Att behöva stå ut med andra människor

Den danska författaren Dorthe Nors har en särskild syn på världen, lakonisk ömsint, vass och varm – hon är nästan alltid lite rolig, även när hon skriver om det som gör ondast. Jag tänker mig att den är dansk, den där livshållningen, och att hon delar den med författarkollegor som Helle Helle. Med rynkade ögonbryn och ett litet leende granskar och skildrar de tillvarons minsta beståndsdelar med en sådan koncentration att de ofrånkomligen också blir lite komiska, som en bit av en näsa eller ett öra i enorm uppförstoring.

Gunn, huvudperson i den nya romanen ”Rymd” är en astronaut på jakt efter intelligent liv, kan man säga, på den danska landsbygden. Hon är de facto professor som studerar gammastrålar och den information de kan skänka kring universums mest avlägsna vrår – de platser där slutet av universum sammanfaller med dess födelse, eftersom ljusets färd genom rymden får tid och rum att smälta samman till en enhet.