På plats i Skellefteå.

2021-09-27 09:00
  • Parkbron över Skellefte älv  i centrala Skellefteå.  Bild: Shutterstock
    Parkbron över Skellefte älv i centrala Skellefteå.
  • ”Det är en historisk omvälvning som sker här. Det klarar inte en kommun själv”, säger Lorents Burman (S), kommun­styrelsens ordförande i Skellefteå.  Bild: Aleksandra Pogorzelska
    ”Det är en historisk omvälvning som sker här. Det klarar inte en kommun själv”, säger Lorents Burman (S), kommun­styrelsens ordförande i Skellefteå. 
  • Kronprinsessan Victoria besöker litiumbatteritillverkaren Northvolt som bygger en fabrik i Skellefteå och visas runt av vd Peter Carlsson. Bild: Jonas Ekströmer/TT
    Kronprinsessan Victoria besöker litiumbatteritillverkaren Northvolt som bygger en fabrik i Skellefteå och visas runt av vd Peter Carlsson.
Puffetikett
Dagens ETC

Så gick Skellefteå från avfolkningsbygd – till grön storspelare

I kölvattnet av batterifabriken Northvolts etablering behöver Skellefteå växa i samma takt som storstäderna. Men vem vill flytta till Skellefteå, och varifrån ska de nya invånarna komma?

– Väldigt många människor som behöver flytta hit finns inte i landet idag, säger Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i  Skellefteå.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast söndag 24 okt så får du en hel månad för bara 39 kr.

Betala per år

Från

1500 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per år. Avsluta när du vill.

Klimatomställningen går långsamt – men inte i Skellefteå. Här bygger den svenska start-upen Northvolt i rekordfart en batterifabrik som ska bli Europas största. Det första spadtaget togs 2018. Produktionen väntas dra igång innan 2021 är över. Litiumjonbatterierna som kommer ut ur fabriken ska vara tillverkade enligt högsta etiska och miljövänliga standard och möjliggöra den europeiska fordonsflottans elektrifiering. I branschen talas det om att förbränningsmotorn i bilar kan bli överflödig redan till 2028.

Saknas människor

Det finns dock en hake. Tusentals ingenjörer, byggnadsarbetare och lagerpersonal – men även lärare, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, socionomer, it-specialister, elektriker, svetsare, vvs-montörer och kockar – behöver flytta till Skellefteå. Hela staden måste växa för att klara av den etablering som Northvolts batterifabrik innebär.

Bygden dras med en historia av det omvända. Från och med 60-talet börjar traktens bruk duka under. På 90-talet är det hela världsekonomin som bryter samman och enligt den globala kapitalismens normer börjar industrier flytta till andra delar av världen. På 2010-talet börjar befolkningssiffrorna att stabilisera sig men så sent som 2018 var kommunen bland de tre i Sverige som flest flyttade ifrån.

Nu ska den istället växa: från dagens dryga 73 000 invånare till 90 000 år 2030 och 100 000 till 2040. I alla fall om befolkningsmålen som kommunstyrelsen klubbade i maj blir verklighet. Det är en tillväxttakt jämförbar med storstädernas. Som att hela Kiruna flyttar in före 2030.

Kommunledningen axlar utmaningen med norrländsk stolthet.

– Det som sker här i Skellefteå saknar motstycke i modern europeisk industrihistoria, säger Lorents Burman.

Han är socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå och han månar om att få rikspressen att förstå att de behöver rätta till mediabilden av norra Sverige.

– Ni representerar journalistkåren från södra Sverige på många olika sätt och det är jättebra, säger han till en grupp som besöker staden i början av september, däribland Dagens ETC.

– Att medierna beskriver det som händer i Skellefteå och hela norra Sverige är en viktig pusselbit för att lösa de här frågorna som vi står inför. Det är oerhört viktigt att den här platsen får visa upp vad som händer här och nu och under många år framöver. Här finns framtiden, här finns jobben och nu behöver flyttlassen gå norrut.

De nya skellefteborna

Sextio miljoner kronor har projektet Relocate kostat. Det ska, med hjälp av en fransk metod, försöka locka bland annat långtidsarbetslösa från Stockholm, Göteborg och Malmö att flytta till Skellefteå. Kanske kan de övertalas med gröna visioner – för vem vill inte vara med och rädda planeten? Här, lovar staden, finns också möjligheten till personlig omställning. Ett liv i en tiominutersstad där jobb, skola, kultur och natur – allt man behöver – finns på krypavstånd. I Västerbotten kan livspusslet hitta sin lösning.

Men det går trögt att locka sörlänningar. Idag kommer de flesta som flyttar in till Skellefteå från orter i bygden. Att bygga sin framtid på bekostnad av Malå, Norsjö och Arjeplog är inte en önskvärd lösning. Därför satsar kommunen också på få dit människor från andra länder. Kanske är det lättare att locka dem som drömmer om Sverigebilden – och inte har en förutfattad mening om Skellefteå?

