Vänstern vill vinna sjukvårdsvalet med inspiration från Zohran och vårdgolvet

Politiskt reklammeddelande

Barnmorskan Hannah Dahlbäck, kuratorn Carina Örgård och intensivvårdssjuksköterskan Jessica Eek är tre vårdarbetare som tagit steget från arbetsplatsens frustration till politiskt engagemang. Nu vill de få fler att göra samma sak.

”Upproret tvingade dem att lyssna”

Hannah Dahlbäck hade egentligen inte tänkt bli politiker. Hon var barnmorska med två decennier i vården bakom sig. Hon hade sett patienter fara illa, kollegor slitas ut och hur beslut långt från vårdavdelningarna fick direkta konsekvenser för människor i deras mest utsatta stunder.

År 2021 blev hon en av frontfigurerna i Barnmorskeupproret i Stockholm. Det började i en pressad förlossningsvård, en ohållbar arbetsmiljö och en personalgrupp som länge hade varnat utan att bli lyssnad på.

– Upproret tvingade dem att för första gången lyssna och agera, säger Hannah Dahlbäck.

För henne blev erfarenheten avgörande. Barnmorskeupproret visade att när vårdpersonal går samman kan politiken tvingas att röra på sig. Om politiken sätter ramarna för vården måste fler från vårdgolvet ta plats där besluten fattas.

I valet 2022 kandiderade hon för Vänsterpartiet i Region Stockholm. Inför valet 2026 är hon en av partiets toppkandidater.

– Jag är en politisk person utan politiska karriärsambitioner, jag älskar mitt jobb som barnmorska. Min drivkraft är att med hjärta och kunskap vara en trovärdig röst från vårdgolvet, säger hon.

Vården som valets stora konflikt

Det är också där Vänsterpartiet vill börja sin valrörelse: i människors egna erfarenheter. Partiledaren Nooshi Dadgostar har kallat valet för ett sjukvårdsval. Bakom det ligger en tydlig konflikt. Ska vården styras efter behov, eller fortsätta pressas av marknadslogik och nedskärningar?

För många i vården är frågan konkret. Den märks i varje överbelagt pass, varje utebliven rast och varje patient som borde ha fått mer tid.

– Det stora marknadsexperiment som de borgerliga partierna utsatte vården för i 16 år har inte fungerat. Jag har upplevt det från insidan, där vinstintressen går före patienters behov och där personalens arbetsvillkor fått betala priset, säger Hannah Dahlbäck.

”Det räckte inte att prata i fikarummet”

Samma slags erfarenheter bär Carina Örgård med sig. I dag är hon regionråd i Västra Götalandsregionen och kandiderar till riksdagen. Men hennes politiska engagemang började på BUP i Angered under Reinfeldtåren.

På fikarasterna pratade kollegorna om patienter som fick kämpa för rättvisa bedömningar, människor med osäkra jobb och låga löner, och om hur vårdpersonalen fick springa snabbare samtidigt som välfärden försämrades.

– Moderat politik höll på att förverkligas. Medelklassen fick några kronor i skattesänkning medan välfärden reades ut till kapitalisterna, säger Carina Örgård.

Till slut räckte det inte att bara prata.

– För mig räckte det inte att bara prata i fikarummet. Jag bestämde mig för att gå med i ett parti och arbeta därifrån.

Det är just det steget Vänsterpartiet hoppas att fler ska ta. Från frustration till handling. Från ensam ilska till gemensam organisering.

Besluten fattas ändå, men av andra

I Östergötland kandiderar Jessica Eek som Vänsterpartiets förstanamn. Hon arbetar som intensivvårdssjuksköterska vid universitetssjukhuset i Linköping. Efter en tid utanför partipolitiken blev Vänsterpartiet det naturliga valet.

För Jessica Eek handlar engagemanget om något konkret. Vårdarbetare måste in i rummen där besluten fattas. Där avgörs vårdplatserna, resurserna och villkoren för personalen. Om vårdpersonalens erfarenheter saknas fattas besluten ändå, men av andra.

Därför lägger Vänsterpartiet så stor vikt vid organisering. Partiet har redan knackat över 100 000 dörrar och haft otaliga samtal runt om i landet. Nu vill man växla upp.

Inspiration från New York

Inspiration hämtas också utifrån. I New York visade den demokratiske socialisten Zohran Mamdanis kampanj vilken kraft som kan frigöras när människor själva blir valrörelsens motor.

För Vänsterpartiet är det metoden som inspirerar. Att organisera människor där de bor och arbetar, prata om klass och makt, och bygga en valrörelse där vanligt folk inte bara tar emot budskap utan själva bär kampanjen framåt.

När Vänsterpartiet håller sjukvårdspolitisk valupptakt deltar också organisatörer från Zohran Mamdanis kampanj. De ska dela erfarenheter och konkreta verktyg för att värva, engagera och hålla ihop en valrörelse där fler känner att de behövs.

Emil Broberg, som arbetar med Vänsterpartiets sjukvårdskampanj och själv har kampanjat i New York, känner igen stämningen.

– Det jag kände i New York börjar jag känna igen här också. Det är glädjen och inspirationen som uppstår när människor kommer samman och arbetar för någonting gemensamt. Det är något som många saknar i sina liv i dag: att tillhöra en gemenskap där man tillsammans arbetar för ett bättre samhälle, säger han.

Det räcker inte att hålla med

Vänsterpartiets budskap är att det inte räcker att hålla med. Det räcker inte ens att rösta, även om rösten är avgörande. Ska sjukvården förändras krävs fler som engagerar sig: knackar dörr, delar flygblad, följer med på möten och pratar med kollegor och grannar.

Man behöver inte vara medlem för att börja. Det räcker att dyka upp på en aktivitet och vilja vara med.

För Hannah Dahlbäck, Carina Örgård och Jessica Eek började politiken inte som ett karriärval. Den började i arbetet, i mötet med patienter och i känslan av att vården kan vara bättre än så här.

Läs mer om hur du kan bli en del av kampanjen