Klimat. Johan Ehrenberg.

2020-10-20 09:15
Puffetikett
Dagens ETC

Utsläppen från biobränslen går inte att prata bort

Skogsavverkning är den tredje största källan till klimatkrisen globalt. Det gäller även när avverkningen sker i Sverige.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Sveriges enskilt största klimatpolitik är idag att hälla biobränsle i tanken. Genom inblandning av biodiesel ska diesel gå från dagens 21 procent bioenergi vid pumpen till hela 66 procent år 2030. Om bara nio år alltså. Bensinens inblandning från växtriket ska öka från 4,2 procent till 28 procent under samma period.

Det har är en jättesatsning och något som Dagens ETC i vår biobränslebilaga kritiserar som en vansinnig politik. Utsläppen minskar inte från bilarna genom inblandning av bioenergi – det är lika mycket koldioxid och andra mer smutsiga ämnen som släpps ut i luften. Avgasröret blir inte grönt.

Vårt huvudargument är dock klimatfrågan. Vi har nu bara drygt nio år på oss att halvera utsläppen globalt. Det betyder att all politik som fortsätter skapa utsläpp under den tiden måste hindras. Sverige är inte ett klimatneutralt land. Om man räknar in de verkliga utsläppen här och nu från bioenergins 140 TWh per år, så fördubblas våra redan höga utsläpp. Men även om de inte räknas in är vi långt från klimatneutralitet. De flesta av världens länder har mindre utsläpp per medborgare än vad vi har, och ska vi klara krisen behöver vi komma ner till utsläpp runt 1 ton, inte de 9 eller 18 ton (om bioenergin räknas in) vi har idag per person.

Sverige är en stor klimatbov. Därför måste bioenergisatsningarna stoppas.

Alla håller såklart inte med. Dagens ETC:s ledarskribent Tomas Kåberger är en av dem och i en ledare förklarar han varför. Han vill att vi ska se skogen som ett system, inte som enskilda utsläpp. Skogen växer i Sverige, vi binder mer koldioxid än vi bränner upp.

Det här är, som Kåberger skriver, en gammal debatt som avgjordes på 90-talet då bioenergikommissionen drog slutsatsen att så länge svensk skog tar upp mer koldioxid än avverkningen skapar, så är det balans. Utsläppen räknas heller inte, så Sverige har kunnat ståta med minskade utsläpp genom utbyggnad av till exempel fjärrvärmen.

Själv menar jag att miljörörelsen misslyckades i debatten på 90-talet. Skogsindustrin vann och därmed dog de naturliga svenska skogarna och ersattes med plantager av tall och gran. De enorma kalhyggen som skapas (med sina stora utsläpp) är resultatet av en politik som säger att det är helheten som ska räknas – inte de enskilda exemplen.

Men eftersom vi lever i en akut klimatkris fungerar inte det sättet att räkna. Vi är i läget där vi måste lagra ännu mer CO2, minska alla akuta utsläpp och bromsa avverkning. Att svensk skog växer räcker inte. Den måste få växa mycket mer för att minska våra totala utsläpp. Den biologiska mångfalden måste återställas för att bättre kunna hantera klimatkatastroferna framöver.

Svensk biobränslesatsning är naiv. Politikerna skapar en marknad (som blir mycket dyrare för konsumenterna än alternativen) och när de gör det i ett globalt kapitalistiskt samhälle så är det inte neutralt – det blir mesta möjliga vinst som styr. Svenska raffinaderier kommer inte agera annorlunda än internationella konkurrenter. Redan idag lever vi på andra länders skogar och avverkning när vi importerar biobränslets råvaror på samma sätt som vi importerar olja. Den klimatförstörande djurindustrin ger oss därtill animaliska fetter till 42 procent av dagens HVO, vilket betyder att vi även stöder den sjuka köttindustrin när vi häller biobränsle i tankarna. Den svenska biobränslepolitiken fungerar bara så länge övriga världen struntar i den och Sverige kan köpa en oproportionellt stor del av världens biobränsle utan prispåverkan. Svensk tallolja kan aldrig försörja trafiken.

Det går inte att tänka bort den globala marknaden. Det är lika feltänkt som om vi försöker lura oss att vi kan isolera vår köttkonsumtion i en global livsmedelsmarknad till svenskt naturbete. (Istället måste konsumtionen minska.)

Så vad ska vi använda skogen till? Nu bör vi bygga ett växande kollager och betala för det gemensamt. Avverkning för att lagra i trähus är sunt liksom eldning av restprodukter i kraftvärme om den skapar biokol. Skogen är då en lösning och inte ett problem.

Det finns en positiv parallell berättelse. Svensk biobränslepolitik kommer att stoppas oberoende av den här debatten. Orsaken är pengar och energiöverskott. Världen går mot ett energisystem bestående 100 procent sol, vind och batterilagring (plus lite vattenkraft). Fossil energi krossas idag och försöken att förlänga den med bioenergi eller med miljardstöd till industrin faller när riktigt förnybar energi är så billig. Med solenergi kommer vi få sådana överskott att vi kan tillverka bränsle som är riktigt klimatneutrala för de få sektorer som inte kan elektrifieras. Inom tio år är hela energivärlden ändrad, oavsett vad de stora energibovarna vill. Det här kommer förändra sättet vi transporterar, odlar, bygger och lever på mycket mer än de tekniksprång vi sett de senaste trettio åren.

Själva bygger vi på ETC nu klimatpositiva hyreshus utan fjärrvärme, med egen el, lagring, egen jord- och matproduktion samt frihet från privatbilism.

Tekniken är redan här, allt vi behöver är att ta den på allvar. Att då satsa på att bygga klimatpolitiken på förbränning av skog är att slösa bort tid.

Skogsavverkning är den tredje största källan till klimatkrisen globalt. Det gäller även när avverkningen sker i Sverige.

Utsläpp går inte prata bort.

800dagar
Johan Ehrenberg
Johan Ehrenberg 

Grundade ETC 1976. Svarar gärna på frågor och skriver mest om ekonomi och politik. Och solceller. Men det är ju politik det med.

Mejl johan@etc.se

Twitter @JohanEhrenberg