Jag åker inte Uber. Jag beställer aldrig mat via de slavföretag som ser till att storstadsfolket inte behöver anstränga sig förutom på gymmets löpband. I onsdags öppnade den människofientliga knösen Bezos upp sina svenska serverhallar och lanserade ett blågult Amazon. Jag tänker inte skaffa ett konto.
En anledning till mina inte alls särskilt radikala ställningstaganden är den av den teknikfientlige gubbens. Jag vill ha färre appar. Inte fler.
Den främsta anledningen är dock den av arbetaren: människor ska få skälig lön. Det får inte de som kråkar på för de dominerande tekniktyrannerna. Och ja, nu vet jag hur alla urkukade haverister går loss så att tangenterna brinner: ”Bojkott?! Men datorn du skriver på då? Den är gjort av barnarbetare på fyra bast i Bangladesh som piskas med asbest dygnet runt! Och dina byxor, var är de gjorda?! Byxooornaaa!”
Det är sant. Mina byxor bär kanske på knegarblod i denimfibrerna. Och helt rätt, konsumentmakt är ofta en chimär, ett lockbete som kapitalet slänger åt oss för att tro att vi har makt. Men om man de facto vet att företag tjänar pengar på att tända eld på kattungar och att stycka sälbebisar levande, så kan man i möjligaste mån undvika de företagen. Tycker jag.
Nyligen wallraffade Sydsvenskan som pedalpiskare åt Foodora. Inifrån cykelbudens sönderstressade värld rapporterar de att det kostar konsumenten 84 kronor att få en chipspåse hemkörd från tjorren på hörnet, och kring en femtiolapp att få varm mat till dörren. Med så låga priser krävs det ingen Stephen Hawking för att kalkylera hur lite människorna och restaurangerna längst ner i den ekonomiska kedjan tjänar.
Eller som när jag nyttjade Uber för ett par år sedan. Vi var en billast fulla turistsvennar som skulle ta oss tvärs över London. En och en halv timmes åktur gick på två jordnötter per skalle. Dagen efter var det inte bara spritens kvardröjande kemi som skapade ångest.
Missa inte artikeln av Tomas Hemstad från San Francisco, som berättar hur techföretag som just Uber plöjer ner miljarder på att påverka lagstiftningen, så de ska kunna fimpa arbetares rättigheter och dumpa löner. Och om hur älskade hatade Facebook hotar att stänga ner EU om de inte får lagar som passar dem. En fruktansvärd utveckling – först i USA, snart i Sverige – där globala, ofattbart rika profitörer vill få oinskränkt makt över allt. Techbolagen styr våra liv alldeles för mycket redan som det är. Pull the plug.
