Initierat. Linn Spross.

2019-07-18 12:30
Bild: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Kvinnor är ingen statisk kategori

Kvinnor som kategori skevar och läcker, undantagen vill spränga ramarna och historien vill befria sig från de köns­normer vi har idag.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Att analysera kvinnors roll i ekonomin handlar om att lyfta fram kvinnors gärningar och arbete, att analysera historien ur ett genusperspektiv har traditionellt sett handlat om att lyfta fram det kvinnliga. Man vill få kvinnor att träda ur historiens mörker som aktörer, som subjekt snarare än passiva objekt som drabbas av Tiden och Utvecklingen, fram tills någon gång på 1900-talet då rösträtten kom.

Victoria Bateman ansluter sig till denna tradition i sin aktuella bok ”The Sex Factor: how women made the west rich” (Polity, 2019). Bateman börjar sin analys i frågan om vad som gjorde västvärlden rik och gav ett ekonomiskt försprång gentemot resten. Historiker och sociologer har svarat lite olika på den frågan. Sociologins fader Max Weber pekade på den protestantiska etikens arbetsmoral, som passade väl in i ett framväxande kapitalistiskt system. Andra pekar på exploateringen av andra länder, ett hänsynslöst ackumulerande av rikedomar genom slaveri och våld.

En sak sätter de flesta i centrum: den industriella revolutionen, som förändrade samhället från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle, som etablerade lönearbetet som en dominerande försörjning och därmed skapade ett nytt klassamhälle.

Ett ”hemligt vapen”

Enligt Bateman fanns det ett “hemligt vapen” i Europa, som gjorde förutsättningarna för ekonomisk tillväxt särskilt goda, nämligen kvinnors frigörelse. I Batemans analys står Kvinnor med ett stort K i centrum. Vi måste anta premissen att kvinnor är en relativt homogen grupp, i alla fall den europeiska kvinnan som skiljer sig från sina systrar på alla håll i världen genom att hon är/var friare. Det finns vissa fallgropar med en historisk analys som grundar sig på liberalfeministiska principer om vad framgång, utveckling, frihet och Kvinnor är. Hur befriades då människan av den industriella revolutionen? I en liberal analys var det tillgången till en helt ny form av arbete, lönearbetet som fick det gamla samhällets inlåsningar att brista och gav människan en ny form av frihet.

Det förindustriella samhälle var vad man kan kalla för ett patriarkalt samhälle. Med detta menas inte mäns makt över kvinnor i allmänhet, utan somliga mäns makt över hela samhället.

Frihet att sälja arbete?

Patriarkalism är en term som beskriver en mycket rigid samhällsstruktur, där arbete ordnades enligt en tjänstehjon/husbonderelation. Patriarkalismen pekar mot husbondens makt över sitt tjänstefolk, som kunde vara både män och kvinnor. Att skilja mellan ofritt och fritt arbete handlar om att göra skillnad mellan arbetet under en husbonde, där tjänstehjonet fick mat och husrum, där husbonden hade en moralisk plikt att sörja för sina underlydande även då de blev sjuka eller inte längre kunde arbeta på ålders höst. Mot denna plikt kunde husbonden förvänta sig att tjänstehjonet arbetade troget för honom och ingen annan. Husbonden ägde i praktiken hela sina underlydandes liv, inte bara deras arbetskraft.

Den gamla samhällsstrukturen slogs sönder av industrialiseringen. Där vi hade haft tjänstefolk, som var bundna till sin husbonde både socialt och juridiskt, uppstod en klass lönearbetande. Dessa lönearbetare var fria att sälja sin arbetskraft till vem som helst som ville köpa, att ingå ett fritt arbetskontrakt där bägge parter åtminstone i teorin var jämlika.

Frihet för Bateman är just friheten att ha tillgång till marknaden, att fungera som en marknadsaktör som alla andra.

Men det fria lönearbetet är paradoxalt begrepp. Att vi alla är fria att köpa och sälja vår arbetskraft och andra varor på en marknad innebär inte vad de flesta förmodligen i vardaglig tal menar med frihet. Lönearbetet som form innebar inte på något sätt att tvånget att arbeta försvann, vare sig för män eller för kvinnor.

Enligt den svenska ekonom-historikern Ulla Wikander kom industrialiseringen att innebära att kvinnor i högre grad än tidigare kom att betraktas och behandlas som en homogen grupp. I det gamla bondesamhället och dess statusstruktur spelade klass ibland större roll än kön. Kvinnor kunde vara arbetsledare och åtnjuta höga positioner över andra kvinnor. Med industrialisering kom kvinnor att i allt högre grad betraktas som en homogen arbetskraft.

Denna förändring var inte bara materiell, utan understöddes av en idéutveckling som allt mer intresserade sig för kvinnans särart och hur hon skiljde sig från mannen.

