer från den hårdföra nazistiska rörelsen. Där finns veteraner som i årtionden tillhört ledarskiktet i den av USA terrorklassade organisationen Nordiska motståndsrörelsen, NMR.

Och en av de mest frekvent åtalade är Elin Reinhardt, ansvarig utgivare för NMR-sajten Nordfront. Hon döms 2022 till villkorlig dom och 12 500 kronor i böter för ett antal publiceringar. Nu misstänks hon ha återfallit i hetsbrott. I september 2024 åtalas hon mot sitt nekande av Justitiekanslern, JK, för 38 fall av hets mot folkgrupp. Hon har inte plockat bort grovt antisemitiska, antiromska och homofoba publiceringar på NMR-sajten.

Imam i källare: ”Judar är apor”

Bland de senaste tre årens domar finns endast tre stycken där antisemitismen har muslimska förtecken. En 35-åring i Västerås vill hämnas vad han ser som hets mot muslimer, och skriver bland annat på sin Instagram:

”Äckliga jävla judefittor mammaknullare smutsigaste folket nånsin synd att Hitler misslyckades rena jorden från er.”

Och en 59-åring i Kista vill protestera mot Israels ockupation av Palestina och tycker att han gör det genom att vid minst fem tillfällen hetsa mot judar i sociala medier. Till exempel att judar ”ska tillbaka till Auschwitz”. De här två döms till skyddstillsyn respektive villkorligt under 2023.

Och i mars 2024 döms den notoriskt antisemitiske imamen Basem Mahmoud till villkorligt för en predikan i en källarmoské i Rosengård, Malmö, 2020. Predikan har publicerats på Youtube och det 24 minuter långa klippet, där han kallar judar för ”apor och svins avkomlingar”, gör att den idag 62-årige imamen straffas med villkorlig dom.

SD-politiker hyllar Hitler

Ytterhögerprofilen Jan Sjunnesson, tidigare chefredaktör för SD-sajten Samtiden, har en historia av att hetsa mot romska tiggare. Efter att på Twitter skrivit att åldringsrån är ”en romsk specialitet” döms han 2023 för hets mot folkgrupp. Ytterligare två Sverigedemokrater gör honom sällskap. 

SD-politikern Tom Boman i Gällivare skriver flera stötande inlägg om somalier på Facebook. Och en partikollega i Östersund sprider mellan 2017 och 2020 mängder av högerextremism, där han hyllar Hitler och nationalsocialismen, önskar livet ur muslimer, och liknar svarta människor med apor. Samtliga får villkorlig dom och många tusen kronor i böter under 2023 respektive 2022.

Men enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, har antalet anmälningar för hets mot folkgrupp sjunkit kraftigt. Sedan toppnoteringen 2018, med 2 500 anmälningar, har siffran mer än halverats till 2023. Antalet domar har under samma tidsperiod sjunkit från 145 till 41 och straffen är milda. De flesta får villkorligt, skyddstillsyn och lägre bötesbelopp, i snitt 7 000 kronor.

Endast nio gärningsmän har de senaste tre åren dömts till fängelse. I nästan alla fall har de även gjort sig skyldiga till betydligt grövre kriminalitet, som misshandel och narkotikabrott. Det gäller den 36-årige mannen i Umeå som upprepade gånger skriker ”sieg heil” i ett bibliotek. Mannen, med en lång historik av tidigare brottslighet, döms den här gången också för att ha angripit en polis, stulit en telefon och mordhotat två personer med utländsk bakgrund. Umeåmannen är den som får hårdast straff i en enda dom av alla i Dagens ETC:s granskning – sex månaders fängelse 2024.

Var fjärde är minderårig

Av de 100 fällande domarna 2022-2024 är 25 stycken av brottslingarna minderåriga när brottet begås. Fem är födda 2008 och därmed yngst i gruppen av alla dömda. Samtliga av de brotten har begåtts i skolan: Barnen har gjort Hitler-hälsningar, skrikit ”sieg heil” och ”neger” i klassrummen, klottrat eller ristat hakkors på väggar och möbler.

