Kommentar. Rebecka Bohlin.

2018-10-09 12:30
I mars överlämnade representanter för 65 #metoo-upprop förslag på åtgärder för att hantera brott och sexism till jämställdhetsminister Åsa Regnér (S). Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
I mars överlämnade representanter för 65 #metoo-upprop förslag på åtgärder för att hantera brott och sexism till jämställdhetsminister Åsa Regnér (S).
Puffetikett
Dagens ETC

Sprängkraften i Metoo är att tystnaden har brutits

I helgen var det precis ett år sedan vittnes­målen mot filmproducenten Harvey Weinstein nådde offentligheten – och det Metoo-upprop som hade puttrat länge i det fördolda fick en helt ny uppmärksamhet och spreds över ­världen.

Rebecka Bohlin analyserar vart det har fört oss idag.

I en tidigare version av texten framkom det att uppropet som startades i syfte att synliggöra sexuella trakasserier inom EU-parlamentet var ett initiativ av politikerna. Det är fel. Det är inte de folkvalda, utan de anställda som står bakom initiativet. Vi beklagar misstaget.


Uppståndelsen runt Metoo har visserligen minskat efter ett år – men det betyder inte att aktionen avvecklats.

Ett aktuellt exempel kom i dagarna från Bryssel. En grupp anställda vid EU-parlamentet har satt upp en gemensam Metooblogg för ledamöter som vill dela sina erfarenheter av att ha blivit utsatta för sexuella trakasserier. Jeanne Ponte, medarbetare till den franska parlamentarikern Edouard Martin förklarade för tidningen EUobserver att en viktig anledning är att de policy­dokument som faktiskt finns mot sexuella trakasserier i de egna korridorerna inte används i tillräcklig utsträckning.

– Vi ser att det inte är prioriterat. Prioriteringen är det nya parlamentsvalet, konstaterar hon.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Det här innebär att vi på sikt (bloggen startar idag) kan räkna med ett antal nya vittnesmål från den EU-politiska arenan, och en inte särskild vild gissning är att även kända politiker så småningom kan komma att pekas ut. Enligt samma mönster som Metoo har följt i så många andra branscher.

Låt mig påminna om några av dem:

Skådespelare: #tystnadtagning

Jurister: #medvilkenrätt

Politiker: #imaktenskorridorer

Teknikbranschen: #teknisktfel

Lärare och elever: #tystiklassen

Journalister: #deadline

Idrottare: #timeout

Svenska kyrkan: #vardeljus

Psykologer: ”Om ni berättar lyssnar vi”

Akademiker: #Akademiuppropet

Räddningstjänsten: #larmetgår

Ridsporten: #visparkarbakut

Försvaret: #givaktochbitihop

Läkare: #utantystnadsplikt

Restaurangarbetare: #vikokaröver

Nattklubbsbranschen: #listanärstängd

Socialarbetare: #orosanmälan

Butiksanställda: #obekvämarbetstid

Byggbranschen #sistaspikenikistan.

Listan är långt ifrån fullständig, uppropen är många fler – och den är inte heller stängd. Fler upprop kan – och kommer att – följa.

Hur kan vi mäta vad Metoo lett till? Jag tror inte att effekten är mätbar. Vi kan visserligen lista sådant som att regeringen i vårbudgeten avsatte 25 miljoner för att förebygga sexuella trakasserier i arbetslivet via Arbetsmiljöverket och skyddsombuden. Vi kan mäta ett antal polisanmälningar, åtal och dömda förövare (några fälls andra frias – och det i sig säger egentligen ingenting om sprängkraften i Metoo). Vi kan mäta antalet föreläsningar, psykosociala skyddsronder och medarbetarenkäter om sexuella trakasserier. Allt detta spelar roll.

Men antagligen är den allra viktigaste konsekvensen av de olika Metoo-uppropen den gemensamma aktionen som leder till att individer hittar modet för att bryta tystnaden runt sexuella övergrepp. Vi finner styrkan att inte längre bära en påtvingad skam av att vara utsatt – och att i många fall inte ha lyckas försvara oss. Att tystnaden bryts är en seger i sig. Dessutom bygger vi en allians att stå upp för varandra. För ensam är aldrig stark.

Låt mig ta ett konkret exempel från en arbetsplats. I förra veckan föreläste jag om härskartekniker och en städerska berättade om en erfarenhet då en man på arbetsplatsen återkommande sökte upp henne kvällstid när ingen såg och kom med kladdiga kommentarer. Det skedde på ett sätt som varje gång gjorde henne både obekväm och rädd – men också ställd. Hon kom inte gång på något att säga eller göra. Men efter ett tag berättade hon därför för chefen, som svarade att hon skulle ta tag i saken, men måste fundera på hur.

Några dagar senare i lunchrummet är det snack om en kommande konferens. Mannen med de kladdiga kommentarerna frågar: Vad ska den handla om? Chefen svarar spontant: Ja, bland annat ska vi ta upp problemet med gubbsjuka gubbars kommentarer på arbetsplatsen.

I detta fall räckte det för att mannen skulle sluta. Tystnaden var bruten. En kvinna hade berättat, fått stöd av den hon berättade för – och mannens handlingsutrymme att fortsätta kränka utan rädsla för repressalier var brutet.

Visst har Metoo lett till segrar. Men kampen måste gå vidare. I helgen valdes den konservativa Brett Kavanaugh in i USA:s högsta domstol med 50 röster mot 48, trots att han anklagats för sexuella övergrepp av tre kvinnor. Hur ska vi tolka det? Det finns förstås olika sidor av myntet: En aspekt är att Metoos kraft inte räckt för att stoppa män i maktens högsta korridorer, trots allvarliga vittnesmål. Men låt oss ta fasta på den viktigare sidan av myntet: Att de kvinnor som vittnade om vad Kavanaugh utsatte dem för mer än 30 år sedan äntligen har brutit tystnaden och träder fram. Det är i sig banbrytande.

Det finns en enorm sprängkraft i att tystnaden är bruten, av städerskan på arbetsplatsen såväl som av Kavanaughs offer och i Bryssels korridorer. För i förlängningen leder det till förändring. När vi lovar varandra att fortsätta bryta tystnaden så vet vi samtidigt att många övergrepp på sikt kommer att förhindras innan de ägt rum.

Metoo innebär att handlingsutrymmet för förövare att begå sexuella kränkningar, övergrepp och trakasserier har minskat. Risken för uppmärksamhet och repressalier är överhängande – eftersom tystnaden är bruten.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter