• Malin Björk valdes in i Europaparlamentet för Vänsterpartiet 2014 men bodde redan tidigare i Bryssel eftersom hon jobbat som politisk funktionär och har sin familj där.
   
• Alla EU-parlamentariker får automatiskt ett traktamente, det ska täcka boende och andra kostnader när de jobbar i parlamenten i Bryssel och Strasbourg. Ersättningen på drygt 3 000 betalas ut varje gång en parlamentariker anmäler sin närvaro i parlamentet.
   
• Sedan 2014 har Malin Björk varit inskriven i parlamentet i Bryssel 357 gånger, det är en siffra som bara parlamentarikerna själva kan få fram. Ingen annan svensk parlamentariker har redovisat hur många gånger de registrerat sig under mandatperioden, enigt SVT.
   
• Inför EU-valet fick alla svenska EU-parlamentariker en fråga från SVT om vad de gör med de så kallade kontorspengarna, den skattefria ersättning på runt 45 000 kronor som också betalas ut varje månad för kostnader som rör verksamheten. Samtidigt skickade SVT-reportern en fråga om intervju med Malin Björk angående ersättningen och "EU-parlamentarikers ekonomiska villkor”.
   
• Eftersom Malin Björk bor i Bryssel och alltså inte har några extra kostnader när hon är där så har hon använt traktamentet under sina resor i Sverige, ett upplägg som hon stämt av med parlamentets tjänstemän. Det har dock blivit pengar över, och det är frågan om detta som blivit omdebatterad i veckan.
   
• Enligt Malin Björk själv så har hon betalat tillbaka pengar som blivit över, men den enda inbetalning hon har kunnat visa upp gjordes efter att SVT ställt frågan till enkäten, den 28 april. Det var dock innan intervjun där frågorna om just traktamentet togs upp, de ställdes först den 2 maj.
   
• Runt en miljon kronor har betalats ut till Malin Björk i traktamente för arbetet i Bryssel, hon har betalat tillbaka 50 000 kronor. Övriga pengar har hon använt för sina kostnader vid tjänsteresor i Sverige. Enligt Björk själv så är det antagligen inte billigare att bo på hotell i Sverige än att ha en övernattningslägenhet.
   
• Hon har även fått traktamente för arbetet i Strasbourg då parlamentet flyttar dit en gång i månaden. Hon har dock inte räknat hur många gånger hon anmält sig där, meddelar hon Dagens ETC.

Läs en längre intervju med Malin Björk här.

En EU-parlamentariker tjänar bra, och har dessutom rätt till en rad extra ersättningar. Sammantaget kan de dra in över 180 000 kronor i månaden, men då ska en del av den summan skattas, och de har utgifter för både represantation, omkostnader och extra boende atta betala. En svensk minister tjänar idag 136 000.  Här är en genomgång av samtliga ersättningar:

Månadslön:

Motsvarande ca 90 000 kronor i månaden före skatt. Parlamentariker betalar EU-skatt som sedan räknas av från den svenska skatten. Vänsterpartister använder sedan sin lön i den så kallade ”partiskatten” så att ingen förtroendevald ska få ut mer än 29 000kr /månad.

Kontorspengar

En fast ersättning på ca 45 000 kronor i månade betalas ut för omkostnader såsom hyra av kontor i hemlandet, telefon, datorutrustning och representation. Pengarna behöver inte redovisas men kvitton ska sparas. Malin Björk är den enda som låtit journalister se kvittona.

Reseersättning

Alla resor till och från parlamenten ersätt, det sker antingen mot mot uppvisande av kvitton för faktiska kostnader eller som en schablon för t ex antalet körda mil i egen bil. För resor till andra länder i tjänsten utgår också

Traktamente

Varje gång en parlamentariker anmäler sig i något av parlamenten så betalas en ersättning på ca 3 000 kronor ut automatiskt. Det ska täcka boende och omkostnader i samband med arbetet, men betalas även ut till de ledamöter som redan bor på orten. Det krävs ingen redovisning av utgifterna. Om en parlamentariker närvarar vid mindre än hälften av aktiviteterna i parlamentet den dagen så halveras också ersättningen.

Medicinkostnader

Två tredjedelar av parlamentarikerna medicinkostnader ersätts av parlamentet.

Pension och avgångsvederlag

Efter att en parlamentariker lämnas sin post har de rätt till avgångsvederlag med en månadslön för varje år de suttit, men högst två år. Ersättningen räknas av mot lön från andra offentliga uppdrag. De har även rätt till ålderspension efter 63 års ålder.

Kontor och personal

EU-parlamentet står också för ett fullt utrustat kontor i Bryssel och avlönar den personal som parlamentarikern behöver.

Källa: EU-parlamentet