– Väldigt många människor som behöver flytta hit finns inte i landet idag. Vi kommer att behöva jobba med nya sätt att validera (kunskap och kompetens hos, reds. anm.) människor som kommer från andra länder, säger Lorents Burman.

Problem nummer två: var ska alla bo? De senaste 20 åren har Skellefteå inte haft någon nybyggnation överhuvudtaget. Nu ska 5 000 bostäder uppföras till 2025. Byggkranarna syns överallt i staden och det är svårt att korsa gator för alla vägarbeten. Samtidigt stiger priserna på villor och bostadsrätter – ökningarna är bland de högsta i landet. Bland annat unga skelleftebor har fått det svårt att flytta hemifrån.

– De kommande två åren är bostadsbristen en flaskhals, medger Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör, ”chefernas chef”, på Skellefteå kommun.

En propp som riskerar att leda till ”fly in, fly out”: folk kommer och jobbar i veckan, men är egentligen skrivna – och betalar skatt – på annan ort.

Bra plats för grön omställning

Kommunledningen hymlar inte om utmaningarna som Skellefteå står inför. Samtidigt: var ska den gröna omställningen ske om inte här? Många har svårt att föreställa sig en bättre plats för en hållbar batterifabrik.

Här finns lämplig mark för byggnaden av en jättefabrik, de flesta mineraler som Northvolt kräver (även om utvinning ännu inte påbörjats) och slutligen Sveriges näst största energibolag, Skellefteå Kraft.  Batterifabriken väntas kräva minst två procent av Sveriges nuvarande energiproduktion – något som det kommunägda kraftbolaget lovat att leverera och troligen till ett bra pris.

Lorents Burman säger att det faktum att staden redan hade beslutat att bygga ett gigantiskt kulturhus i trä också spelade in.

– Kulturen är en bärande faktor för att man ska trivas i Skellefteå. Vi berättade om Sara kulturhus, och det kom på något sätt att va avgörande för att Northvolt skulle tycka att det fanns anledning att flytta hit.

Ingen har längre koll på hur mycket pengar som satsats i Skellefteå, men en uppskattning är runt 150 miljarder kronor i såväl privata som offentliga investeringar under de kommande tio åren. Bara kommunen ska satsa 27 miljarder kronor mellan 2016 och 2025 – enligt kommunledningen är det mest i Sverige, räknat per capita.

Men staten behöver också hjälpa till, säger kommunledningen, och lyfter särskilt fram behovet av nationella satsningar på infrastruktur.

– Det är en historisk omvälvning som sker här. Det klarar inte en kommun själv, säger Lorents Burman.

”Vi får inte slappna av”

Han liknar situationen vid historiska industrinedläggningar.

– 2010 lade Saab ned i Trollhättan. Då gick alla – på lokalt, regionalt och nationellt håll – in med massiva insatser. Det finns böcker och instruktionsmanualer för hur man lägger ned.

– Tio år senare sker det omvända i Skellefteå – men gånger 500 procent! Det finns inga givna instruktioner för hur det kommer att bli men vi har en känsla. Sen sätter vi oss ned varje måndag och reviderar våra planer.

Men tänk om det kommer något bättre än batterier? Eller om uppstickaren Northvolt inte lyckas med sina planer?

– Det finns inget bra svar på den frågan, säger Kristina Sundin Jonsson, men lyfter fram att kommunen har dragit läxor av sina historiska dalar.

– Vi får inte slappna av när det går bra. Vi måste alltid ha örat mot marken och jobba med att bygga framtidens samhälle. Men just nu behöver vi laga efter det läge som vi är i just nu.

Northvolts etablering

”Northvolt Ett” heter den batterifabrik som byggs i Skellefteå och ska vara i full gång 2024. Enligt senaste bud från företaget ska den producera batterier med en kapacitet motsvarande 60 GWh – per år. Det motsvarar ungefär 1 200 000 elbilar.

Hittills har Northvolt fått in omkring 54 miljarder kronor i form av eget kapital och lån. Volkswagen, BMW, Scania, Stena Metall finans, Goldman Sachs samt Cristina Stenbeck, Spotifygrundaren Daniel Ek och de svenska pensionsfonderna AP1-4 är några av dem som finns med på ägarlistan.

”Måste öka tempot”

Den 23 september meddelade Trafikverket att myndigheten fått i uppdrag att utreda om det går att tidigarelägga planerade infrastrukturprojekt i Norrbotten och Västerbotten.

– Vi måste öka tempot för att möta de stora industriinvesteringarna i norra Sverige. Att tidigarelägga infrastruktursatsningar är smart jobbpolitik och kan vara en viktig del i att snabbare nå målet att bli världens första fossilfria välfärdsland, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) till TT.

Senast den 22 november ska Trafikverket redovisa sitt uppdrag.