Kommentar. Eigil Söderin.

2019-02-20 16:00
Bild: Janerik Henriksson/TT / Dagens ETC
Puffetikett
Dagens ETC

I Sverige får småtjuvar fängelse – men skurkaktiga bankjättar går fria

Den som stjäl en dator från Swedbanks kontor får fängelse. När samma bank slussar 40 miljarder i ”blodspengar” till skumma konton i Baltikum riskerar de ansvariga på sin höjd lite böter.

En mild decembernatt, några dagar innan jul, bestämde sig den 41-årige småtjuven Stefan för att göra inbrott i en bank. Han klättrade upp till fönstret på andra våningen och körde in skruvmejseln mellan fönsterkarmen och täckplåten. Till slut lossnade skruvarna och träramen gav vika. Genom det uppbrutna fönstret kom han och en 25-årig kumpan in i Swedbanks kontor i Uddevalla. Men de insåg snabbt sitt misstag.

Moderna bankkontor, de fåtal som finns kvar utanför storstäderna, är i huvudsak digitaliserade och små mängder kontanter förvaras väl inlåsta. Efter lite letande fick de med sig några mobiltelefoner och en laptop. Två dagar senare hittade polisen stöldgodset och Stefan dömdes senare till fyra månaders fängelse.

Det vore klädsamt om någon av Swedbanks chefer får minst lika hårda straff för den misstänkta brottslighet som i onsdags avslöjades av SVT. Men av historien att döma kommer påföljden att bli mild, om någon ens kommer att dömmas. Någon måste ställas till svars när en svensk bank låter stulna ryska skattemedel slussas via sina konton till Danske bank i Baltikum.

Skumma bolag registrerade på målvakter har tillåtits tvätta pengar i stor skala. ”Detta är blodspengar”, säger finansmannen Bill Browder till SVT som avslöjar att minst 40 miljarder kronor ska ha passerat Swedbanks konton mellan 2007 och 2015. Banken förnekar all kännedom om transaktionerna. Swedbanks trovärdighet är minst svajig och oavsett har banken ansvar för att inte låta sig utnyttjas av kriminella. Efter de senaste årens skandaler som involverat även Nordea och SEB framstår hela den svenska banksektorn som involverad i mer eller mindre organiserad brottslighet.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Småtjuven Stefan hade nyligen muckat från kåken, börjat missbruka igen och varit vaken i flera dygn när han gjorde inbrottet. Hans brottsregister är omfattande och i domen skriver tingsrätten: ”med hänsyn till att Stefan återigen återfallit i likartad brottslighet ska påföljden bestämmas till fängelse”.

Samma rättsprinciper bör gälla för återfallsförbrytare som Nordea. Förutom Panamaskandalen har banken förekommit i fem stora penningtvättshärvor sedan 2010. Finansinspektionen säger att "Nordeas system har i princip släppt igenom vad som helst". Och SEB är minst lika korrupt. I oktober förra året kom det fram att SEB hjälpt sina kunder att inte bara trolla bort skatter utan även få tillbaka vinstskatt på aktieaffärer som aldrig ägt rum – alltså ren stöld från statskassan.

Är det någon bankanställd som dömts till fängelse de senaste åren dessa brott?

Hur många återfall i brottslighet ska polisen tillåta innan de agerar mot banksektorn? Det kan vara motiverat att lägga resurser på punktmarkering av kriminella gäng men varför låter vi rövarbanden löpa fritt i finanspalatsen på Blasieholmen?

Lite talar för att hårdare straff skulle hjälpa en fattig småtjuv att komma ur en kriminell livsstil. Det är mer humant och effektivt med rehabilitering och missbruksvård. För att bankcheferna ska bryta sitt brottsliga beteende måste straffen skärpas och det måste svida i plånboken. Nu råder det närmast straffrihet för bankerna att fuska och plundra. Det underminerar allmänhetens förtroende för rättssystemet.

”Det är ett större brott att äga en bank än att råna den”, skrev dramatikern Bertold Brecht. Det något slitna citatet har en vissa bäring idag när de svenska storbankerna slår vinstrekord på kundernas bekostnad. Vi betalar deras övervinster med höga räntor på bolån och ickexisterande räntor på lönekontot. Men i Sverige sätts småtjuvar som Stefan i fängelse medan banker som rånar staten slippa undan straff. Lite talar för Swedbank-härvan kommer få ett annat utfall.

Fotnot: Stefan heter egentligen något annat.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter