Att det blir en valårsbudget framgår med tydlighet. Självfallet innehåller den en del så kallade plånboksfrågor – frågor där väljarna ska kunna se: Med den här politiken får jag mer i min plånbok.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Regeringen riktar flera av sina förslag så att de gynnar svagare grupper som behöver stöd. Det handlar om åtgärder som gynnar plånboken för arbetslösa, ensamstående föräldrar, pensionärer med låg pension och personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Denna typ av satsningar är naturligtvis välkomna – och närmast självklara, inte minst för att ekonomin ju snurrar på högvarv.

I ljuset av det kan vi fråga oss varför förslagen inte är skarpare – och framför allt varför inte de som är allra värst ekonomiskt utsatta får mer.

Låt oss ta inkomsttaket i sjukförsäkringen och pensionärerna som två tydliga exempel.

Inkomsttaket i sjukförsäkringen ska höjas. Ändringen är tänkt att träda i kraft nästa sommar, och innebär en höjning från dagens 28 400 kronor per månad till 30 300. Cirka 275 000 personer beräknas omfattas av reformen, till en kostnad för staten på cirka 1 miljard kronor per år.

Å ena sidan kan vi konstatera att regeringens mål (som delas av Vänsterpartiet) – att 80 procent av de som jobbar ska få 80 procent av sin lön i ersättning om de blir sjuka – är långt ifrån uppfyllt, vilket är svagt.

Men än svagare av regeringen är att de inte höjer golvet i försäkringen för att gynna de allra sämst ställdas plånböcker. För är du långtidssjuk får du visserligen en budget som innebär ett höjt bostadstillägg och sänkt skatt – men har du lägsta ersättningsnivån, det som kallas garantiersättning (för den som fyllt 30 år) har du ju en månadsinkomst på endast 9 147 kronor före skatt. Den skattesänkning som presenteras för denna grupp landar på ungefär 130 kronor i månaden.

Jämför detta med förslag som riktas till småbarnsföräldrar: en vabbande höginkomsttagare får cirka 250 kronor mer – i veckan.

Vi har samma problematik vad gäller fattigpensionärerna.

Sedan förra regeringens olika jobbskatteavdrag – som i sig bör kritiseras – har dessutom pensionärerna straffats med högre skatt, vilket den sittande regeringen nu åtgärdar genom att skatten sänks på pensionsinkomster mellan 10 000 och 35 000 kronor i månaden (från den 1 januari nästa år). Skatten på löne- och pensionsinkomster blir då lika på inkomster upp till 17 000 kronor i månaden. Dessutom vill regeringen sänka skatten på pensionsinkomster även 2019. Året därpå ska skatteskillnaden vara borta.

Men de fattigpensionärer som haft låg eller ingen inkomst – läs: en stor grupp kvinnor som deltidsarbetat till låga löner och stått för lejonparten av det obetalda hemarbetet – har ju bara garantipensionen på 7 952 kronor (för ensamstående och 7 093 kronor i månaden för gifta). Alltså än viktigare att åtgärda.

1. Vilken är er högst prioriterade fråga?

2. Vilka reformer hade ni velat se i regeringens budget?

Lotta Dickman

Initiativtagare till nätverket En annan vård är möjlig

1. Jämlik vård.

2. Fulla resurser till att bygga ut primärvården, det är vad man borde göra allra först innan man drar ner på någonting annat. Och då vill vi även att man investerar i primärvården på ett jämlikt sätt.

Samuel Engblom

Samhällspolitisk chef, Tjänstemännens centralorganisation TCO

1. Att fler ska få möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning genom hela yrkeslivet.

2. En stor skattereform istället för små skatteförändringar där några dessutom dragits tillbaka eller förändrats i sista stund.

Annika Wallenskog

Chefsekonom, Sveriges kommuner och landsting, SKL

1. Den demografiska utvecklingen och det ökade behovet av välfärd.

2. Fler statliga satsningar i jobb och utbildning för nyanlända – där finns stora behov och staten och kommunsektorn måste dela på ansvaret.

Andreas Bergström

Vice vd, gröna och liberala tankesmedjan Fores

1. Jobb och bostäder.

2. Sänkta löner för enklare tjänster inom handel, hotell, restaurang, bygg, vård och omsorg, kombinerat med en grön skatteväxling där låginkomsttagare får lägre skatt – även om det innebär att den svenska modellen får modifieras.

Magnus Kolsjö

Tillförordnad förbundsordförande, RFSL

1. Att få till stånd en reformerad könstillhörighetslag.

2. Att det statliga anslaget till hivprevention åter ökar till minst 145 miljoner och inte kvarstår på sänkt nivå på 75 miljoner.

Victor Bernhardtz

Utredare, fackliga idéinstitutet Katalys

1. Pensionsfrågan.

2. En höjning av pensionerna. Regeringen föreslår reformer för pensionärer i form höjningar av bostadstillägget och sänkt skatt, men vi menar att regeringen behöver tackla grundproblemet, det vill säga att pensionerna är för låga för stora grupper.

Clara Berglund

Generalsekreterare, Sveriges kvinnolobby

1. Förlossningsvården och utrikesfödda kvinnors etablering på arbetsmarknaden.

2. En storsatsning på förlossningsvården som är permanent och inte tillfällig. Födande kvinnor ska inte lämnas ensamma utan ska ha rätt till en barnmorska under hela förlossningen.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv

Skriver att några av deras mest prioriterade frågor rör arbetsmarknaden och skatterna. I detta hade de önskat att regeringens skattehöjningar dras tillbaka för att ersättas av en genomgripande reform och att Arbetsförmedlingen läggs ned.

(På bild: Carola Lemne, vd för Svenskt näringsliv).