Två tonåringar i Skellefteå döms 2022 för att ha vandaliserat sin skola genom att rista in mängder av hakkors och högerextrema budskap i en vägg: ”Kill all niggers”, ”gas the jews”, ”all praise buddy Hitler”, ”fuck BLM”, ”George Floyd can’t breath”, ”Ku Klux Klan”. I ungdomarnas telefoner hittar polisen massvis av bilder på Hitler, Himmler, och propaganda från terroristorganisationen NMR. ”Niggers lives don’t matter”, skriver de till varandra i en chatt. De två 16-åringarna får 30 timmars ungdomstjänst som straff.

Heilar efter epa-krock

En stor del av de tre årens hets mot folkgrupp-domar rör svenskar som verbalt attackerats för sitt utländska ursprung av främlingar i det offentliga. Många gånger har det även gått över till fysiskt våld. 

En 71-årig man i Karlstad börjar aggressivt förklara för människorna i en busskur, bland annat en flicka i tioårsåldern, att det är ”svartskallar som förstör landet med skjutningar” och: ”Äntligen har vi Jimmie Åkesson, Sverigedemokraterna kommer gasa ihjäl invandrare som Hitler gasade ihjäl judarna.” För det straffas pensionären med villkorligt och 5 600 kronor i böter för hets mot folkgrupp och ofredade. 

I Sundsvall blir en man strax under 30 år så rasande efter att hans bil krockat med en epa-traktor att han gör Hitler-hälsning, skriker ”sieg heil” och ”vad ska du göra indianjävel”, och skallar en 15-åring rakt i ansiktet. Han döms i februari 2024 till skyddstillsyn, samhällstjänst i 60 timmar, och 23 000 kronor i skadestånd till den misshandlade tonåringen. 

Kvinna attackerade på pizzeria

Det fysiska våldet går hand i hand med hets mot folkgrupp. För Hassan, 35, förvandlas semestern i Varberg till en rasistisk mardröm. På en pizzeria blir hans barnfamilj, samt hans bror och dennes familj, attackerade av en 45-årig kvinna.

– Hon skrek ”flytta barnvagnen era jävla araber”, berättar Hassan.

Han erbjuder sig att flytta vagnen men det lugnar inte kvinnan. Istället kastar hon en tallrik som går i bitar. Skärvor av glas och porslin flyger ut över borden och träffar barnen. Hassan plockar upp sin gråtande son och håller honom i famnen när han ringer polisen. 

Flera vittnen berättar hur kvinnan fortsätter med rasistiska utfall och det uppstår tumult när Hassan och hans bror försöker hindra kvinnan från att lämna platsen. Hon utdelar knytnävsslag i Hassans bröst och slår till brodern, som också håller i ett barn, med en glasflaska. När en polisman till slut anländer hör han kvinnan skrika n-ordet till en pojke som råkar vara i närheten, och kallar polisen för ”jävla blatte”.

– Det är det värsta vi varit med om, säger Hassan, med rötter i Libanon.

Det kändes bra att det finns en rättvisa i det här landet.

Hans sexåriga dotter får inga skador men blir väldigt skärrad och drömmer mardrömmar i månader efteråt. När kvinnan straffas upplever Hassan viss upprättelse.

– Det kändes bra att det finns en rättvisa i det här landet.

Kvinnan döms 2022, mot sitt nekande, till tre månaders fängelse för hets mot folkgrupp och misshandel. Kvinnan var redan innan dömd till tre månader för misshandel, en dom som vid rasistattacken på pizzerian inte hunnit vunnit laga kraft.

Flyttar för att komma undan

Genomgången av de 100 hets mot folkgrupp-fällningarna visar hur det här brottet har direkt påverkan på medborgares liv. För 31-årige fältassistenten Shariif, som arbetar med unga, leder det till att han lämnar en liten stad för en stor.

– På Gotland utsattes jag ofta för rasism i mitt yrke. Inte där jag bor nu. Det var därför jag flyttade, för att mina barn inte ska möta samma rasism.