Måste leta efter brister

När vi idag betraktar kvinnor som en homogen grupp och vill analysera deras roll historiskt och ekonomiskt tenderar frågan om kvinnors underordning kopplas till en generell förklaring. När vi söker efter sexismens ursprung måste vi alltid leta efter brister i Kvinnan, en universell, transkulturell och transhistorisk förklaringsfaktor eftersom vi antar att kvinnors underordning är ett statiskt faktum. Enligt Bateman står ursprunget att finna i användandet av plogen, som en slags historisk brytpunkt där mäns (naturliga) fysiska styrka kom att bli en framgångsfaktor och kvinnor såsom svagare förlorade.  

Hon ansluter sig därmed till en tradition av att beskriva kvinnor som förlorare då fysiskt styrka kom att premieras och bli en maktfaktor.

Skevar och läcker

Detta verkar vara en slags sista bastion för biologister, även hos feminister. I skrivande stund lyfte nyss Isabella von Weissenberg ett nytt världsrekord på 203 kilo i knäböj. Tatania Kashirina har lyft upp 193 kilo på raka armar över huvudet. Samtidigt har mellanchefen Ove bestämt sig för att börja gymma och har problem med en tom skivstång. Ja jag vet, detta är högst anekdotisk evidens.

Men kvinnors relativa svaghet kanske är en effekt snarare än grunden till den sociala konstruktion som säger att kvinnor är svaga. Uppenbarligen verkar det som vissa kvinnor som struntar i sin fysiska underlägsenhet blir riktigt jävla starka.

Kvinnor som kategori skevar och läcker, undantagen vill spränga ramarna och historien vill befria sig från de köns­normer vi har idag.

Om vi antar att vi kan förklara historisk underordning med förklaringen att män är fysiskt starkare, torde vi då ha haft en arbetsdelning där kvinnor fick ha lätta arbeten och män tunga, där det senare gav högre status och mer makt. Empiriska bevis säger annorlunda. Ulla Wikander har ägnat mycket möda åt att förstå hur genus påverkar arbetsdelningen. Hon har visat att teknologisk utveckling, det vill säga arbetsbesparande och underlättande maskiner har tillfallit män, och kvinnor har varit kvar i det monotona och tunga. På samma sätt har Lena Sommestad visat hur mejeriyrket gick från kvinnligt till manligt, just på grund av att teknologiska processer gjorde det fysiskt lättare. Tungt kroppsarbete har både kvinnor och män ägnat sig åt historiskt sett, och det är sällan detta arbete har gett mest status i ett samhälle.  

Arbete ska kunna gå att vägra

Att skriva en historia om den västerländska kvinnans frigörelse som en framgångssaga, som har gått hand i hand med ekonomisk utveckling kräver onekligen sina förenklingar. Jag kan förstå viljan att uppvärdera kvinnors gärningar som helt avgörande för samhällsutvecklingen. Men kanske kan vi erkänna kvinnors arbete som arbete, inte för att framställa kvinnor som en slags kollektiv Prometheusfigur, att kvinnor ska få bli hjältar i den fantastiska sagan om Väst framsteg i allmänhet och marknadsekonomins triumf i synnerhet. Utan för att erkänna kvinnors arbete som just arbete. Ett tvång, något man gör för att det är ekonomiskt nödvändigt. Inte ett kall, inte en personlig tjänst.

Att erkänna något som arbete är nödvändigt för att detta arbete ska kunna gå att vägra.

Den centrala frågan i en feministisk analys av ekonomin kan inte vara behovet av att erkänna kvinnors roll i ekonomisk tillväxt, utan hur kön och genus skapar dynamiska maktstrukturer, historiskt föränderliga och hur det påverkar arbetsmarknader och finansiella marknader.

Den feministiska filosofen Judith Butler menade att vi måste kunna kräva av våra feministiska analyser att vi kan se konstruktioner av kön och genus utan att låsa fast kvinnor som en statisk och enhetlig kategori. Det håller jag verkligen med om.  

Inte för att jag vill göra en politisk poäng, utan för att det är ett mer korrekt sätt att beskriva verkligheten och historien på.

Linn Spross

Linn Spross forskar om politiska idéer och föreställningar. Hon disputerade 2016 på avhandlingen ”Ett välfärdsstatligt dilemma: Statens formuleringar av en arbetstidsfråga 1919-2002” som undersökte hur arbetstidsförkortning har tagit form som social politik och ett problem för den svenska välfärdsstaten.

Hennes nuvarande forskningsprojekt handlar om hur idéer om en modern arbetsmarknad kom att etableras i Sverige under 1800-talet och vilken lagstiftning som tog form utifrån att dessa idéer förändrades.