Sverige är världsledande när det gäller forskning om klimatet. Vårt lilla land har teknik och universitet som levererar en ständig ström av nya lösningar. Men det som styr vilka tekniker som implementeras är vad som är mest lönsamt för de svenska energijättarna. Det har lett till att Sverige halkar efter i utvecklingen på en rad områden. Det gäller exempelvis solcellsindustrin (som blev kinesisk), vindkraften (blev dansk), ekojordbruket (där Holland ligger i framkant) och trafiksektorn (där det nu pratas om biodiesel i stället för el).

Låt inte biokolet gå samma öde till mötes.

Trots dess enorma fördelar, det lagrar koldioxid och det förbättrar matjord (och minskar därmed utsläppen till Östersjön), riskerar biokolsproduktion att bli en tysk industri även om råvaran finns i Sverige. Orsaken är att svensk energibransch tjänar mer på att bränna träd rakt av. Och fjärrvärmen tjänar ännu mer på att bränna sopor.

Biokolets fördel – lagring av koldioxid – väger lätt mot affärsföretagens kortsiktiga bokslut. Och regeringen är passiv just för att regeringen alltid är passiv visavi de dominerande företagens strategier. Satsar Volvo på diesel ger staten stöd. Satsar Volvo på SUV:ar ger regeringen stöd. Satsar Volvo på elbil… ja, då ger regeringen mer stöd.

Biokolet är en fantastisk lösning för hur vi ska använda skogens överblivna råvaror på ett klimatpositivt sätt. Det fungerar småskaligt och storskaligt – varje bonde kan själv bli klimatpositiv och varje by kan själv göra sin värmeenergi klimatsmart.

Så för biokolet gäller, precis som för all annan teknik som inte omfattas av de rådande stora företagens planer, att den måste introduceras och byggas upp underifrån.

Först då, när det finns en stor folklig förankring, kommer C eller S prata om den som en nyupptäckt finfin lösning på Sveriges ökande klimat­utsläpp.

Biokol måste introduceras för allas skull, men det sker bara om tillräckligt många redan börjat göra det.