En kväll på stan när Shariif jobbar är det en 19-årig man som skriker ”neger”, ”svartskalle” och ”stick tillbaka därifrån du kommer” åt honom. Brottet är då förolämpning. 

Men eftersom det mannen sa uttrycker missaktning för folkgrupp eller en annan grupp med syftning på ras, hudfärg, nationellt ursprung och etniskt ursprung, och det sker inför andra människor, blir han också åtalad för hets mot folkgrupp. Den unge mannen straffas 2023 med 11 200 kronor i böter, och 5 000 kronor i skadestånd till Shariif.

Jag ville att han skulle lära sig att man inte kan säga sådana rasistiska saker.

– Om det var viktigt för mig att han dömdes? Både ja och nej. Jag jobbar med ungdomar och vill dem det bästa. Han behövde de där pengarna till annat. Men jag ville att han skulle lära sig att man inte kan säga sådana rasistiska saker.

Shariif berättar att det här är en av två gånger som han polisanmält. Den första lades ner. 

– Sådana saker hände hela tiden. Det var väldigt oacceptabelt. Många ungdomar på landet uttrycker sig rasistiskt. Särskilt epa-killarna. Om man är enda utländska killen, som jag var, då är man utsatt. Men jag hade underbara kollegor som stöttade mig.

Nio av tio dömda är män

Av de 100 dömda 2022-2024 så är hela 87 stycken män. Pål, 22, bosatt på landsbygden i Bohuslän, är en av dem. Han döms i juli i år för något han gjorde 2020.

När Pål är 18 år och går på gymnasiet driver han den brutalt antisemitiska Youtube-kanalen Svenska folket röst. I ett klipp pratar han om att ”judar är vårt största utländska hot” och att ”vi måste visa judarnas sanna ansikte”. I polisförhöret utvecklas tankar han haft sedan han, enligt sig själv, sedan tioårsåldern: 

– Det är en internationell sammansvärjning av judar som äger finansvärlden, media och underhållningsindustrin, med det slutliga målet att utplåna den vita rasen.

Förutom Svenska folkets röst-kanalen har Pål skrivit ett 103 sidor tjockt Breivik-doftande manifest vid namn ”Svenskarnas uppror”, där han inleder med:

”Denna skrift är ett av de mest radikala skrifterna inom den svenska historien. Mitt folk, svenskarna, blir dagligen negligerade, misshandlade och allmänt förkastade av andra folkgrupper, såväl som vår egna regering.”

Sprider med hjälp av SD-kanal

Manifestet laddas upp på internet och sprids bland annat genom kommentarsfältet på SD-kanalen Samnytt. I det ordrika dokumentet pekar unge Pål ilsket ut ”det svenska folkets fiender”. Det är en lång lista. I toppen står ”de islamska horderna” och multikulturalismen, som dirigeras av ”det politiska etablissemanget”, som i sin tur styrs av Socialdemokraterna. På listan finns också ”globalismen och dess undersåtar” – USA, EU, FN – samt ”den fria pressen”.

Precis som den norske terroristen Breivik tror Pål på den högerextrema konspirationsteorin om kulturmarxismen, ”fientlighetens doktrin”. ”Vi ska stå under araber, negrer, asiater, judar”, skriver Pål om kulturmarxismens syfte att förslava den vite mannen. 

Antisemiten ångrar ingenting

För sin Youtube-kanal och manifest döms Pål – som nolltaxerat hela sitt vuxna liv och bor hemma på föräldrarnas lantbruk – till villkorligt för hets mot folkgrupp. I domen står det att det finns en förhöjd risk för återfall i brott med hänsyn till hans ”attityder och värderingar”.

När Dagens ETC kontaktar Pål för att fråga hur han ser på sitt hetsande så här fyra år efter att brottet begicks, sms-svarar han att han inte ”talar med fiendemedia”. Men:

”Jag är absolut fortfarande nationell och som framgår av alla dokument är jag inte särskilt ångerfull över vad jag gjort.”